Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Solforskaren: Jorden ligger mitt i en solvind

Det kan ha varit en solstorm som slog ut flygtrafiken i Sverige på onsdagen.
Foto: AP

Jorden har träffats av solstormar och det kan vara det som har slagit ut flygtrafiken, bekräftar solforskare vid institutet för rymdfysik i Lund.

En så kallad solflamma slog upp på onsdagen.

– Jorden ligger just nu mitt i en snabb solvind, säger solforskaren Henrik Lundstedt.

Solstorm slår ut elkraftsystem

Vad är en solstorm?

Solen gör hela tiden av med energi som uppkommer i solens kärna när väte omvandlas till helium. Ibland får solen kraftiga energiutbrott av strålning eller laddade partiklar, så kallade solstormar. Utbrotten av laddade partiklar kallas för koronamassutkastningar och kan orsaka geomagnetiska stormar på jorden.

Hur påverkar det oss?

Solstormar påverkar jonosfären och kan störa ut radiovågor och satellitsignaler. Solstormar kan även framkalla elektriska fält i jordytan. Strömmarna kan orsaka störningar i elnätet och telenätet, i signalsystemen för tågtrafik samt orsaka korrosion i rörledningar.

De flesta solstormar som drabbar jorden anses hanterbara. Men samhällets sårbarhet ökar med den tekniska utvecklingen och det växande beroendet av el och elektronik, som kan ge omfattande konsekvenser om störningar eller avbrott uppstår.

Är Sverige speciellt utsatt?

Länder närmare polerna är generellt mer utsatta för effekterna av geomagnetiska stormar. Detta beror på jordens magnetfält som för de laddade partiklarna i solstormen mot jordens poler. Det är också därför som polarsken uppkommer kring polerna. Vad gäller strålningsutbrotten så påverkar de hela jorden då det laddar upp jonosfären.

Källa: msb.se

En solstorm uppstår när magnetfältet kring solen öppnas så att snabba solvindar kan strömma ut och slungas i väg i rymden, och till exempel träffa vår planet. Fria elektroner bildar elektromagnetiska fält som kan slå ut satelliter och i värsta fall orsaka avbrott i elnäten.

Det börjar med att en så kallad solflamma av intensiv solstrålning exploderar och ett kraftigt moln uppstår, en så kallad koronamassuppkastning, berättar solforskaren Henrik Lundstedt.

– Jorden ligger just nu mitt i en snabb solvind och det är därför vi har ökad solvindsaktivitet, säger Henrik Lundstedt, solforskare vid institutet för rymdfysik i Lund.

Solfläck fick utbrott

Solfläcken AR2445 fick ett utbrott på onsdagen. Mycket av materialet som slungades ut från solen i explosionen föll dock tillbaka till solens yta, vilket en video från NASA visar på sajten spaceweather.com.

Henrik Lundstedt påpekar att han inte är expert på vilken påverkan solstormar har på vår atmosfär eller våra radarsystem, men han tycker att det som hänt på onsdagen är intressant.

Han har tittat närmare på detta så kallade koronahål och solflamman som slog ut.

– Det är väldigt intressant därför att jag inte hade reagerat på just den solflamman, för den var inte så kraftig. Det är intressant att den mindre solflamman kan ge så kraftig effekt, men den verkar stämma i tid, säger han.

De atmosfäriska störningarna som slog mot de svenska flygradarsystemen uppstod vid klockan 15:45. Solstormar ska vara orsaken till flygstoppet, enligt Luftfartsverket.

Sex miljoner drabbades

Den första september 1859 fick astronomen Richard Carrington syn på en av de kraftigaste solstormarna någonsin. Folk trodde att grannbyar brann och gruvarbetare gick upp långt innan arbetstid eftersom de trodde det var morgon. Stora delar av telefonnätet förstördes och fenomenet blev känt som Carrington-stormen, ett skräckexempel en våldsam solstorm.

Men det finns nyare exempel på hur solstormar slagit ut viktiga samhällsfunktioner. 1989 orsakade en våldsam solstorm att ett elnät i Quebec i Kanada slogs ut. Tunnelbanan stannade, skolor låstes och människor blev instängda i hissar. Sex miljoner människor drabbades av elavbrott i sina hus.

Men tidigare solstormar är ingenting jämfört med vad en ny kan åstadkomma. En kraftig solstorm skulle vara förödande för vårt högteknologiska samhälle.

"Katastrofala följder"

Strömsystem, satelliter och kommunikationssystem kan fallera totalt, säger Raimund Muscheler, professor vid Lunds universitet och en av huvudforskarna i en ny undersökning.

– Små solstormar har lett till att strömmen slagits ut även i Sverige. Satelliter är i stor fara, och även personer i rymden eller atmosfären. Dessutom kan kommunikationssystem fallera totalt. Men det här är så klart spekulationer, säger Raimund Muscheler till Kvällsposten.

– Det kan få katastrofala följder, berättar han för den danska tidningen Ekstrabladet.

Slår ut kommunikation

Forskarna konstaterar att jorden träffades av två solstormar för tusen år sedan som var minst fem gånger kraftigare än de hittills dokumenterade solstormarna.

När det sker igen kan stora delar av den teknologin som vi byggt upp raseras.

– Med de upptäckter vi gjort kan vi utesluta andra förklaringar än solstormar vid de tidigare händelserna. Med de nya uppgifterna kan vi uppskatta energin och antalet partiklar som kommer från solen till jorden, säger Raimund Muscheler.

"Solstormar händer ganska ofta"

Men när en solstorm i så fall skulle kunna ske går det inte att räkna ut.

– Solstormar med mycket mindre partiklar händer ganska ofta. Vi har nu hittat partiklar från några kraftiga (sol)stormar. Men längre bak i tiden är dokumentationen av datan inte särskilt bra. Det betyder att de här enorma solstormarna är ganska sällsynta. Att föra statistik på så få händelser är svårt. Därför är det svårt att diskutera sannolikheten för solstormar för tillfället, säger Raimund Muscheler.

Kan inte stoppas

Solstormar drabbar jorden samtidigt som norrskenet lyser starkt, ett fenomen som uppstår när det finns stora mängder laddade partiklar i atmosfären. Just nu är styrkan fem på en niogradig skala. Det sprider ett vackert sken, men kan också vara skrämmande.

Det handlar om krafter som är så stora att vi inte kan skydda oss, enligt Sveinn Bjarman, universitetslektor vid institutionen för fysik och astronomi på Uppsala universitet.

– Det är så stora grejer. Det är svårt att göra något åt det, lika svårt som att försöka påverka att det blåser, säger han.

Däremot ska rymdväderorganisationen Affects kunna börja utfärda varningar redan inom en timme efter ett solutbrott, enligt Ny Teknik.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.