Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Skolan i Järvaområdet bäst i hela Stockholm

Rektorn Johan Segerfeldt om varför skolan lyckas så bra.
Tayib Abdalla, 15, och Zuhaib Aden, 14, går i åttan på Kista international school.
Foto: ALEX LJUNGDAHL
Kista international school har en skolbuss som de kör vissa elever med.
Foto: ALEX LJUNGDAHL
Johan Segerfeldt är rektor på Kista international school. Han är nöjd med att det går bra för eleverna.
Foto: ALEX LJUNGDAHL
Akalla ligger i Järvaområdet i nordvästra Stockholm.
Foto: ALEX LJUNGDAHL

Trots miljardsatsningar halkar barn från socialt utsatta områden efter i skolan.

Förutom på Kista international school i Akalla, där alla niondeklassare får gymnasiebehörighet och meritvärdet är högre än snittet i landet.

På den prisade skolan har 94 procent av barnen somalisk bakgrund – och en av 510 elever har svenska som modersmål.

Farhiya Hawad och Najah Habib har precis haft historieprov om Kalla kriget. Det gick bra, som det brukar för dem. Fariyah har 325 i meritvärde och Najah 332.

– SO är mitt favoritämne. Jag är intresserad av fredskämpar som Martin Luther King, Malcolm X och Mahatma Gandhi, säger Fariyah.

Vi strosar runt i gamla Akallaskolan i nordvästra Stockholm, en sliten byggnad från slutet av miljonprogrammet, där Kista international school håller till sedan 2013.

Solen lyser genom fönstren. Ute på gården spelar några killar fotboll.

Det är Farhiyas och Najahs sista vår här. I höst börjar de på gymnasiet, siktet är inställt på Viktor Rydbergs gymnasium i Sundbyberg.

– När jag blir äldre vill jag forska inom medicin, säger Najah.

Najah Habib, 15, och Farhiya Hawad, 16, går sista året på Kista international school.
Foto: ALEX LJUNGDAHL

Ojämlikheten ökar i Sverige

Enligt en genomgång av tidningen Läraren blev 35,4 procent av niondeklassarna i utsatta områden inte godkända för gymnasiet 2019, jämfört med 15,7 procent i snitt.

Ojämlikheten är en politisk ödesfråga och skolan ses som ett av de viktigaste medlen för att lösa segregationen. En ”nyckel till frihet”, enligt Socialdemokraterna.

Nasser Hussein, vicerektor, och Johan Segerfeldt, rektor.
Foto: ALEX LJUNGDAHL
Tayib Abdalla, 15, och Zuhaib Aden, 14, går i åttan på Kista international school.
Foto: ALEX LJUNGDAHL

Trots att regeringen lägger miljarder kronor på att lösa problemen så ökar skillnaderna. OECD, som genomför Pisa-undersökningarna, varnar för att utvecklingen går i fel riktning i Sverige.

Men inne på rektorskontoret på Kista international school sitter Johan Segerfeldt och ser glad ut.

– Vi har haft en positiv utveckling.

Kista international school kom näst högst i landet och högst i Stockholm i Skolverkets senaste Salsa-undersökning, som jämför niondeklassares betyg mot socioekonomiska faktorer. I fjol hade alla elever behörighet till gymnasiet, jämfört med 48 procent på närliggande Rinkebyskolan.

Niondeklassarna hade 248 i snittmeritvärde 2019, att jämföra med 229 i hela landet. Men de har haft problem med glädjebetyg inom främst matematik.

– Situationen med mattebetygen försöker vi att förbättra.

Tayeb Abdalla i skolans kafeteria.
Foto: ALEX LJUNGDAHL
Skolkafeterian på Kista international school.
Foto: ALEX LJUNGDAHL

Nästan alla har somalisk bakgrund

Skolan sticker ut även på andra sätt. 94 procent av barnen har somalisk bakgrund.

– Vi har en svensk kille också, säger Johan Segerfeldt.

Nasser Hussein, biträdande rektor, fyller i:

– Nej, men vi började i Rinkeby, ”lilla Mogadishu”, där det bor väldigt många somalier. Så det har blivit på den vägen. Men skolan är öppen för alla.

Farhiya Hawads, 16, favoritämne är SO, och hon inspireras av frihetskämpar som Mahatma Gandhi. Till hösten börjar hon på gymnasiet.
Foto: ALEX LJUNGDAHL
Najah Habib, 15, och Farhiya Hawad, 16, går sista året på Kista international school
Foto: ALEX LJUNGDAHL

Skolan har små klasser, 20 elever per klass på lågstadiet och 23 på mellan- och högstadiet, och alla klasser har elevassistenter och möjlighet till läxhjälp. De satsar också stort på svenskundervisningen, eftersom bara en av alla 510 elever har svenska som modersmål.

– För barn som inte har svenska som förstaspråk, kan språket bli ett hinder även i andra ämnen. Därför är det väldigt viktigt att hjälpa dem.

Framgången bygger enligt dem på en blandning av morot och piska. De ställer höga krav på barnen, men ger dem samtidigt ett stort stöd.

Salsa-undersökningen

Salsa står för Skolverkets arbetsverktyg för lokala sambandsanalyser och undersöker niondeklassares slutbetyg mot hur stor andel som är nyanlända, hur många pojkar respektive flickor som går i skolan och vad föräldrarna har för utbildningsnivå.

Kista international school kom högst 2017, på fjärdeplats 2018 och på andraplats 2019.

Högst värde 2019 hade Johannesskolan i Norrköping. 2020 års undersökning har inte släppts.

Ägs av föräldrarna

Men skolan särskiljer sig även genom att lärarna har tät kontakt med föräldrarna. Kista international school startades som ett läxhjälpsprojekt av föräldrar till barn i Rinkeby, och ägs än i dag av föräldrar genom en ideell stiftelse.

Om det händer något i ett klassrum eller på skolgården så får föräldrarna snabbt veta det. Samma gäller med skolresultaten.

– Om svenskkunskaperna är låga hos föräldrarna, kan barnet få monopol på informationen. Så om det har hänt något blir det ofta elevens egna perspektiv och det kan lätt te sig som att skolan agerar konstigt. Men om vi har berättat för föräldrarna får de en mer balanserad uppfattning.

Han upplever att förtroendet för skolan generellt är lågt i socialt utsatta områden.

– Man är osäker på vad som gäller och vad ens roll som förälder är. Men med en bra dialog mellan skolan och föräldrar skapas en dialog och ett ömsesidigt förtroende.

Många elever på Kista international school kommer från Tensta och Rinkeby.
Foto: ALEX LJUNGDAHL

Har kameraövervakning

Lärarna på Kista international school brukar även hålla koll på barnen efter skoltid.

– Om vi ser en elev som hänger vid grillen med fel gäng sent på kvällen, så berättar vi det för föräldrarna. Det kan ju vara jobbigt för en trettonåring, men vi gör det för deras skull.

Hur brukar det tas emot?

– Generellt rätt så bra. Men visst finns det vissa föräldrar som inte vill se.

Brottsligheten i området är en känslig fråga. Nasser Hussein tycker att situationen blivit värre:

– Fler och fler unga hamnar i kriminalitet.

Därför är skolan viktig, enligt Johan Segerfeldt.

– All forskning visar att om du har en bra och trygg skolgång så hamnar du inte i kriminalitet.

Kista international school

Skolan ligger i Akalla i Järvaområdet i Stockholm och har 510 elever klasser från förskolan till nian. Akalla är i sig inget utsatt område enligt polisen, men det angränsar till Tensta, Rinkeby och Husby som alla är särskilt utsatta områden, därifrån många elever kommer.

Kista international school grundades som läxhjälp i Rinkeby och drivs av en icke-vinstdrivande stiftelse som heter Al-Kowneyn Utbildning Centrum.

I fjol hade niondeklassarna 248 i snittbetyg, jämfört med 229 i riket. Andelen som får godkänt i samtliga ämnen är dock lägre än snittet.

Vi lämnar rektorskontoret och promenerar mot skolans kafé. Uppe i takhörnen i korridoren sitter övervakningskameror. 

– De är lite kontroversiella. Vi tittar inte på dem hela tiden, utan om det skett något allvarligt. Det är bättre att vi vet vad som händer än att vi gissar, säger Johan Segerfeldt.

– Ibland känns det lite jobbigt, man känner sig bevakad hela tiden, kommenterar en elev som går förbi.

Skolan växer

Kista international school växer. Först nyligen har de varit tvungna att tacka nej till barn som vill gå på den.

– I takt med att vi har bra resultat så har fler och fler visat intresse för skolan. Om man ska ta en företagsekonomisk term så växer vi organiskt, säger rektor Johan Segerfeldt.

Kontraktet i gamla Akallaskolan är tillfälligt, och i höst ska skolan flytta in i nya lokaler i Kista. Men den tegelröda 1970-talsbyggnaden har präglat en stor del av Farhiya Hawads barndom.

– Det är lite stressigt, det kommer att bli en ny start. Jag måste lämna platsen jag har varit på under väldigt lång tid. Men det ska bli väldigt roligt, säger hon.

Meritvärde

Meritvärde är en sammanräkning av niondeklassares 16 bästa betyg, eller 17 om man har läst moderna språk.

Maxpoäng är 320 och 340 med moderna språk.

A ger 20 poäng

B 17,5 poäng

C 15 poäng

D 12,5 poäng

E 10 poäng

F 0 poäng

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.