Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Restriktioner bröts och smittan rusade – Tegnell underdrev

Statsepidemiolog Anders Tegnell.
Foto: CARL-OLOF ZIMMERMAN/TT / TT NYHETSBYRÅN
Smittan ökade med 35 procent i september, men Folkhälsomyndigheten tonade ner läget.
Foto: BJÖRN LARSSON ROSVALL /TT / TT NYHETSBYRÅN
Stockholms krogliv i höstas.
Foto: HENRIK MONTGOMERY/TT / TT NYHETSBYRÅN
Tove Fall, professor i epidemiologi på Uppsala universitet, är kritisk till Folkhälsomyndighetens kommunikation.
Foto: SVT
Tove Fall, professor i epidemiologi på Uppsala universitet, är kritisk till Folkhälsomyndighetens kommunikation:
Foto: Mikael Wallerstedt / Mikael Wallerstedt
Annika Linde.
Foto: Bertil Ericson / TT / TT NYHETSBYRÅN
1 / 7

Folkhälsomyndigheten visade upp en mer positiv bild av höstens smittspridning än vad som verkligen var fallet, rapporterar SR Ekot.

Under en vecka i september hade smittan ökat med 35 procent – men ökningen beskrevs som ”liten försiktig”.

– Efteråt går det alltid att säga att hade vi skrikit varg då så kanske det hade gjort skillnad, säger statepidemiolog Anders Tegnell till SR.

Före detta statsepidemiolog Annika Linde är kritisk till förhållningssättet. 

– Det känns lite som att man ville tro något annat än vad verkligheten visade.

I september började smittspridningen öka i Sverige på nytt. 

Budskapet från Folkhälsomyndigheten var att det inte var en särskilt stor uppgång.

På presskonferensen den 24 september sa exempelvis statsepidemiolog Anders Tegnell att det handlade om en ”liten försiktig ökning” som var mindre dramatisk än på andra håll i Europa.

Han sa också att det ökade sakta, men ”säkert åt fel håll”.

I själva verket hade antalet bekräftat smittade ökat med 35 procent på en vecka, enligt myndighetens egen statistik, rapporterar SR Ekot.

”Det här är komplicerat”

Tegnell säger till radion att bedömningen var att ökningen skulle stabiliseras, eftersom svenskarna fortsatt följde rekommendationer ”väldigt väl”.

Men undersökningar från exempelvis MSB visade motsatsen, enligt SR.

– Relativt snart efter det började vi ju också vidta mer och mer åtgärder, säger statsepidemiolog Anders Tegnell till radion.

Han menar också att det handlar om en balans i vilken bild av situationen som ges.

– Men det handlar ju också om vilka signaler det skickar till befolkningen. Skickar man då signalen att det är helt meningslöst, att här brakar det i väg ändå, trots att vi arbetar och sliter, då har det också effekt. Jag vill bara försöka få fram att det här är komplicerat, det går inte att säga vad som var rätt eller fel. Efteråt går det alltid att säga att hade vi skrikit varg då så kanske det hade gjort skillnad, men det vet vi inte.

Linde: ”Ville tro något annat”

Annika Linde, före detta statsepidemiolog, bedömer att Folkhälsomyndigheten var för optimistisk efter sommaren. Hon lyfter fram att man under samma period beslutade om att släppa på besöksförbuden till äldreboenden.

– Man ville nog tro att Sverige hade klarat sig bättre under sommaren än övriga Europa till följd av en större immunitet. Men man gjorde nog en felbedömning som fick olyckliga konsekvenser eftersom vi fick en onödigt hög smittspridning. Vi vet att ju mindre virus som cirkulerar, desto lättare är det att trycka ned det.

Annika Linde bedömer att det är av samma skäl myndigheten inte lyfte indikationerna på bristande följsamhet:

– Man tittade inte riktigt på verkligheten, utan hade nog en föreställning att vi var lite ute ur krisen. Vilket visade sig vara en bedömning som inte alls höll.

Den före detta statsepidemiologen delar inte bilden av att kritiska uttalanden om brister i efterlevnaden av rekommendationerna skulle riskera folks fortsatta följsamhet.

– För mig känns det orimligt. Man ska naturligtvis positivt förstärka allt som varit bra. Men man måste ändå påtala var det finns brister, annars konserverar man dem. Man behöver inte vara kritisk för det, utan det finns olika sätt att framföra bristerna. Men man kan inte bygga information på en lögn om att allt är bra.

Även Tove Fall, professor i epidemiologi på Uppsala universitet, är kritisk till Folkhälsomyndighetens kommunikation:

– En sån här sjukdom. När det hänger på allmänhetens följsamhet. Då är det oerhört viktigt att allmänheten vet om att det finns varningsflaggor, säger hon till SR.

Expressen har tidigare kunnat berätta hur statsepidemiolog Anders Tegnell senare under andra vågen kom att underskatta antalet dödsfall. 

Se också:

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.