Socialtjänsten lägger 1,6 miljard på konsulter

Expressens granskning avslöjar att kostnaderna för stafettsocionomer skenar.
Ulla Henriksson är chef för socialtjänsten i Eksjö, som lägger 909 kronor per invånare på konsulter. "Det är en dyr lösning som inte ger något mervärde för verksamheten. Men det är nödvändigt när man inte kan rekrytera."
"Redan 2011 larmade vi om att sju av tio socialsekreterare ville byta jobb. Vi sa att det här aldrig kommer att hålla", säger Heike Erkers, ordförande för Akademikerförbundet SSR.

Belastningen på socialtjänsten ökar. Många socialsekreterare slutar. Och kommunerna tvingas anlita bemanningsföretag.  

Expressens unika granskning avslöjar att kostnaderna för stafettsocionomer skenar. 

Kostnaden ökade med 41 procent mellan 2016 och 2017. Notan landar på 1,6 miljarder. 

– Det är dyrt. Att ta in bemanningspersonal kostar dubbelt så mycket, säger Ulla Henriksson, chef för socialtjänsten i Eksjö.

Socialtjänsten får allt svårare att klara av sitt uppdrag. Orsaken är personalbrist. Stafettsocionomer har blivit en tung utgift. Expressen har frågat alla landets kommuner vilka utgifter de haft för inhyrda socionomer de senaste två åren. Majoriteten har tvingats anlita bemanningsföretag. År 2016 landade notan på 658 miljoner. Året därpå var kostnaden nästan en miljard, 926 miljoner, en ökning med 41 procent.


LÄS MER: Kommunen betalar 346 000 kronor för att slippa Torsten


"De som är kvar får dra ett tyngre lass"

Eksjö kommun är en av de femton kommuner i landet som lägger allra mest pengar på stafettsocionomer i förhållande till antalet invånare. 909 kronor per Eksjöbo för de senaste två åren.  

– Det kostar mycket. Vi vill helst inte använda bemanningsföretag. Det blir ingen kontinuitet, klienterna får träffa flera olika personer och de tar inte heller det övergripande ansvaret. Det betyder att de få ordinarie som är kvar får dra ett tyngre lass, säger Ulla Henriksson, chef för socialtjänsten i Eksjö. 

En av förklaringarna till kommunernas ökade kostnader för hyrpersonal är de senaste årens flyktingvåg, med många ensamkommande barn. 

Kostsamt – kommunerna hann inte upphandla 

I många kommuner behövde man personal snabbt och hann inte göra någon upphandling. Det blev kostsamt. Eksjö kommun betalade exempelvis en bemanningskonsult som arbetade 45 timmar 150 748 kronor per månad. På ett år blir det nästan två miljoner per år. Då är inte utgifter för resor och bostad inräknad.

– Det är en dyr lösning som inte ger något mervärde. Men det är nödvändigt när man inte kan rekrytera och måste lösa situationen för att klara verksamheten, säger Ulla Henriksson. 

Ulla Henriksson är chef för socialtjänsten i Eksjö, som lägger 909 kronor per invånare på konsulter. "Det är en dyr lösning som inte ger något mervärde för verksamheten. Men det är nödvändigt när man inte kan rekrytera."

Nu har Eksjö kommun, precis som många andra kommuner, tecknat ramavtal med bemanningsföretag som pressar kostnaderna lite. 

Åtta av tio kommuner saknar socialsekreterare

Över hela landet är det brist på socionomer. En granskning tidningen Dagens Samhälle gjort visar att åtta av tio kommuner saknar socialsekreterare. Det fattas närmare 1000 socialsekreterare och personalomsättningen ökar. Under ett år slutar var tredje socialsekreterare.

I Eksjö har man satsat på högre löner, bättre lokaler, bättre introduktion och handledning.

–  I dag har vi folk på alla tjänster, säger Ulla Henriksson.

Problemen med personalbrist fanns före flyktingvågen 

Heike Erkers, ordförande för Akademikerförbundet SSR som organiserar majoriteten av Sveriges socionomer, poängterar att arbetsmiljön varit tuff länge. Problemen kom före flyktingvågen. 

– Redan 2011 larmade vi om att sju av tio socialsekreterare ville byta jobb. Vi sa att det här aldrig kommer att hålla, när personalen är så pressad. Gör ni inget blir det ett prekärt läge. Men de flesta gjorde inget. Och då blev det så här. 

– Bemanningsföretagen har blivit en helt ny privat marknad, där man ser en vinst i att hyra ut socionomer. Det är samma grej som med stafettläkare, men nu är socionomer en ny yrkesgrupp, säger Heike Erkers. 

"Redan 2011 larmade vi om att sju av tio socialsekreterare ville byta jobb. Vi sa att det här aldrig kommer att hålla", säger Heike Erkers, ordförande för Akademikerförbundet SSR.

Hon är oroad över att många kommuner driver stora delar av verksamheten med stafettsocionomer. 

– Det håller inte. Det går inte att bygga en verksamhet på inhyrda konsulter. 

– Och man kan inte privatisera socialtjänsten. Vem fångar upp de svagaste? Människor som lever på gatan, barn som far illa och misshandlas? Det måste samhället ta hand om, man måste följa socialtjänstlagen, säger Heike Erkers.  

Sju av tio socialsekreterare vill byta jobb

Fortfarande vill sju av tio socialsekreterare byta jobb. Nästan varannan tycker att verksamheten inte är rättssäker, inte uppfyller socialtjänstlagen. Var tredje har svårt att sova. 

– Jag möter jättemånga medlemmar som är helt slut. En del gråter och många vet inte vart de ska ta vägen. 

Stafettsocionomer har högre löner och bättre arbetsmiljö

Att gå över till ett bemanningsföretag kan vara en lösning på en omöjlig arbetssituation, menar Heike Erkers. 

– De kan få mellan 10 000 och 15 000 mer i lön, bättre arbetsmiljö och möjlighet till kompetensutveckling. Väldigt många saker blir väldigt mycket bättre. 

Socionomer har minst tre och ett halvt års universitetsutbildning. Snittlönen är 32 300 kronor per månad, enligt SCB. Heike Erkers tycker lönerna är för låga.  

– Hur kan kommunerna ha råd att betala så mycket för stafettsocionomer och samtidigt säga att man inte har råd att höja lönerna och förbättra arbetsvillkoren för ordinarie personal? 

Stockholms stad har betalat en konsult nästan 350 000 kronor för att sköta kontakten med Torsten Kindström, som kämpar för att hans dotter ska få bättre vård.
Foto: MARTINA HUBER

Expressen kan avslöja att Stockholms stad betalat en konsult nästan 350 000 kronor för att sköta kontakten med en enda orolig anhörig. Enligt Heike Erkers kan det bero på dålig arbetsmiljö på socialförvaltningen. 

–  På en välfungerande arbetsplats borde man kunna lösa sådant. Det här kan vara en diagnos på en organisation som inte håller ihop. Där man är så himla så stressad att man inte klarar av det som liksom lite faller utanför normen. Ytterst handlar det om att politikerna måste ta ansvar för verksamheten. 

SKL saknar statistik över stafettsocionomer

SKL, Sveriges kommuner och landsting, har ingen egen statistik över stafettsocionomer. Ingen vill heller bli intervjuad. Greger Bengtsson, samordnare på avdelningen för vård och omsorg, skriver så här i ett mejl. "Utgångspunkten är att ingen verksamhet ska vara beroende av inhyrd personal, även om alla verksamheter i vissa perioder kan behöva använda inhyrd personal för att klara arbetstoppar. Varje kommun har ett ansvar för en långsiktig planering av kompetensförsörjningen. ”

Lennart Magnusson, forskare och verksamhetschef vid Nationellt kompetenscentrum för anhöriga, tycker att inhyrd personal inte ska vara handläggare.  

– Vård bygger på kontinuitet, att man bygger en relation. 

Det finns också en rättslig osäkerhet om vad stafettkonsulter får göra. Enligt juristen Sayran Khayati på Socialstyrelsen får kommuner inte lägga ut myndighetsutövning på privata företag. Men det kan vara okej om kommunen knutit socionomen nära till sig. 

– Det är en gråzon, säger hon.

Så tog vi fram statistiken

 Expressen har frågat alla kommuner om de haft stafettsocionomer/konsultsocionomer och hur mycket det kostat åren 2016 och 2017.

 88 procent av alla landets 290 kommuner har svarat. Av dem var det bara 30 kommuner som inte hade några konsultkostnader åren 2016 och/eller 2017. 

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.