Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Siffrorna visar: Svenskar har råd med lika mycket bensin

De höga bensinpriserna väcker starka känslor.Foto: SHUTTERSTOCK
Rekordet i högst rekommenderat pris för bensin i Sverige slogs den 2 maj.Foto: Colourbox

Bensinpriset är rekordhögt – och på Facebook har Bensinupproret 2.0 på kort tid fått 393 000 medlemmar.

Ändå har vi råd att åka minst lika mycket bil nu som förr.

En genomsnittlig kommunalanställds lön räcker till ungefär lika många liter i dag som för 10, 20 eller 30 år sedan.

Rekordet i högst rekommenderat pris för bensin i Sverige slogs den 2 maj. Priset var då 16:89 kronor per liter, rapporterar SVT Nyheter.

Det höga priset har flera orsaker. En svag svensk krona är en av dem. Även världsmarknadspriset på olja spelar in, även om det inte ligger på en historisk hög nivå.

Till det kommer moms och skatt. Under förra mandatperioden klubbade riksdagen igenom en så kallad indexhöjning av bensinskatten, som innebär att skatten varje år automatiskt höjs med inflationen plus 2 procent. 

– Tidigare har skattehöjningar behövt godkännas av riksdagen. Vilken regering det än har varit har inte bara kunnat höja skatten utan debatt, säger Jan-Erik Berggren på Expressens motorsajt Allt om bilar.

Att bensinen skulle ha blivit dyrare i Sverige sett över lång tid är dock ingen självklar sanning. 

Jan-Erik BerggrenFoto: JOHAN JEPPSSON EXPRESSEN

Dyrare bensin – högre löner

Bensinpriset har visserligen ökat de senaste decennierna – också om man tar hänsyn till inflationen. Prisökningen på bensin har med andra ord varit snabbare än den allmänna prisökningen i samhället. Det visar en kartläggning som Teknikens värld har gjort. 

Från början av 1950-talet och fram till slutet av 1990-talet rörde sig literpriset på bensin upp och ner mellan 6:50 och 10:50 kronor, omräknat till dagens penningvärde. 

Under de senaste 20 åren har priset därefter gradvis stigit upp till dagens 16 kronor litern, visar Teknikens världs beräkning. Dagens pris är alltså omkring dubbelt så högt som under större delen av 1900-talets andra hälft, med hänsyn tagen till inflation.

Men under 2000-talet har också reallönerna i Sverige ökat kraftigt, medan de stod stilla under långa perioder decennierna dessförinnan. Svenskarna – de som har jobb – har alltså fått mer pengar att röra sig med.

Expressen har beräknat hur mycket bensin en genomsnittlig kommunalanställd kunde köpa för sin månadslön mellan 1977 och 2017, som är det sista året i Statistiska centralbyråns lönestatistik. Det visar sig att förändringarna är små, och det är svårt att se någon tydlig trend över tid. 

Bensinpris i förhållande till lön

Så mycket bensin kunde en genomsnittlig kommunalanställd köpa för en månadslön 1977–2017. Femårsintervaller. Siffrorna gäller lönen före skatt. 

 

1977: 2 818

1982: 1 815

1987: 2 374

1992: 2 317

1997: 1 925

2002: 2 027

2007: 1 871

2012: 1 682

2017: 2 108

 

 

 

Källor: SCB, Teknikens värld

Räkna med ännu högre priser

Väger man dessutom in att bilarna med tiden blivit betydligt mer bränslesnåla så har bilåkandet snarast blivit billigare.

– Även om priset per liter skulle ha ökat jämfört med vad vi tjänar så har kostnaden per mil minskat, säger Jan-Erik Berggren.

Sverige har inte heller extremt höga bränslepriser i en europeisk jämförelse. Enligt siffror från EU-kommissionen, som SVT tidigare rapporterat om, hade Sverige den 6 maj det åttonde högsta bensinpriset och det tredje högsta dieselpriset i EU.

Ett viktigt argument för bensinskatterna är att man vill minska koldioxidutsläppen. Jan-Erik Berggren är dock tveksam till hur stark den effekten är. 

– Det är så många som behöver bilen. Att försöka straffskatta bort bilanvändandet är inte rätt väg. Man måste vända på det och erbjuda alternativ i stället, säger han.

Jan-Erik Berggren tror att bensinpriserna kommer att fortsätta öka.

– Tillgången går ner. Det finns mindre och mindre råolja. Efterfrågan ökar – det blir hela tiden fler bilar med bensin- och dieselmotorer, säger han.