Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Sjöstedt pressad om Nato och migration

Jonas Sjöstedt (V) var först ut i K-G Bergströms partiledarintervjuer på Expressen TV. Foto: Alex Ljungdahl

K-G Bergström intervjuar partiledarna i ett nytt TV-program i Expressen TV.

– Jag vill ställa frågor som politikerna helst inte vill tala om och ta upp saker som är besvärande för dem, säger han.

Först ut var Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt, som bland annat pressades om Nato, jämställdhet och migrationspolitik.

I går blev det känt att inte bara Vänsterpartiet utan också Sverigedemokraterna försöker stoppa och skjuta upp det så kallade värdlandsavtalet med Nato i ett år. Varför vill ni göra det?

– Ja, det är ju ett väldigt stort steg det här värdlandsavtalet. Som jag ser det är det ett steg på väg mot Natomedlemskap. Och vi tycket att alliansfriheten är viktig och den är bra för Sverige och den är bra för Europa. Så vi tycker inte att man ska hasta in i ett avtal som öppnar kanal för Natobaser i Sverige.

Men för att genomföra det här uppskovet krävs ju att det har något slags grundlagsbäring. På vilket sätt hotar det grundlagen?

– Ja, vi har ju tittat väldigt noga på det här förstås och i det här ingår att man ska kunna ha Natobaser i Sverige dit svenskar inte har tillträde. Men i grundlagen slås det fast att vi har rätt att röra oss hur vi vill i vårt land, så vi tycker att det här ska utredas noga och prövas. Det finns ingen anledning att skynda på ett sådant här stort beslut.

Möte vid Natos högkvarter. Foto: Virginia Mayo / AP TT NYHETSBYRÅN

Men svenskar kan ju inte röra sig var som helst. De kan inte gå in på militärbaser i Sverige i dag heller.

– Nej, då är det svenska militärbaser. Det här är Natobaser vi pratar om.

Men det är fortfarande Sverige som bestämmer om man ska släppa in Nato.

– Ja, det är klart att man gör det. Samtidigt innebär det att man förbereder för att göra det och i ett skarpt läge kan det ju bli svårt att säga nej i praktiken. En annan fråga som jag ser som outredd i avtalet är den om kärnvapen. Nato har ju kärnvapen, man berättar inte…

Det finns ju tydligen skrivet i regeringsförslaget om att det inte ska vara några…

– Det finns inte i avtalet. Det är det som är skillnaden, det är en liten slamkrypare där.

Avtalet innebär ju trots allt att Sverige lättare kan stödja och ta emot stöd från Nato i kris eller krig. Är det inte en närmast självklar nationell försäkring?

– Risken är ju att man dras in i konflikter som man inte vill bli indragen i när man ses som de facto medlem i en militär allians och jag tror att det är så det kommer att uppfattas i omvärlden.

Men det är fortfarande Sverige som bestämmer.

– Ja, fast om omvärlden ser en som en del av Nato finns ju risken att man dras in i konflikter. Jag tror också att vi är i en situation som är ganska farlig med upprustning och mer aggressivt övande. Vi har ett väldigt aggressivt styre i Ryssland med Putin som angriper grannländerna. Jag tror att det är oklokt att liksom gå in i den fällan och tro att det är enda vägen framåt.

Ja, men om då Putin angriper till exempel Gotland för att ha det som brohuvud, skulle vi inte behöva Natohjälp då? För du tror väl inte den här lilla styrkan på 150 man eller vad det är har någon chans mot Ryssland?

– Risken är större, tror jag, att man dras in i konflikter om man är väldigt nära Nato. Sedan menar jag att risken för att Sverige enskilt skulle anfallas av Ryssland den finns i praktiken inte och det är ingen som gör den bedömningen att den finns heller.

Jonas Sjöstedt intervjuades i Expressen TV. Foto: Alex Ljungdahl

Hur ser du på sällskapet, Sverigedemokraterna?

– Ja, det är klart att det är väldigt ovanligt att Sverigedemokraterna stöder ett förslag från Vänsterpartiet. Men vi kan ju inte sluta lägga fram vår politik för att vi har risken, så att säga, att de röstar för den någon enstaka gång.

Tror du inte att många eller i alla fall en del kommer att tänka att det här är ett återfall i Vänsterpartiets tidigare undfallenhet inför Ryssland? För det är ju ingen tvekan om att Putin kommer att gilla era krav.

– Jag tror att det är tvärtom. Jag tror att det är Natoanhängarna som spelar Putin i händerna. Det är de som bekräftar hans världsbild om att det bara är militära lösningar som fungerar. Det är de som låter Putin diktera villkoren för svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Vi har varit militärt alliansfria på olika sätt i 200 år. Det har varit en väldigt framgångsrik politik för Sverige, vi är inte beredda att kasta den överbord.

Jonas Sjöstedt om jämställdhet inom partiet

Okej, nu ska vi byta ämne. Hur är det med jämställdheten i Vänsterpartiet?

– Allt bättre. Vi är det första partiet i svensk politisk historia som har en majoritet kvinnor valda på alla nivåer. Det gäller både i kommunfullmäktige och riksdag och landsting, men också i partiet.

Manlig partiledare och manlig partisekreterare, är det bra?

– Vi har gjort ganska stora förändringar. Det innebär att vi har fått en kvinna som gruppledare, vi har fått en kvinna i EU-parlamentet, vi har fått en kvinna som ordförande i ungdomsförbundet . Vi har kvinnlig majoritet i riksdagsgruppen och verkställande utskottet.

Det finns bara ett riksdagsparti till som har karlar på båda de här posterna. Gissa vilket det är!

– Nej, jag vet faktiskt inte. Är det Sverigedemokraterna?

Ja, det är Sverigedemokraterna igen. Det finns ett franskt talesätt som lyder ”les extrêmes se touchent”, ytterligheterna berör varandra. Är det ännu ett exempel på där ni tycks förenas?

– Jag tycker att det är en dålig argumentation. Om man tittar på hur vi röstar i riksdagen så är det vi i grunden oeniga, framför allt i den stora skiljande frågan som är flyktingpolitiken. Jag tycker också att varje rättvis bedömare av Vänsterpartiet ser ju att vår mest centrala politiker tillsammans med mig är ju Ulla Andersson.

Vi ska se om det också i sakfrågorna finns någon slagsida när det gäller jämställdhet. Ni vill avskaffa RUT som ger många kvinnor jobb, men inte ROT där de flesta är manliga byggnadsarbetare.

– Ja, vi är ju för att dra ned på ROT och har också gjort det tillsammans med regeringen.

Fast ni avslog en motion med krav på ett avskaffande.

– Ja, vi tror att man måste trappa av för att satsa på bostadsbyggandet i stället. För det stora problemet när det gäller bostäder att unga människor inte har någonstans att bo i Sverige och många äldre människor för den delen också. Titta på svenska sjukhus till exempel. Många av dem behöver städas bättre. Tänk om vi kunde använda alla de här bidragspengarna som går till RUT-avdragen till sådana saker. Det blir välfärd, arbetstillfällen och jämnare fördelning.

Finns det någon annan arbetsmarknadsreform som har lett till att invandrarkvinnor fått så många jobb som RUT?

– Ja, satsningar på offentlig välfärd ger ju jättemycket jobb. Också för invandrarkvinnor naturligtvis.

Jamen, du måste medge att väldigt många invandrarkvinnor har fått jobb via RUT?

– Många av de jobben hade funnits ändå. Jag tror inte att…

Men de fanns ju inte innan? Då kanske möjligen svarta.

– Det är klart att det fanns företag som städade och hjälpte till med flyttstädning och sådant också. Jag tror att bra företag behöver inte stöd, de behöver inte subventioneras. De klarar sig på egen hand.

Jonas Sjöstedt och K-G Bergström i Expressens tv-studio. Foto: Alex Ljungdahl

De grupper som mest använder RUT-tjänster är vad jag förstår barnfamiljer och personer över 65 år. Unnar du inte dem lite hjälp med städningen?

– Det är intressant när man tittar på den där statistiken ser man ett väldigt tydligt mönster. De som framför allt använder det är de som har höga inkomster och bor i de rikaste kommunerna. Vi har en sorts ny form av bidragstagare i Sverige.

Jag såg någon uppgift om att sju av tio tjänade under 32 000.

– Ja, men de som använder mycket pengar. Alltså de nya bidragstagarna i Sverige, de bor i Danderyd och Vellinge. De har RUT, de har ROT, de har ränteavdrag . Det är de som tjänar på de här systemen. Det är en omfördelning från låg- och medelinkomsttagare till Sveriges absolut rikaste.

"Man kan aldrig kompromissa om kvinnors rättigheter"

Jag ska fortsätta med jämställdheten. Ni har fått kritik både internt och externt för er inställning till kvinnor i förorter som blir offer för hederskulturen. ”Vänsterpartiet sviker hotade förortskvinnor” skrev till exempel Expressens Sakine Madon tidigare i vår. Vad är din kommentar?

– Jag tycker att det är helt fel. Jag är ofta ute och besöker både våra partiföreningar i olika förorter och kvinnojourer som arbetar med det här. Det jag möter är att det väldigt ofta är vänsterpartister som jobbar i de här kvinnojourerna, som arbetar i de här förorterna. I många fall när de här frågorna är kopplade till hedersproblematik har varit uppe i riksdagen, så har vi varit de absolut mest konsekventa. Ta frågan om barnäktenskap. Vi var det enda parti i Sveriges riksdag som inte ville ha några undantag från barnäktenskap. Så jag avvisar den kritiken.

Ni har en riksdagsledamot som heter Amineh Kakabaveh som har engagerat sig för de här utsatta kvinnorna och leder en organisation som nyligen publicerade en studie om deras situation. Det är en intervjuundersökning som visar bland annat att 27 procent av tjejerna från sådana här förorter inte får följa med på klassresor med övernattning, 22 procent får inte delta i simundervisning. Vad tycker du om det?

– Det är förfärligt. Det är en form av förtryck och det drabbar framför allt kvinnor. Det drabbar också homosexuella till exempel som ofta förtrycks på likartat sätt. Jag tror det krävs ett långsiktigt och strukturerat arbete och väldigt tydliga värderingar. Jag var ute och besökte till exempel Botkyrka där vi har suttit i majoritet länge. Där har man jobbat med det här i många, många år och då får man resultat. Man är ute i skolorna, man pratar med myndigheterna, man har föreningar som är aktiva. Så det behövs både lagstiftning som är tydlig och sedan behövs det ett värderingsarbete. För en sak ska vara självklar. Man kan aldrig kompromissa om kvinnors rättigheter, det går aldrig att relativisera dem.

Men även om du nu tycker att det här resultatet är förfärligt så avfärdades ju undersökningen som värdelös av er feministiska talesperson. Hon sa att den ”ligger fjärran från socialistisk samhällsanalys”. Är det så att socialistisk samhällsanalys inte tillåter kritik av kvinnors situation i förorter?

– Det är klart att det gör. Jag menar att varje vittnesmål om kvinnoförtryck ska tas på allvar. Sedan ser det olika ut i olika delar av det svenska samhället. Och kvinnoförtryck är inget specifikt för förorter. Det kan se ut på olika sätt i olika delar av samhället. Varje sådant kvinnoförtryck ska bekämpas, det gör vi i Vänsterpartiet.

Sjöstedt om konflikten på landstingskansliet

Hur är Vänsterpartiet som arbetsgivare?

– Jag skulle säga att vi har blivit mer och mer professionella som arbetsgivare. Men det är ofta bekymmer när ideella organisationer ska vara arbetsgivare. Ibland brister det och det gör det även hos oss ibland.

Ja, för hos Vänsterpartiet i Stockholms landsting har tio personer sagt upp sig eller känt sig borttvingade under två år. Ledande V-politiker anklagas för att ha infört något som de utsatta kallar för ”skräckvälde” med mobbning, trakasserier och utfrysning av personal. Vad är din kommentar?

– När vi fick reda på det här tillsatte vi en oberoende granskning. Den har gjorts och den är väldigt grundlig. Alla inblandade, som vill vara med i undersökningen, är intervjuade. Sedan har man föreslagit en rad åtgärder, både för att förbättra situationen och bli mer professionell arbetsgivare och också för att ta politiskt ansvar för det här. Där är vi i dag.

Men till en början sa ju ansvarig partisekreterare att det här var en sak för facket och att de kunde klaga hos facket och att ni inte skulle lägga er i det här?

– I första läget när det är problem på en arbetsplats tar vi alltid kontakt med fackföreningen för vi tycker att den är viktig. Men här var det uppenbart att det var ett större problem, så här gick vi in och såg till att landstingsgruppen som arbetsgivare gjorde den här stora utredningen och fick göra en oberoende utredning. Jag tycker att det brast där. Men det man gör när det brister är att man går in och försöker reda ut det och dra lärdomar av det.

En av era distriktsordförande sa att det är oacceptabelt att Vänsterpartiet som arbetsgivare inte uppfyller grundläggande krav på god arbetsmiljö.

– Så ska det naturligtvis inte vara. Vi ska vara en bra arbetsgivare.

Hur kan ni som är det parti som talar mest om löntagarna, alltså om de anställdas intressen, hur kan ni bära er åt så svinaktigt?

– I det här fallet i Stockholm brast det. Det jag tycker är viktigt när det brister är att man gör något åt det och att man lär sig för framtiden. Det vi precis har gjort nu är att vi har sagt att vi ska ta fram en nationell policy och en nationell hjälp för ibland är det svårt att vara en duktig arbetsgivare när man har en anställd till exempel ute i landet. För att det här ska bli bättre. Jag medger gärna att det där blev dåligt, men jag hävdar också att vi lär oss av att det blev dåligt.

"Medlemmarna tycker inte alltid som partiledningen"

Vad är viktigast, att minska koldioxidutsläppen eller att avveckla kärnkraften?

– Vi måste göra både och.

Vilket ska man göra först?

– Vi måste göra det samtidigt egentligen. Ser vi på energin har vi ganska lite koleldning och annan fossileldning i Sverige när det gäller elproduktionen. Den tror jag måste gå före vi stänger ned kärnkraften.

Inför kongressen hävdade ni att kärnkraften skulle avvecklas successivt för att avvecklingen inte skulle leda till ökad kol- och oljeanvändning.

– Vi hade en diskussion där. Tänk om vi handlar i ett läge då svensk kärnkraft till exempel står mot koleldning i Polen eller Tyskland för det är ju en energimarknad. Det där uppfattade en del som att vi tvekade om målet att stänga kärnkraften. Man kan säga att vi slog fast att den gamla beprövade politiken gäller och det är att kärnkraften i Sverige ska stängas ned så fort vi har förnybara energialternativ i landet.

Men ni förlorade. Ni blev överkörda.

– Vi gör det ibland på våra kongresser. Ett sådant parti är Vänsterpartiet. Medlemmarna och ombuden bestämmer och de tycker inte alltid som partiledningen.

Jonas Sjöstedt. Foto: Alex Ljungdahl

Ni försöker ju, inte minst du, marknadsföra er som ett väldigt progressivt miljöparti. Hur trovärdigt blir det när det uppenbart är viktigare för er att stänga kärnkraften än att stoppa den fossila kraften som leder till försämrad miljö?

– I och med att vi har den mest konsekventa politiken när det gäller att bygga ut de förnybara alternativen menar jag att vi är väldigt trovärdiga. Just i dagarna har vi ju den största klimatfrågan som vi har att ta ställning till i Sverige kanske i modern tid. Det är vad vi gör med Vattenfalls kolgruvor. Det gäller otroliga mängder koldioxid.

Men det kan väl inte vara trovärdigt att ni vill stänga kärnkraften även om det leder till ökade utsläpp av växthusgaser?

– Jag ser det som att man måste bygga ut det förnybara i Sverige först. Och det förnybara ska ju inte släppa ut några växthusgaser. Sedan kan man stänga kärnkraften.

Det tyckte ju inte kongressen.

– Jo, för om svensk kärnkraft står mot tillexempel polsk kolkraft eller tysk kolkraft då kan man så att säga exportera el för att ta ut sådan produktion i andra länder. Då sa vi att vi börjar med att ordna det här i Sverige. Och sedan tror jag att Sverige på sikt har möjlighet att vara en exportör av förnybar el i Europa.

Men även om ni då hade en annan inställning än kongressmajoriteten var ju inte ni heller särskilt konsekventa. Koncerncheferna för Vattenfall och Eon skrev nyligen i en debattartikel att läget är akut för kärnkraften till följd av effektskatten som omedelbart helt bör tas bort för att det ska finnas någon chans att driva återstående reaktorer efter 2020. Men du sa tvärt nej till att röra effektskatten. Du ansåg att det skulle vara en subvention om man sänkte eller slopade den.

– Ja, effektskattehöjningen som gjordes, den hjälper inte mycket för kärnkraften. Kärnkraften är som dinosaurierna, de försvann. De klarade sig inte under nya förhållanden. Kärnkraften är dyr, den är omodern och den är inte driftsäker. När sol och vind faller och faller i pris, kommer kärnkraften inte att klara sig. Vi är precis mitt uppe i den utvecklingen.

Är sänkt eller slopad skatt en subvention?

– Ja, det är ju ett sätt att stödja kärnkraften för att den inte klarar konkurrensen.

Gäller det också inkomstskatterna? Att det vi löntagare tjänar ihop är egentligen statens sak som sedan i sin godhet subventionerar oss med lite grann?

– Nej, så ser jag inte på inkomstskatterna. Att tro att man liksom kan rädda kärnkraften genom att ta bort höjningen av effektskatten är nog helt enkelt fel för det beror mer på elpriser och på att det förnybara blir billigare och billigare. Det vi ska göra nu i stället är att bejaka att det förnybara miljövänliga som också skapar jättemycket jobb i hela Sverige faktiskt är det konkurrenskraftiga.

Vill minska klyftorna mellan rika och fattiga

Anser du att den kurdiska organisationen PKK har begått terrorhandlingar?

– Ja, de har begått våldsdåd som inte är försvarbara. Men det är också tydligt att PKK har bytt strategi och vill hamna i fredsförhandlingar och gå in i en fredsprocess. Det tycker jag är bra.

Hur tydlig är den strategin? Så sent som i mars i år pekades organisationen ut som skyldig till att minst 37 människor dödades och ett hundratal skadades av en bomb nära en busshållplats i huvudstaden Ankara.

– Det brukar vara en grupp som heter TAK som utpekas för det där. Det är en utbrytargrupp, det finns stor osäkerhet runt det här. Det finns ett ohyggligt våld i Turkiet från framför allt regeringen men också från PKK. Det där våldet måste ju brytas. Man måste kunna förhandla, man måste kunna ha en demokratisk process. För att kunna göra det tror jag att det är viktigt att kunna prata med PKK. De har markerat under flera år att man skulle vilja gå in i fredssamtal. Det är ungefär som på Nordirland eller i Baskien. Jag tycker att det ska bejakas. Fred, försoning, demokrati är vägen framåt, inte våld. Sedan kommer vi alltid att ta avstånd från varje terrordåd mot civila, oavsett vem som gör det.

Likafullt vill er kongress att PKK ska strykas från EU:s terrorlista. Ni ville i och för sig inte det, så jag är lite häpen över att du försvarar det här beslutet som du inte ville ha egentligen. Dessutom vill ju ni helt och hållet ta bort EU:s terrorlista, som kom efter 11 september, som var i samklang med FN:s säkerhetsråds beslut och som hade syftet att bekämpa terrorism. Framstår ni inte som svaga och undfallande gentemot terrorister?

– Tvärtom, terrorism måste alltid bekämpas. Men att bedöma brottslighet är något som polis och domstolar gör och ska göra. När man låter politiker sitta och rösta om vilka organisationer som ska vara på olika listor blir det också en politisk bedömning. Ett exempel: Syriens regim som har begått vidriga övergrepp är ju inte terrorlistad. Däremot står en del av de kurder som slåss mot Islamska staten och som för bra saker i Syrien på terrorlistan. Då kan det här bli ett hinder för att tala med olika grupper och för att hitta lösningar. I Turkiet är det så tydligt att Erdogan, som nu driver Turkiet mot diktatur, använder den här listan som ett sätt att inte söka fredliga lösningar. Man kan vara både konsekvent mot terror och hitta vägar som gör att man når dialog.

Jonas Sjöstedt. Foto: Alex Ljungdahl

Nu lämnar vi utrikespolitiken och går inrikes. Ni har ju som huvudsyfte, tippar jag, att minska klyftor mellan rika och fattiga. Hur tycker du att ni har lyckats med det i budgetsamarbetet med Socialdemokraterna och Miljöpartiet?

– Ser man staplarna i slutet på budgetluntorna ser man att det som budgeten påverkar gynnar låginkomsttagare, medan höginkomsttagare får betala lite mer. Det gynnar lågavlönade kvinnor medan män med goda inkomster får bidra mer. Jag menar att vi med det redskap som budgeten är går åt rätt håll. Sedan skulle vi vilja gå snabbare och längre, men där har vi ju en regering att bråka med.

Hur kan du hävda att det har lett till någon avsevärd minskning av klyftorna? Fortfarande ingen förmögenhetsskatt, ingen arvs- och gåvoskatt, det är låg fastighetsskatt. Har ni ens försökt göra något för att komma till rätta med det här?

– Ja, det har vi gjort. En del skatteförbättringar har skett avseende dem som har det allra bäst, bankskatt och skatt på finanssektorn.

Men det lär ju kunderna få betala snarare än bankägarna?

– Det beror på hur man genomför det. Men om man tar de här skatterna som du nämner. Jag tycker att det kanske allra viktigaste är vi ha en förmögenhetsskatt i Sverige på dem som är absolut rikast. När vi säger till regeringen att vi vill göra reformer som gynnar ensamstående föräldrar och dem med låg pension, då går de med på det. Men när vi vill finansiera det genom att de absolut rikaste ska bidra mer, då blir det genast nej, det vill vi inte göra. Här har vi mött det hårdaste motståndet i hela budgetförhandlingarna.

Vad har ni egentligen för trovärdighet när det gäller att minska klyftorna? Ni var med om att avskaffa arvs- och gåvoskatten.

– Det var ett dåligt beslut.

Hur kan ett vänsterparti överhuvudtaget gå med på det?

– Det frågar jag mig också. Även vi har fattat dåliga beslut. Det var länge sedan, ska man säga till vårt försvar. Jag var inte med och gjorde det, det var mina företrädare.

"Jag hoppas att Miljöpartiet skärper sig"

Vad är din förklaring till att ni lyckas relativt dåligt med att fånga upp de missnöjda och besvikna socialdemokrater och miljöpartister som säger sig inte längre sympatisera med dessa partier? I senaste Sifo har S och MP sedan valet backat med hela 7,4 procentenheter. Ni har i den undersökningen ökat med 2,2. Det finns andra undersökningar där ni har kanske något mer. Hälften av de här har ni inte fångat upp.

– Det är något vi funderar på också naturligtvis. Vi växer ju i opinionen. I en mätning fick vi 9,6, det är en rätt bra siffra för att vara Vänsterpartiet. Men vi tror att vi har potential att växa ännu mer. Jag tror att vi måste visa dem att vi gör dubbel nytta. Många av de finaste reformerna i budgeten kommer från oss, om det är stöd till barn som inte får glasögon eller medicin eller om det är förlossningsvård eller bostadsbyggande. Samtidigt som vi är det viktigaste oppositionspartiet om det gäller Vattenfall eller Nato eller annat. Jag tror att det där tar tid. Men jag tycker att jag känner det finns en medvind där ute.

Fast Gudrun Schyman fick 12 procent i ett val. Det är ganska långt till det.

– Ja, men vi tar oss sakta men säkert uppåt.

Hur tycker du att din partivän Chavez och hans efterföljare sköter Venezuela?

– Jag tycker att Venezuela är ett djupt vanstyrt land. Det är en blandning av vanstyre, korruption och att man har en kriminalitet som verkligen plågar folk. I början av Chavez styre fanns det många sociala reformer som jag tyckte var väldigt bra. Man lyfte människor ur fattigdom, man gjorde reformer i hälsovården. Men mycket av det har ju vittrat sönder de sista åren. Jag måste säga att det är en stor besvikelse att se utvecklingen i Venezuela i dag.

Då tar vi några så kallade kortfrågor. Bör det bli billigare att anställa flyktingar?

– Det kostar bara 4 000 kronor i dag med de subventioner som finns, så uppenbarligen sitter problemet någon annanstans. Jag tror det är utbildning som är nyckeln.

Jonas Sjöstedt och K-G Bergström i Expressens tv-studio. Foto: Alex Ljungdahl

Bör Sverige återgå till den migrationspolitik vi hade före höstens flyktingvåg?

– Vi har varit emot åtstramningarna. Samtidigt ser jag det som en nyckel att man måste fördela jämlikt över Europa, annars kommer det inte att funka på sikt.

De kostnader som kommer att uppstå som följd av den flyktingvåg vi hade i höstas måste ni ju rimligen vara med och betala eftersom ni ingår i budgetöverläggningarna. Hur ser du på det, det begränsar utrymmet för andra reformer?

– Det är ju så att när man hjälper människor som flyr för sina liv att de måste ha någonstans att bo när de kommer, att de måste kunna gå till läkare och andra saker också. Sedan kommer många av dem i arbete och betalar skatt. Där tror jag att nyckeln finns, att se till att det går så fort som möjligt att de lär sig svenska och kommer i arbete. Men för mig har det här att hjälpa människor som flyr för sitt liv inte i första hand varit en ekonomisk fråga utan det handlar om humanism. Jag tycker att det är en tragedi när Europa stänger sina gränser.

Bör bensinskatten höjas?

– Vi har ju precis höjt den. Vi har inte föreslagit någon ytterligare höjning i dagsläget.

Törs du inte?

– Jag tror att andra saker har större effekt. Framför allt att ändra beskattningen så att det lönar sig mer att köpa de mest miljövänliga bilarna. Det har man gjort i Frankrike, resultatet har varit väldigt gott. Sedan att kollektivtrafiken är väl utbyggd och kostar lite.

Utgör Putins Ryssland ett hot mot Sverige?

– Nej, inte mot Sverige, men absolut mot Ukraina, Georgien, Moldavien och andra länder.

Vad föredrar du om du måste välja, Socialdemokraterna eller Miljöpartiet?

– Det beror på frågan. Är det arbetsrätt är det sossarna. Är det klimatet är det miljöpartisterna, men jag hoppas de skärper sig om Vattenfall.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!