Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Shirinov: Jag utesluter inte en tredje part, IS brukar ta på sig sina dåd

Mjölby har blivit en svenskuzbekisk metropol.Foto: Anna-Karin Nilsson/Expressen
Här dirver Mukhiddine Shirinov en moské. Foto: Anna-Karin Nilsson/Expressen

MJÖLBY. Mordförsöket på den uzbekiske imamen i Strömsund 2012 skakade om Sveriges relation till Uzbekistan.

Flera av imamens följare har nu slagit sig ner i en röd stuga med vita knutar i Östergötland.

Här diskuteras alternativa förklaringar till terrorattacken i Stockholm.

Mukhiddine Shirinov letar efter knappen för röstinspelning på sin Iphone.

– Jag spelar in. För min egen säkerhet.

Innan han svarar på frågor vill han se till att våra timlånga samtal sparas.

I moskén han är med och driver utanför östgötska Mjölby har många av stammisarna anledning att vara misstänksamma mot människor som ställer frågor. Några av dem publicerar aldrig bilder på sig själva. Flera är oroliga för att släktingar i Uzbekistan ska drabbas av att de själva är politiskt eller religiöst aktiva i ett litet land i norra Europa.

Efter fredagens terrordåd på Drottninggatan har nojan trappats upp.

– Jag utesluter inte att en tredje part är inblandad. IS brukar ta på sig sina dåd. Det har de inte gjort nu. Det är ett tecken, säger Mukhiddine Shirinov.

Mukhiddine Shirinov utanför moskén i MjölbyFoto: Anna-Karin Nilsson/Expressen

Han vet ännu inte om Uzbekistans nytillträdda president Sjavkat Mirzijajev, som tog över efter Islam Karimovs död i höstas, kommer att lätta på det han beskriver som ett hårt övervakande av religiöst aktiva exiluzbeker.

– Som du hör anklagar jag inte den uzbekiska staten direkt. Därför att vi känner inte den nya ledaren än. Han har inte visat oss än vilken policy han vill ha mot religiösa grupper, mot religionens politik. Men det kan finnas personer i kriminella kretsar i Uzbekistan som vill ha bättre relationer med den kommande ledaren.

Här håller föreningen studiecirklar

Mukhiddine Shirinov låser upp byggnaden, det största i en grupp hus målade i falurött. Upp till 75 personer brukar vistas här, säger han, framför allt i samband med bönestunderna. Föreningen han är aktiv i, Mjölby Kultur och Kunskapsförening, hyr byggnaderna av kommunen. Studiecirklarna de håller i huset är finansierade av studieförbundet Ibn Rushd, som Omar Mustafa är rektor för.

 

LÄS OCKSÅ: Skjuten imam har vaknat upp efter två år

 

Inne i huset är tapeter från 70-talet det enda som går i ton med den lantliga exteriören. I övrigt är det en välplanerad moské, med flera rum som är noggrant ombyggda för att passa Mjölby Kultur och Kunskapsförening. På gården utanför står stommen till ett stort tält med snickrad träbotten.

Till eftermiddagsbönen kör tio bilar upp på gården. Många med barn eftersom det är påsklov. Däremot inga kvinnor.

Rummen här inne är ombyggda för att passa Mjölby Kultur och Kunskapsförening.Foto: Anna-Karin Nilsson / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSEN

"Många vi känner är fortfarande efterlysta av Interpol"

Föreningen valde dagarna efter dådet på Drottninggatan att anordna en manifestation där de tog avstånd från Rakhmat Akilovs handlingar. De skickade också ut ett pressmeddelande.

Ingen i Mukhiddine Shirinovs svenskuzbekiska umgängeskrets har träffat Rakhmat Akilov och inte heller den IS-rekryterare med uzbekisk bakgrund som Expressen avslöjat att Rakhmat Akilov träffade i Stockholm.

– Men det är svårt att veta för många uzbeker byter namn. Jag känner någon under ett namn. Plöstligt har han ett annat namn. Och så ett tredje som han bytt till i Sverige. Den kulturen kommer ifrån att ha gömt sig i Uzbekistan, flytt till Kazakstan och gömt sig, flytt vidare. Många vi känner är fortfarande efterlysta av Interpol och har svårt att resa, säger Mukhiddine Shirinov.

"Jag ska dö som Shirinov!"

Han berättar att den uzbekiska staten efterlyst många för att vara wahabis, alltså salafister, men att de kunnat få asyl i Sverige och Norge. När de sedan reser på sina svenska pass är namnet fortfarande registrerat som efterlyst.

– I oktober förra året hade vi ett fall. En person skulle åka med bil in i Rumänien men greps på grund av en uzbekisk efterlysning från 2003 som hängde kvar. Jag var själv i kontakt med hans advokat i Rumänien och med UD. En annan person jag känner blev stoppad när han åkte till Turkiet trots att han bott här i åtta år. Det händer hela tiden och då tänker många att om mitt namn är uppsatt på en lista inom EU är det bäst att jag byter namn.

– Men själv har jag inte ändrat mitt. Jag kom hit som Shirinov, hittills är jag Shirinov och jag ska dö som Shirinov!

 

LÄS OCKSÅ: Uzbekisk lönnmördare sköt imam i Jämtland

 

Däremot har Mukhiddine Shirinov ofta bytt hemstad. Han har varit anställd imam i Malmös stora moské, Malmö Islamic Center, i ett projekt som Svenska kyrkan var med och finansierade. Och han har bott i Borlänge, Motala, Lund samt pendlat till Strömsund och Mjölby. Islam har han studerat i Malaysia och senare på Lunds universitet. I helgen deltar han som föreläsare på det stora evenemanget Muslimska familjedagarna i Stockholm. Ingenstans säger han sig ha mött företrädare för Al Qaida eller IS.

– Jag har inte träffat några här i Sverige, men utomlands på seminarier och konferenser i till exempel Turkiet har jag sett personer som kan tillhöra sådana grupper.

Flera är oroliga för att släktingar i Uzbekistan ska drabbas av att de själva är politiskt eller religiöst aktiva.Foto: Anna-Karin Nilsson/Expressen

Jag frågar honom om det kan vara så att efterlysningarna ibland stämmer och att det finns anledning för Europa att kontrollera de efterlysta.

– Det kan hända. Jag utesluter inte det. Uzbekistan har haft Islamic Movement of Uzbekistan till exempel. Men uzbekiska staten har också stämplat alla de inte tycker om som tillhörande organisationer, som Hizb-ut-Tahrir.

 

LÄS OCKSÅ: Därför exporteras terror från Uzbekistan

 

Fler uzbeker till Sverige efter massakern

Före massakern i staden Andizjan 2005 hade Sverige 441 uzbekiska flyktingar. Idag har siffran tiodubblats. Men majoriteten svenskuzbeker har inte anlänt genom asyl utan som arbetskraftsinvandrare.

En sådan är tjugofemåriga Islam, som inte vill ha sitt efternamn i tidningen, och som kaklar hotellduschar några mil västerut från de röda stugorna i Mjölby.

– De flesta som jobbar med mig bryr sig inte om religion och imamer, säger han.

Han berättar att vägen till arbetstillstånd inte behöver vara att ansöka från hemlandet, vilket är den ordning som egentligen ska följas. Det lättaste är att resa in själv, gärna via Lettland där det är lätt att skaffa falska ID-handlingar, och sedan hitta en arbetsplats i Sverige som vill hjälpa till att fixa arbetstillståndet.

Om du har flera identitetshandlingar kan du ha flera ansökningar som behandlas samtidigt hos Migrationsverket.

Man behöver inte ha uppehållstillstånd för att få ett samordningsnummer.Foto: Samuel Unéus

Och även utan uppehållstillstånd kan du driva företag, betala skatt och få lön. Du behöver då tilldelas ett samordningsnummer av en myndighet. I den processen kollar ingen upp din egentliga identitet.

– Det finns inget krav på att man ska ha uppehållstillstånd för att få samordningsnummer, säger Ingegerd Widell som är verksamhetsutvecklare på Skatteverket.

Enligt Islam har de uzbeker som bott i Sverige länge och kom som kvotflyktingar inte täta kontakter med de landsmän som arbetar här och som kanske snart får ett jobb i ett nytt land. Däremot finns en populär hemsida och en kanal på appen Telegram som flera uzbeker i Sverige visat honom.

Sidan han pratar om är Islomovozi.com. Tidigare var det här som imamen i Strömsund Obid Nazarov, eller Obidkhon Sobitkhony, samlade sina predikningar och artiklar. Nu drivs sidan vidare av två av hans söner. Den ena gör det från Sverige, vid sidan av jobbet som grafiker, och den andra från ett universitet i Medina i Saudiarabien.

– Tidigare, när min far var aktiv, hade hemsidan hundratusentals följare från många olika länder, säger David Nazarov, den av imamens söner som skött de flesta mediekontakter.

Obid Nazarov sköts i bakhuvudet i trappuppgången till sin bostad år 2012. Foto: Polisen

På sidan tas frågor upp i detalj på uzbekiska, tazdjikiska och arabiska och flera långa uppdateringar görs varje dag. En fråga handlar om ifall oralsex är okej. I en lång utläggning svarar de att de ber Gud hjälpa muslimska män att bli av med sådant beteende och går in på hur olika religiösa lärda sett på oralsex.

Terrormisstänkta Rakhmat Akilov gillde deras sidor på Facebook

En grupp som diskuteras mycket i anslutning till sunnimuslimska uzbeker i Europa är partiet Hizb-ut-Tahrir, arabiska för frihetspartiet. Frihetspartiet är, ironiskt nog, ett politiskt parti som lobbar för att muslimer inte ska rösta på politiska partier.

I Norden har Hizbut-Tahrir främst varit aktivt i Danmark men partiet har också svenska representanter och skickade efter terrordådet i Stockholm ut ett pressmeddelande om att de inte ska anklagas för att Rakhmat Akilov gillat deras sidor på Facebook.

Rakhmat Akilov som misstänks för terrorbrott efter dådet på Drottninggatan.

David Nazarov oroar sig inte för Hizb-ut-Tahrir.

– Hizb-ut-Tahrir har inte haft stort inflytande i Uzbekistan, särskilt inte under min pappas tid. Vi ser dem inte som sunni. Stora lärare inom sunniislam har sagt att de skiljer sig från sunnan. De är en liten grupp som jag tror kommer försvinna. Jag vet kanske tio uzbeker i Sverige som följer Hizb-ut-Tahrir. Även de tio räknar min far som en stor ledare. Det kanske låter konstigt, men min far enade många. Det finns en större tilltro till religiösa ledare än till politiska bland oss.

"Det känns extra illa efter det som hänt"

Att fler uzbeker får uppehållstillstånd genom arbetstillstånd gör att andra säkerhetsrutiner tillämpas jämfört med vid asylansökan. Nämligen inga alls.

– Asylsökande granskar vi utifrån ett säkerhetsperspektiv och där drar vi ärenden för Säkerhetspolisen. När det gäller arbetstillstånd finns inget sådant alls. Då har vi ändå ärenden från hela världen, som Syrien och Irak. Det känns extra illa efter det som hänt, berättar en person med insyn i processen kring arbetstillstånd.

Medarbetaren berättar om ett tips i närtid då en man med befarade IS-sympatier som befann sig i Sverige försökte få uppehållstillstånd – som arbetskraftsinvandrare. Ärendet skickades vidare till Säpo, men samma tips hade skickats flera gånger året före då medan mannen befann sig i Sverige. Personal på enheten påpekade efteråt för chefen att säkerhetsrutiner behöver införas också för de personer som inte är flyktingar utan söker sig till Sverige via arbetstillstånd eller familjeanknytning.

Aziz, till höger, vet inte hur det kom sig att just Mjölby blev en svenskuzbekisk metropol.Foto: Anna-Karin Nilsson/Expressen

"Upp till säkerhetstjänsten att avgöra om de är ett hot mot Europa"

Efter eftermiddagsbönen i Mjölby samlas tre män i likadana skinnvästar med päls på insidan. En uzbekisk kompis importerar västarna från Turkiet, förklarar de.

På gårdsplanen har männen olika uppfattning om vem eller vilka som ligger bakom Rakhmat Akilovs terror, men de har oavsett tagit ett gemensamt beslut att offentligt fördöma dådet.

I Hizb-ut-Tahrirs pressmeddelande efter attacken uppmanades muslimer att inte känna sig manade att fördöma dådet.

– Jag vet inte vad de har för resonemang till det. Men Hizb-ut-Tahrir är en politisk, mycket utopisk organisation som utesluter våld. Det är upp till säkerhetstjänsten att avgöra om de är ett hot mot Europa, säger Mukhiddine Shirinov.

En man som heter Aziz, men inte vill att vi skriver ut hans efternamn, är ingift släkting till den skjutna imamen i Strömsund. Han vet inte hur det kom sig att just Mjölby blev en svenskuzbekisk metropol. Liknande communitys finns i Kalmar och Stockholm.

"Det som drog mig till Sverige var den demokratiska staten"

Trots att Mjölbymoskén ska ha många besökare från olika länder är i princip samtliga vi möter uzbeker och väldigt många av dem har en relation till Strömsund och den inflytelserika imamens familj.

Uzbekernas etablering i Strömsund fick för tio år sedan kritik för att ha fört med sig fundamentalistiska inslag. En som minns är Miriam Quan Johansson. I hennes klass på SFI gick en grupp män som tillhörde den moské i stadsdelen Tingvalla där imamen som senare utsattes för mordförsök var aktiv.

– Det som drog mig till Sverige var den demokratiska staten och kvinnors rättigheter. Men när jag kom till Strömsund 2009 och började på SFI var alla kvinnor i klassrummet placerade bakom en skärm. De svenska lärarna förklarade att uzbekiska elever ville ha det så, säger hon.

– Även kvinnliga elever som inte var uzbeker satt bakom skärmen. Jag vägrade och satte mig längst fram. Då började jag få lappar av männen där det stod att jag lät som en tupp när jag pratade. De bytte bord och klagade över att de inte kan koncentrera sig när de hörde min röst. Men kvinnliga elever från Iran och från afrikanska länder stöttade mig.

Miriam Quan Johansson, som i dag studerar på KTH, vill understryka att hon inte har något emot männens religion.

– Det är viktigt att säga att många av mina muslimska vänner, både i Strömsund och bland dem som jag går med på KTH, håller med mig. Det här handlade om en grupp med konstig mentalitet som segregerade sig själva.

Miriam Quan Johansson kom senare i kontakt med uzbekiska kvinnor i Strömsund när hon höll i simundervisning. De yngre tjejerna var då aktiva deltagare medan äldre kvinnor höll sig med barnen och var mer reserverade.

"Vill ha en dialog mellan olika religiösa grupper"

Mukhiddine Shirinov säger att han länge arbetat för att kvinnor ska vara mer aktiva i föreningarna och ännu mer nu efter terrordådet i Stockholm. Jag frågar då varför ingen av hans vänner tagit med sin fru till bönen.

– Vi har inte så stor plats, i Stockholms moské finns en andra våning för kvinnor, säger en av vännerna och syftar på moskén på Medborgarplatsen i Stockholm.

Mukhiddine Shirinov menar att det är en process som tar lång tid.

– I all religiositet har vi olika kategorier – mindre konservatism, mer konservatism. Här finns också en teologisk bit. Vi är för den religiösa pluralismen och vill ha en dialog mellan olika religiösa grupper inklusive muslimska grupper.

Aziz flikar in att en sufi- eller shiamuslim gärna får be hos dem.

Johanna Karlsson (text) och Anna-Karin Nilsson (foto).

– Jättegärna. Även Hizb-ut-Tahrir och andra, de kan vara här. Men just nu i den muslimska världen finns händelser som görs av politik och som vi inte kan styra, säger Mukhiddine Shirinov.