Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Skillnad på skinka och skinka – så tar du rätt

Sara Holmberg väljer Kravmärkt julskinka. "Vi har fött upp grisar själva och som har gått ute och mått bra." '" Det som jag tycker är viktigt är att de djuren inte fått antibiotika i onödan, att åkrarna där fodret sås inte är besprutade och att de har större rastgårdar", säger hon. Foto: Anna Hallams

Vill du ha en snäll julskinka - då gäller det att se hur den är märkt.

Skillnaderna mellan de ekologiska skinkorna och de importerade är nämligen stora.

Sara Holmberg, 28, Ulricehamn, har beställt en Kravmärkt julskinka.

- Det smakar bättre när jag vet att man inte sprider gift i naturen och att grisen har mått bra, säger hon.

Experterna om alternativen

UTLÄNDSK JULSKINKA:

Importeras från främst Danmark och Tyskland. Uppfödningen liknar de svenska på så sätt att de hålls inomhus och fodras med spannmål och proteinfoder. Däremot finns det stora skillnader i välfärd då svansarna avlägsnas och suggorna ofta hålls i trånga burar.

" Rent generellt har vi i Sverige högre krav på djurskyddslagstiftningen än många andra länder. Konsumenterna är många och därför gör varje val skillnad, säger Helena Kättström, på jordbruksverket.

---

SVENSK JULSKINKA:

I Sverige lever grisarna vanligtvis inomhus och suggan föder cirka två kullar per år. Äter foder som är rikt på protein, bland annat soja som ofta importeras. Svenska slaktsvin får röra sig fritt. Grisarna ska ges material att sysselsätta sig med.

" Genom att köpa en svensk julskinka bidrar man till att bibehålla den svenska landsbygden. I Sverige kuperar vi inte svansarna, bara det är en stor skillnad, säger Helena Kättström.

---

SVENSK SIGILL-MÄRKT SKINKA:

Här ställs högre krav när det gäller djuromsorg. Fodret ska exempelvis vara svenskodlat till stor del, däremot förekommer sojamjöl även här. Svenskt Sigill har även en tilläggscertifiering för minskad klimatpåverkan från grisproduktion.

" Det som är bra med sigill är att det är vissa krav som ska vara uppfyllda, det är som en light version av ekologiskt, säger Mats-Eric Nilsson, journalist och författare.

---

SVENSK EKOLOGISK JULSKINKA:

Generellt äter grisarna foder som till stor del odlats på den egna gården utan konstgödsel.

" Om man bryr sig om djurens välfärd ska man välja en ekologisk julskinka, säger Mats-Eric Nilsson.

---

SVENSK KRAVMÄRKT SKINKA:

För att uppnå dessa krav ställs högre krav än för en ekologisk julskinka. Grisarna ska bland annat kunna bejaka sitt naturliga beteende, söka mat genom att beta och böka under sommaren, gå ute året om och endast äta Krav-godkänt foder. Köttet får inte innehålla nitrit.

" Kravmärkt innehåller inte nitrit som gör skinkan rosa, säger Mats-Eric Nilsson.

---

VILDSVINSJULSKINKA:

Miljövänligt. Finns från vildsvin som gått fritt och sådana som fötts upp i fångenskap.

" De har ofta haft ett fritt liv, men det är ingen som vet hur deras liv har varit. Det är viktigt att köttet är rätt kontrollerat, säger Helena Kättström.

6 889 ton julskinka - så mycket såldes i fjol bara i dagligvaruhandeln. Däremot finns det mängder av olika julskinkor i flera olika prisklasser. Billigast är oftast de importerade julskinkorna medan den Kravmärkta julskinkan från Sverige och vildsvinsjulskinkan är dyrast.

Varje val gör skillnad

Men priset kopplas ofta ihop med hur grisarna har vuxit upp och hur miljön påverkas.

- Många länder har bra krav, men rent generellt har vi i Sverige högre krav på djurskyddslagstiftningen. En skinka gör ingen skillnad men konsumenterna är många och därför gör varje val skillnad, säger Helena Kättström, djurskyddschef på jordbruksverket.

Tidigare har SVT visat bilder från svenska gårdar där grisar med avbitna svansar och grisar som vadar i av-föring.

Hur säker kan man vara på att svenska grisar har det bra efter att dessa bilder kommit ut?

- Det finns enstaka fall där grisarna inte mår bra, i helhet har grisarna en bra välfärd i Sverige, säger Helena Kättström.

Större rastgårdar

Sara Holmberg är en av de som valt Kravmärkt julskinka.

- Det som jag tycker är viktigt är att djuren inte fått antibiotika i onödan, att åkrarna där fodret sås inte är besprutade och att de har större rastgårdar, säger hon.

- Vi har fött upp grisar själva som har gått ute och mått bra. Nu har vi kor som gör det och därför tycker jag att det är viktigt att den är ekologiskt märkt eftersom jag sett hur de har det. Förra året köpte jag också en Kravmärkt julskinka men året dessförinnan hade vi egna grisar vilket var ännu bättre.

"Blivit en sanering"

Även Mats-Eric Nilsson, författare som granskat livsmedelsindustrin, tycker att det är viktigt att tänka på vilken julskinka man köper.

- Det har hänt en hel del med julskinkor de senaste åren. Det sprutas in vatten och tillsatser, men det har blivit en sanering och det har blivit bättre, förut tillsatte man smakförstärkelser, vilket inte finns i dag på grund av den debatten som varit, säger han och rekommenderar konsumenterna att titta så att skinkorna inte innehåller E450 eller E451 vilket gör skinkan vattnig.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!