Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Sonja, 93, gick på fest – fick en tatuering

Sonjas första. Tatueraren Andreas Alf ger 93-åriga Sonja Aspestig sin första tatuering. Vårdbiträdet Sofie Pettersson ger sitt stöd. Foto: Privat
Kändes inget. Sonja, 93, gick på glöggfest, och kom hem med sitt livs första tatuering: ett litet hjärta. Foto: Privat

Sonja Aspestig, 93, blev bjuden på glöggfest i en tatueringsstudio.

Du kan säkert räkna ut vad som hände sedan.

– När jag blir 100 blir det ett stort hjärta på ryggen, säger Sonja.

Några ur personalen på äldreboendet Attendo Duvan i centrala Linköping skulle på julfest i en tatueringsstudio. 93-åriga Sonja Aspestig tyckte det var en rolig idé och ville hänga med.

När hon kom tillbaka till äldreboendet hade hon både druckit glögg och fått ett litet hjärta tatuerat på ena handleden av tatueraren Andreas Alf.

– Det var bara en ploj. Jag tyckte att det såg skojigt ut, säger Sonja Aspestig, som egentligen kommer från Bjuv i Skåne, men flyttade till Linköping som ung. Före pensionen arbetade hon som lokalvårdare på skola.

Om själva tatueringen säger hon:

– Det kändes ingenting. Det gjorde inte ens ont. Det var bara som en vibration mot huden.

En till vid 100

93-åringen hade inte någon tatuering sedan tidigare. Men det är inte omöjligt att det blir en till. Kanske när hon fyller 100 år.

– Jag har sagt på skoj att nästa gång kan det bli ett stort hjärta på ryggen, berättar Sonja, som även har intervjuats av Corren.

Kanske fler? Sonja, 93, skojar och säger att nästa gång blir det ett stort hjärta tatuerat på ryggen Foto: Privat

Tatueringen på handleden är så ny att det inte är så många av de andra på boendet som har sett den.

– Men det var en som undrade om jag hade mist förståndet, säger Sonja och skrattar.

Maria Edlund, som är ansvarig för Attendo Duvans äldreboende i Linköping, ger sin beskrivning av Sonja:

– Hon är helt underbar!

Är rullstolsburen

Men allt är inte frid och fröjd för Sonja Aspestig, även om hennes goda humör kan få en att tro det. Sonja är rullstolsburen sedan ett år tillbaka, efter att ha tvingats amputera båda benen.

– Det var cirkulationen och min diabetes som ställde till det. Nu sitter jag här livet ut, säger hon.

Maria Edlund berättar att den sjukhemsavdelning där Sonja Aspestig bor ofta hittar på roliga aktiviteter för den som vill och orkar. Sonja, som i sin krafts dagar dansade mycket, har till exempel varit på rullstolsdans.

– Vi har kräftskivor, pubkvällar, glöggfester… och ibland går några på ishockey. Den som är äldst hos oss är Halvar Rydqvist, som är 103 år. Han brukar kallas LHC:s äldsta supporter, säger Maria Edlund.