En solstorm uppstår när magnetfältet kring solen öppnas så att snabba solvindar kan strömma ut och slungas i väg i rymden, och till exempel träffa vår planet. Fria elektroner bildar elektromagnetiska fält som kan slå ut satelliter och i värsta fall orsaka avbrott i elnäten.
Det börjar med att en så kallad solflamma av intensiv solstrålning exploderar och ett kraftigt moln uppstår, en så kallad koronamassuppkastning, berättar solforskaren Henrik Lundstedt.
– Jorden ligger just nu mitt i en snabb solvind och det är därför vi har ökad solvindsaktivitet, säger Henrik Lundstedt, solforskare vid institutet för rymdfysik i Lund.
Solfläck fick utbrott
Solfläcken AR2445 fick ett utbrott på onsdagen. Mycket av materialet som slungades ut från solen i explosionen föll dock tillbaka till solens yta, vilket en video från NASA visar på sajten spaceweather.com.
Henrik Lundstedt påpekar att han inte är expert på vilken påverkan solstormar har på vår atmosfär eller våra radarsystem, men han tycker att det som hänt på onsdagen är intressant.
Han har tittat närmare på detta så kallade koronahål och solflamman som slog ut.
– Det är väldigt intressant därför att jag inte hade reagerat på just den solflamman, för den var inte så kraftig. Det är intressant att den mindre solflamman kan ge så kraftig effekt, men den verkar stämma i tid, säger han.
De atmosfäriska störningarna som slog mot de svenska flygradarsystemen uppstod vid klockan 15:45. Solstormar ska vara orsaken till flygstoppet, enligt Luftfartsverket.
Sex miljoner drabbades
Den första september 1859 fick astronomen Richard Carrington syn på en av de kraftigaste solstormarna någonsin. Folk trodde att grannbyar brann och gruvarbetare gick upp långt innan arbetstid eftersom de trodde det var morgon. Stora delar av telefonnätet förstördes och fenomenet blev känt som Carrington-stormen, ett skräckexempel en våldsam solstorm.
Men det finns nyare exempel på hur solstormar slagit ut viktiga samhällsfunktioner. 1989 orsakade en våldsam solstorm att ett elnät i Quebec i Kanada slogs ut. Tunnelbanan stannade, skolor låstes och människor blev instängda i hissar. Sex miljoner människor drabbades av elavbrott i sina hus.
Men tidigare solstormar är ingenting jämfört med vad en ny kan åstadkomma. En kraftig solstorm skulle vara förödande för vårt högteknologiska samhälle.
"Katastrofala följder"
Strömsystem, satelliter och kommunikationssystem kan fallera totalt, säger Raimund Muscheler, professor vid Lunds universitet och en av huvudforskarna i en ny undersökning.
– Små solstormar har lett till att strömmen slagits ut även i Sverige. Satelliter är i stor fara, och även personer i rymden eller atmosfären. Dessutom kan kommunikationssystem fallera totalt. Men det här är så klart spekulationer, säger Raimund Muscheler till Kvällsposten.
– Det kan få katastrofala följder, berättar han för den danska tidningen Ekstrabladet.
Slår ut kommunikation
Forskarna konstaterar att jorden träffades av två solstormar för tusen år sedan som var minst fem gånger kraftigare än de hittills dokumenterade solstormarna.
När det sker igen kan stora delar av den teknologin som vi byggt upp raseras.
– Med de upptäckter vi gjort kan vi utesluta andra förklaringar än solstormar vid de tidigare händelserna. Med de nya uppgifterna kan vi uppskatta energin och antalet partiklar som kommer från solen till jorden, säger Raimund Muscheler.
"Solstormar händer ganska ofta"
Men när en solstorm i så fall skulle kunna ske går det inte att räkna ut.
– Solstormar med mycket mindre partiklar händer ganska ofta. Vi har nu hittat partiklar från några kraftiga (sol)stormar. Men längre bak i tiden är dokumentationen av datan inte särskilt bra. Det betyder att de här enorma solstormarna är ganska sällsynta. Att föra statistik på så få händelser är svårt. Därför är det svårt att diskutera sannolikheten för solstormar för tillfället, säger Raimund Muscheler.
Kan inte stoppas
Solstormar drabbar jorden samtidigt som norrskenet lyser starkt, ett fenomen som uppstår när det finns stora mängder laddade partiklar i atmosfären. Just nu är styrkan fem på en niogradig skala. Det sprider ett vackert sken, men kan också vara skrämmande.
Det handlar om krafter som är så stora att vi inte kan skydda oss, enligt Sveinn Bjarman, universitetslektor vid institutionen för fysik och astronomi på Uppsala universitet.
– Det är så stora grejer. Det är svårt att göra något åt det, lika svårt som att försöka påverka att det blåser, säger han.
Däremot ska rymdväderorganisationen Affects kunna börja utfärda varningar redan inom en timme efter ett solutbrott, enligt Ny Teknik.
