Siffrorna visar: Så blev Sverige unikt i Norden

Spridningen stor även innan symtom.
Norges statsminister Erna Solberg.
Foto: TERJE PEDERSEN / NTB SCANPIX TT NYHETSBYRÅN
Stefan Löfven.
Foto: JESSICA GOW/TT / TT NYHETSBYRÅN
Finlands statsminister Sanna Marin.
Foto: KIMMO BRANDT / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN

Framgångarna med att begränsa smittan i Finland, Norge och Danmark uppmärksammas nu internationellt.

Men i början av pandemin var smittspridningen snarlik i Norden – innan Sverige valde att gå en annan väg.

– Hur man än vrider och vänder på det har vår strategi hittills inneburit fler sjuka och döda, säger tidigare statsepidemiolog Annika Linde.

När coronaviruset först kom till Norden fanns stora likheter i hur smittan spreds inom länderna, konstaterar Marta Szebehely, äldreforskare och professor emeritus i socialt arbete vid Stockholms universitet.

På coronakommissionens uppdrag har hon jämfört de nordiska ländernas pandemibekämpning, i samband med granskningen av hur covid-19 drabbat Sveriges äldreomsorg.

Det hundrade coronafallet bekräftades med bara några dagars mellanrum i de fyra länderna: 6 mars i Norge, 7 mars i Sverige, 10 mars i Danmark och 12 mars i Finland. Mellan fall nummer 100 och 1000 tog det sedan 8 dagar i Danmark, 9 dagar i Sverige och Norge samt 16 dagar i Finland.

– Vi låg väldigt lika första veckorna, sedan drog det åt lite olika håll. Finland låg ett par veckor efter och har själva sagt att de fick en liten respit, säger Marta Szebehely.

Snarlik utveckling

Även dödsfallen inträffar kort efter varandra. I Sverige avlider den första personen 11 mars, Norge 12 mars, Danmark 15 mars och Finland 21 mars. Från det första dödsfallet till nummer 100 tar det 15 dagar i Sverige, 18 dagar i Danmark, 31 dagar i Norge och 32 dagar i Finland.

Där någonstans började likheterna upphöra. Strikta restriktioner införs i grannländerna, medan Sverige uppmärksammas internationellt för att föra en okonventionell linje. 

Verktyget Oxford Government Response Tracker visar hur de nordiska ländernas generella insatser mot pandemin skiljer sig åt. Måttet väger in hur omfattande och strikta de nationella besluten är, exempelvis restriktioner för sammankomster och resande, men även informationskampanjer och strategier för testning. 

I Sverige sticker åtgärderna ut som mer långsamma och mindre kraftfulla, men samtidigt mer konstanta över tid.

Så agerade Danmark, Norge och Finland

Redan 14 mars är Danmark först ut bland de nordiska länderna, och bland de första i Europa, att stänga sina gränser. Den 18 mars förbjuds folksamlingar större än 10 personer, vilket även gäller privata tillställningar, och restauranger och caféer stängs. 

Den 16 mars stänger Norge alla norska flygplatser och hamnar, och alla resenärer sätts i en 14 dagar lång karantän. Samtidigt förbjuds norrmän från att besöka sina fritidshus utanför hemkommunen.

Den 19 mars stänger även Finland gränserna. De har då sedan tidigare infört ett mötesförbud för fler än tio personer samt infört reseförbud för vårdanställda. I slutet av mars sätts dessutom hela Helsingfors och Nylandsregionen i en tre veckor lång karantän.

Uppmärksammas för framgångarna

I ett reportage från CNN i helgen uppmärksammades framgångarna med att begränsa smittan i Norge, Danmark och Finland, trots jämförelsevis mjuka åtgärder. Enligt den amerikanska nyhetskanalen har nyckeln varit en kombination av nedstängning och stor följsamhet i befolkningen:

”Danmark, Finland och Norge svarade snabbt på minsta uppgång i infektioner, vilket innebar att de nästan hade utrotat viruset under sommaren och kunde möta hösten från en starkare position. Tydliga riktlinjer och invånarnas vilja att följa dessa var avgörande, enligt experterna. En ökad testning och smittspårning samt betald sjukfrånvaro bidrog till att begränsa utbrott.”

Allmänna insatser för pandemibekämpning, enligt Oxford Government Response Tracker. De svenska åtgärderna visas i gult.
Foto: Coronakommissionen/Szebehely

Sverige pekas samtidigt ut som avvikande i Norden. CNN skriver att den svenska linjen, som fokuserade främst på frivillighet och den enskildes ansvar, har misslyckats.

Annika Linde, virolog och tidigare statsepidemiolog, tycker att Sverige måste lära av pandemin. Enligt henne fick grannländernas tidiga åtgärder stor betydelse.

– Man vann inte bara tid, utan man lyckades minska inflödet av smitta. Nyckeln bakom framgången i Norge, Danmark och Finland är att man hindrade en våldsam spridning precis i början. De stängde ner tidigt och kunde därför identifiera och stoppa nya utbrott. Danskarna har dessutom testat fler än ett prov per invånare i landet.

”Sämre utgångsläge nu”

Hon välkomnar att Sverige har närmat sig en mer omfattande nedstängning under hösten, men flaggar för att åtgärderna inte har samma effekt som om de hade vidtagits i pandemins initiala skede.

– Vi har ett sämre utgångsläge nu. Det är mycket svårare att hålla nere en smitta som är ordentligt spridd i befolkningen än om man har enstaka fall, som i exempelvis Norge och Finland. Där kan man fortsätta smittspåra en och en.

Folkhälsomyndigheten vill ogärna jämföra Sverige med övriga Norden, men Annika Linde anser att jämförelsen är rimlig.

– Jag skulle vilja påstå att halva Sverige går att jämföra med Norge och Finland, medan Stockholmsområdet kanske kan jämföras med Köpenhamnsområdet. Hur man än vrider och vänder på det har vår strategi hittills inneburit en större belastning på sjukvården, samt fler sjuka och döda.

Antal testade per 100 000 i befolkningen.
Foto: Coronakommissionen/Szebehely
Dödsfall per miljon i befolkningen, 14-dagars genomsnitt.
Foto: Coronakommissionen/Szebehely
Antal bekräftat smittade per 100 000 i befolkningen. Sverige kom dock i gång sent med sin testning, vilket påverkar vårens siffror.
Foto: Coronakommissionen/Szebehely

Det kan Sverige lära av grannländernas coronastrategi

Coronakommissionens ordförande Mats Melin om lärdomarna från våra nordiska grannländer.

300 000 coronafall kan kopplas till ett evenemang

Så fungerar superspridarevent: ”Räcker med att en är smittad”.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.