Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Skrev under ordern om Palmetystnaden

Säpoutredaren ville vittna om den politiskt känsliga och olagliga diplomatbuggningen - och dess koppling till mordet på statsminister Olof Palme.

Men vittnesmålet stoppades av utrikesminister Margot Wallström.

- Det kom ett regeringsbeslut på fax bara tio minuter innan jag skulle vittna, säger förre Säpoutredaren Jan-Henrik Barrling.

Barrling stoppades av Margot Wallström för 25 år sedan

Olof Palme skjuts ner på öppen gata

Statsmininster Olof Palme (S) mördades klockan 23.21 fredagen den 28 februari 1986. Hans sköts till döds i korsningen Sveavägen-Tunnelgatan i centrala Stockholm efter ett biobesök med hustrun Lisbet Palme. En okänd man hade kommit upp bakom paret och skjutit Olof i ryggen. Palme avled omedelbart. Kriminellt belastade Christer Pettersson dömdes för mordet men friades av hovrätten. Ett stort antal andra spår har utretts utan resultat, exempelvis PKK-spåret, polisspåret, Sydafrika-spåret och den så kallade 33-åringen.

Säpo utreds för hemlig buggning

Säpo upptäckte under 1980-talet misstänkt spionage mot bland annt JAS-systemet och ubåtsskyddet från en sovjetisk diplomat i Stockholm. Avdelningen för kontraspionage beslutade då att avlyssna diplomaten genom buggning i hans hem mellan 1985 och 1987. Bedömningen av tolken som översatte buggningen var att Sovjetunionen både initierat och utfört mordet. Delar av Säpo drog slutsatsen att Sovjet åtminstone känt till mordet i förväg. Diplomaten ska ha avslöjats vid samtal med hustrun och ljudupptagningarna ska vara i mycket bra kvalitet.

KGB-chefen var avlyssnad

Den utpekade diplomaten, Vladimir Nezjinskij, var tredjesekreterare vid det sovjetiska konsulatet i Stockholm mellan 1982 och 1987. Tore Forsberg, tidigare chef vid Säpos ryssrotel, har uppgett att Nezjinskij var KGB-officer och ansvarig för underrättelsetjänstens hemligaste spioner, illegalisterna. Enligt tidigare uppgifter i exempelvis TV4 och Kvällsposten har Nezjinskij också pekats ut som officer inom den militära underrättelsetjänsten GRU. Nezjinskij har i en intervju med TV4-nyheterna förnekat allt samröre med sovjetisk underrättelseverksamhet.

Säpomännen fick munkavle av regeringen

I augusti 1989 fattade regeringen Ingvar Carlsson beslutet att åtal inte fick väckas kring den så kallade diplomatbuggningen. Därmed blev Säpoutredarna Walter Kegö och Jan-Henrik Barrling, som utrett diplomatbuggningen, belagda med tystnadsplikt. När en rad polischefer stod åtalade för olagliga buggningar året efter bekräftades den hårda sekretessen i ärendet. Jan-Henrik Barrling stoppades av regeringen, efter ett beslut av dåvarande biträdande civilministern Margot Wallström, från att vittna om vad han visste om den hemliga diplomatbuggningen.

Ny vädjan från Kegö och Barrling att få prata fritt

Först efter 25 år, i början av 2014, tas nästa steg i historien kring diplomatbuggningen. Walter Kegö och Jan-Henrik Barrling berättar att de förhördes upplysningsvis den 16 maj 2014. Men sekretess gäller fortfarande i fallet. Kegö och Barrling uppger att de då av Palmegruppen uppmanas att vända sig till regeringen för att frigöras från sekretessen och kunna berätta vad de vet om diplomatbuggningen och de påstådda kopplingarna till Palme-mordet. Justitiedepartementet tar emot begäran och hänvisar i ett beslut tillbaka till Palmegruppen som uppmanas att göra en egen begäran om befrielse från sekretess i ärendet.

Expressen avslöjade i går de nya förhören i Palmeutredningen kring buggningen av en rysk diplomat och sovjetisk spionchef.

Buggningen har länge varit politisk dynamit eftersom den inte bara innefattade olaglig avlyssning mot en diplomat - där fanns också anklagelser om att den dåvarande stormakten kände till mordet i förväg utan att agera.

Från regeringen har tystnaden varit kompakt i ärendet efter ett sekretessbeslut 1989.

Expressen kan också avslöja att det var nuvarande utrikesminister Margot Wallström som undertecknade regeringsbeslutet när en Säpoutredare året efter tystades ner.

Cheferna åtalades

Historien började i september 1990 när en rad tunga polischefer stod på de åtalades bänk.

Ett av vittnena i det så kallade buggningsmålet, där olovlig avlyssning förekommit mot misstänkta PKK-anhängare, var förre Säpoutredaren Jan-Henrik Barrling.

För att kunna ge bakgrunden till avlyssningen begärde han hos regeringen att få vittna utan sekretess i rättegången som inleddes under hösten 1990. I ett brev till regeringen, förmedlat via advokaten Leif Silbersky, skriver han bland annat:

"Jag har information som skulle tala till de tilltalades fördel. Några av uppgifterna och de personer som finns bakom dem skulle enligt min uppfattning självständigt eller tillsammans med andra fria polischeferna enligt grunderna för nödrätten".

"Hemligstämplades 1989"

Därför ville han bland annat vittna om diplomatbuggningen:

"Det som beskrivs som PKK-spåret i utredningen av mordet på statsmininster Olof Palme i Stockholm 1986, inklusive berörda av regeringen i augusti 1989 hemligstämplade uppgifter".

- Det råder inga tvivel om att jag syftade på diplomatbuggningen, det var känt i media att de hemligstämplades 1989, säger Barrling i dag.

Men det fanns andra intressen som såg ut att väga tyngre än uppgifter som kunde tala till de åtalade polischefernas fördel.

Beslutet kom via fax

Barrling berättar att beslutet kom precis innan han skulle upp i vittnesbåset:

- Det kom ett regeringsbeslut på fax bara tio minuter innan jag skulle vittna om att jag inte fick ytterligare befrielser från sekretessen för att berätta om de olika buggningarnas betydelse för Palmeutredningen.

Den som undertecknade beslutet var utrikesminister Margot Wallström, då biträdande civilminister i den dåvarande socialdemokratiska regeringen.

I regeringsbeslutet, daterat den 18 oktober 1990, slår hon fast att undantag från sekretess redan gjorts. Ett beslut om undantag från tystnadsplikten hade tidigare tagits för att vittnen från exempelvis Säpo alls skulle kunna vittna. Men något undantag för att få berätta om exempelvis diplomatbuggningen beviljades inte.

"Synnerliga skäl", fanns inte:

"Med hänvisning till det anförda har Jan-Henrik Barrling bett om regeringens besked om huruvida han kan lämna full information om de förhållanden han berört i sin skrivelse. Regeringens prövning kan endast ta sikte på frågan om undantag från sekretess enligt 2 kap. 1 eller 2 § sekretesslagen. Regeringen har i tidigare beslut förordnat om undantag från denna sekretess i visst avseende. Synnerliga skäl föreligger inte till ytterligare undantag. Jan-Henrik Barrlings begäran härom lämnas därför utan åtgärd."

När Expressen konfronterar Margot Wallström i riksdagen förra veckan har hon fått möjlighet att ta del av handlingarna på nytt. Hon menar att hon som biträdande civilmininster inte var ansvarig i frågan och att hon troligen, och av okänd anledning, ersatt dåvarande civilministern Bengt KÅ Johansson och undertecknat i hans ställe.

"Har lämnat det vidare"

- Jag har ingen aning, det var 25 år sen och vi har lämnat det vidare så att...

Men du har undertecknat beslutet?

- Jag kan verkligen inte redovisa när det är 25 år senare.

Känner du till något om diplomatbuggningen?

- Nej. Antagligen fick jag en dragning då. Jag var inte ansvarig för det här. Det var inte min portfölj. Antagligen har jag ersatt min kollega men jag kan verkligen inte redovisa några detaljer i dag 25 år senare, utan det vi har gjort är att vi har lämnat detta till justitiedepartementet.

- Så finns det något som kan lämnas ut så får de undersöka det och då ska det lämnas ut tycker jag. Det är väl det bästa, men jag kan inte ge dig något mer.

Sekretess råder

Fredrik Persson, pressekreterare på justitiedepartementet, har i sin tur hänvisat till att det troligen råder "försvarssekretess" i ärendet samt bollat frågan vidare till Palmegruppen - som inte vill kommentera.

Dåvarande civilmininster vid tiden för beslutet, Bengt KÅ Johansson, kan inte bekräfta att det var han som hade bakgrundskunskaperna i ärendet.

- Jag har inte något som helst minne av ett enskilt ärende, det var ju massa sådana där saker, framför allt när det gällde att få ta del av sekretessbelagt material. Jag kan inte hjälpa dig med det.

Och Olof Egerstedt, tjänstemannen som var var med och undertecknade tillsammans med Margot Wallström, säger samma sak.

- Ska jag vara riktigt ärlig så minns jag ingenting. Inte ett barr.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.