Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Förslaget för att rädda svenska skolan: Lotter

Jan Björklund är kritisk till förslaget. Foto: Christian Örnberg
Gustav Fridolin vid presskonferensen. Foto: Skärmdump
Ett av förslagen är att det ska lottas ut platser. Foto: Lennart Rehnman

Redan innan det presenterats i sin helhet klockan 11 sågades Skolkommissionens förslag om lottning till skolor av oppositionspartierna.

– Elever ska fördelas efter tombola och det är lite duttande med statsbidrag, men det är ju inga rejäla reformer som föreslås, vilket skulle behövas, säger Jan Björklund till TT.

Den tidiga kritiken retar upp Lärarnas rikförbund.

Utbildningsminister Gustav Fridolin, MP, manade till enighet och ville inte ta ställning till förslaget om lottning i nuläget.

Klockan 11 överlämnar Skolkommissionen sitt slutbetänkande till regeringen. Man har haft två år på sig att komma med förslag om hur skolan kan höja resultaten och öka likvärdigheten.

Under onsdagen rapporterade flera medier om att lottning kan vara ett sätt när det är fler sökande än antal platser.

– Den nuvarande principen är ju att man går på kötid. De föräldrar som har utbildningsambitioner ser till att hamna i kön väldigt tidigt. Betydelsefullt här är att man utjämnar de här orättvisorna som kommer av att man har olika möjligheter att utnyttja kömöjligheter, säger Skolkommissionens ordförande Jan-Eric Gustafsson till Ekot.

Moderaterna och Liberalerna kritiska

Ett sätt att göra skolorna mer blandade vore att införa ett aktivt skolval till förskolan och grundskolan, skriver Gustafsson, Skolkommissionens ordförande, på DN Debatt.

Redan innan Skolkommissionen presenterade sitt betänkande kritiserade Moderaterna och Liberalerna förslaget om lottning.

– Lottning till skolor är ett riktigt dåligt förslag. Det fria skolvalet har väldigt starkt stöd och ska inte ersättas med ett lotteri, säger Camilla Waltersson Grönvall, utbildningspolitisk talesperson, M, och forsätter:

– Skolkommissionens fokus borde ha varit att vi har för många skolor som inte håller måttet, att var fjärde elev inte når tillräckligt höga kunskaper och att vi saknar tusentals lärare i våra klassrum. Detta, som är svensk skola absolut största utmaningar, har regeringens skolkommission inga svar på och innebär förlorade år för svensk skola.

L-ledaren Jan Björklund anser att kommissionen borde ha föreslagit att skolan ska bli statlig igen. L vill också se förslag om tidigare betyg och höjda lärarlöner, skriver TT.

Jan Björklund om problemen

Han är starkt kritisk till förslaget om lottning.

– De lägger en oerhörd vikt vid att elevernas skulle fördelas via någon sorts tombola, som om det skulle vara den svenska skolans största problem, säger han till TT.

SSU:s ordförande Philip Botström gläds åt att flera av de förslag SSU fick igenom på kongressen verkar finnas med.

– Till exempel att huvudmännen ska verka för socialt allsidigt sammansättning, säger han men tillägger:

– Vissa delar verkar tyvärr lite luddiga och fega. Regeringen måste våga gå längre än skolkommissionen för att öka likvärdigheten på riktigt.

Kritiken retar Lärarnas riksförbund

Att kritiken kommer redan innan förslaget presenterats i sin helhet retar upp Lärarnas Riksförbund.

– Det är inte riktigt seriöst, säger ordförande Åsa Fahlén till TT.

Utbildningsminister Gustav Fridolin, MP, inledde presskonferensen med att underförstått mana till enighet.

– Man vill från Skolkommissionen föreslå lösningar som kan leda till en politisk borgfred, säger han och fortsätter:

– Årtionden av skolpolitiska gräl, fokus på småfrågor och reformer som staplats på varandra har tillsammans skapat ett lapptäcke utan sömmar och menar att den politiska osämjan är en av förklaringarna bakom sämre resultat, ojämlikhet och lärare utan stöd.

Därefter tog Skolkommissionens ordförande Jan-Eric Gustafsson tog vid.

Kommissionen har tittat på flera delar av skolan under sin två år långa utredning - bland annat lärarnas kompetensförsörjning:

– Vi föreslår ett karriärlångt professionsprogram som beskriver kvalifikationsnivåer, säger ordförande Jan-Eric Gustafsson som säger att detta arbete redan påbörjats men behöver utvecklas.

Han fortsätter till det som väckt störst intresse inför presentationen - aktivt skolval och minskad skolsegregation - och listar flera punkter:

• Allsidig social sammansättning.

• Aktivt skolval.

• Saklig och relevant kvalitetsinformation.

• Förändrade urvalsregler och gemensam antagning.

– När det gäller friskolor föreslår vi att man avskaffar kötid som urvalskriterier där det är fler sökande än platser och förslår att man använder sig av lottning i stället. Vi har en liknande idé för kommunala skolor årskurs 7-9 där man ska kunna frångå närhetsprincipen, säger Gustafsson.

Gustav Fridolin vill invänta remissinstansernas svar innan han tar ställning till förslaget om lottning.

– Men det klart att kötid är ett system som bygger på att jag som spädbarn ska ha föräldrar som satte mig i kö till den mest populära skolan. Det gör att skolvalet inte är lika fritt för alla.