Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Skolskjutningar – 6 av de värsta genom tiderna

Pekka-Eric Auvinen dödade åtta skolelever innan han tog sitt liv. Foto: ALL OVER PRESS / ALL OVER PRESS POLARIS
En sörjande vid Virginia Tech. Här mördades 32. Foto: EVAN VUCCI / AP
Eric Harris och Dylan Klebold fångade på övervakningskamera i matsalen i Columbine. Foto: / AP THE DENVER POST
Robert Steinhäuser klädde om till svart ninjadräkt innan han dödade lärare. Foto: ROGER VIKSTRÖM / RV BILD

Ännu en gång skakas USA av en skolskjutning.

På alla hjärtans dag dödade en 19-åring minst 17 personer och skadade 15.

Det här är de värsta attackerna mot barn på skolor.

Columbinemassakern – 13 dödade, 21 skadade

Columbinemassakern är kanske den mest kända av alla skolskjutningar. Händelsen har skildrats i Michael Moors "Bowling for Columbine". 

Massakern ägde rum 20 april 1999 på Columbine High School i Littleton i Colorado. två sistaårselever, Eric Harris, 18, och Dylan Kebold, 17. De sköt ihjäl tolv elever och en lärare innan de tog sina liv.

De bar in två väskor med bomber i skolans matsal och gick ut och väntade. Efter explosionerna skulle de skjuta de elever och lärare som tog sig ut ur skolan. Men bomberna sprängdes inte så i stället tog de sina vapen och gick in och började skjuta. De två första offren satt utanför skolan och åt lunch.

Gärningsmännen rörde sig över hela skolan. 49 minuter efter första attacken tog de sina liv.

Massakern resulterade i att det diskuterades i om våldsamma datorspel som Doom eller artister som Marilyn Manson påverkat tonåringarna att begå massakern.

Hade bomberna detonerat hade fler än 500 personer dött.

 

LÄS ÄVEN: De saknas efter dödliga skolskjutningen i Florida 

 

Skolmassakern på Virginia Tech – 32 dödade, 23 skadade

En ensam gärningsman dödade 32 och skadade 23 den 16 april 2007 på universitetet Virginia Tech i USA innan han tog sitt liv.

Förövaren hade före massakern skickat bilder på sig själv, 27 videofilmer och ett långt manifest till tv-kanalen NBC där han sade att han ville dö som Jesus. 

Erfurtmassakern – 16 dödade

26 april 2002 mördade den 19-årige Robert Steinhäuser 16 människor med pistol och gevär i Erfurt i Tyskland. Han bar rånarluva och gick från klassrum till klassrum och sköt ihjäl lärarna längst fram i klassrummen. 

Massakern avslutades när Steinhäuser stötte på en lärare som krävde att om förövaren skulle skjuta honom skulle han se sitt offer i ögonen. Då slet läraren av förövaren hans rånarluva. Steinhäuser svarade: "Det räcker för i dag!"

Sedan puttade han in läraren i ett klassrum där Steihäuser tog sitt liv.

West Nickel Mines School – 5 dödade, 5 skadade

2 oktober 2006 tog Charles Carl Roberts tio flickor mellan 6 och 13 år som gisslan på en skola för amish-troende. Han sköt åtta, fem av dem avled innan han tog sitt eget liv.

Pekka-Eric Auvinen sköt in i klassrummen. Foto: AP / AP NATIONAL BUREAU OF INVESTIGATION

Massakern på Jokela skola – 8 dödade, 12 skadade

7 november 2007 började den 18-årige eleven Pekka-Eric Auvinen skjuta på Jokelaskolan i södra Finland. Det utbröt panik på skolan och rektorn försökte på eleverna att stanna i klassrummen. Efter 15 minuter anlände polisen. Då började gärningsmannen gå från klassrum till klassrum för att skjuta. Flickor och mindre barn skonades. Sex av offren var elever, fem pojkar och en vuxenstuderande kvinna. Även rektorn och skolsköterskan dödades innan Auvinen sköt sig själv. Han avled på sjukhus elva timmar senare.

Massakern i Newtown – 26 dödade, 14 skadade

Adam Lanza, en man i 20-årsåldern, öppnade eld på för- och lågstadieskolan Sandy Hook Elementary School i Connecticut, USA, den 14 december 2012. Innan han kom till skolan hade han dödat sin mamma. Efter massakern tog han sitt eget liv. Då har han dödat 26, varav 20 barn i åldrarna 6-7 år. 

 

LÄS ÄVEN: Frida Stranne: Skolskjutningen kommer inte leda till lagändring 

 

De här begår skolskjutningar

Secret Service i USA undersökte 37 amerikanska skolskjutningar i maj 2002. De kom fram till ett slags gärningsmannaprofil:

■ Attacken var inte en impulsiv handling.

■ Många kände till förövarens avsikter före attacken.

■ De flesta gärningsmännen hotade inte sina offer före attacken.

■ Många förövare skickade ut varningssignaler före attacken.

■ De flesta förövarna hade svårt att hantera förluster och misslyckanden. Många hade övervägt självmord.

■ Många hade känt sig mobbade.

■ Många förövare hade tillgång till och använt vapen före attackerna.