Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Shafiq, 20, inspärrad i tuffaste arresten – för sin russindryck

RUSSIN OCH VATTEN. Shafiq har svart bälte i taekwondo. När han blandade sin egen sportdryck med vatten och russin beskylldes han för att försöka tillverka vin.Foto: ÅKE ERICSON

20-årige Shafiq Hamdard har svart bälte i taekwondo och tränade hårt i gymmet på Migrationsverkets förvar i Märsta.

Han beskylldes för att tillverka vin när han blandade egen sportdryck med vatten och russin och flyttades därför till arresten på Kronobergshäktet.

Sedan dess är han en skakande skugga av sig själv.

Mannen som kommer in i besöksrummet på kriminalvårdsanstalten Storboda i Rosersberg norr om Stockholm ser ut att vara tunn, skör och mycket gammal. Han har på sig Kriminalvårdens gröna mjukisbyxor och fleecejacka och han skakar – rytmiskt och oupphörligt rör sig hans huvud upp och ner.

Men i själva verket är han inte alls så gammal som han verkar. Han blev 20 i januari.

Vad är det som har hänt? 

Han heter Shafiq Hamdard och var 16 år när han kom ensam till Sverige i december 2015. Han bodde först i Heby där han gick i skolan, lärde sig svenska och på egen hand höll i träningar i kampsporten taekwondo. När han så småningom fyllde 18 ställdes han inför samma val som många andra ensamkommande:

Flytta till en flyktingförläggning långt bort från den ort där han hade rotat sig med vänner och fungerande skolgång? Eller stanna kvar och lösa boendet på egen hand? 

Shafiq valde det senare, stannade i Heby och sov på soffor och någon natt utomhus, men orkade inte med den tillvaron länge utan meddelade Migrationsverket att han ville komma till en av deras förläggningar. Han hamnade i Boden men flyttades snart till Sörberge utanför Timrå där han började träna mixed martial arts, MMA. 

Delade ut reklam

När han skulle flyttas en andra gång hade han fått sitt första avslag på asylansökan. Han lämnade Norrland och begav sig söderut igen, var hemlös i Stockholm och Uppsala och försörjde sig på att dela ut reklam tack vare det tillfälliga arbetstillstånd som han fått.

Utvisningsbeslutet vann laga kraft i somras och ett par månader senare blev han tagen av polisen och inlåst på Migrationsverkets förvar i Märsta.

Då hade skakningarna ännu inte börjat.

INSPÄRRAD. Shafiq ska utvisas till Afghanistan. Hans resa till Kabul är bokad om en vecka, den 12 mars.Foto: ÅKE ERICSON
SKAKAR. ”Jag vet inte varför, men jag skakar hela tiden och jag är mycket stressad”, säger Shafiq om sina skakningar.Foto: ÅKE ERICSON

Shafiq är idrottsman. Han har svart bälte i taekwondo och tillbringade mycket tid i förvarets gym. Som sportdryck för att få energi och återhämta sig snabbare, drack han vatten som han blandat med russin. 

Men den egenhändigt tillverkade drycken drog snabbt till sig intresse från förvarets personal och under loppet av några veckor fick han upprepade frågor om dess innehåll. Försökte han tillverka alkohol? 

I förvarets dagboksanteckningar framträder bilden av en spänd och irriterad stämning: Shafiq bytte kanal utan att fråga andra som tittade på tv, han tog alla tomatskivor på frukostbordet, han skämtade med en i personalen om att röka hasch, en gång när han fick en fråga om innehållet i sin träningsflaska sa han att den innehöll alkohol och en annan gång blev han arg och kastade en kopp i golvet när han nekades russin att blanda med vatten.

Till slut inträffade det som ledde till att Migrationsverket flyttade honom från förvaret till arrestavdelningen på Kronobergshäktet inne i Stockholm.

Våldsamt motstånd

”Hamdard fick den aktuella dagen återigen förklara sig på anklagelser om alkoholtillverkning utan tolk”, skrev Shafiqs juridiska ombud Cemal Özkan, biträdande jurist på Advokatbyrån Dubio, i sitt överklagande av beslutet.

Fem personer ur förvarets personal konfronterade Shafiq med misstankarna. Han reagerade, höjde rösten, protesterade.

”Det är högst förståeligt att en person som tvingas förklara sig mot likadana grundlösa påståenden över en längre tid, på ett språk som denna inte behärskar, blir frustrerad”, skrev Cemal Özkan.

Två ur personalen tog tag i Shafiqs armar för att leda honom till förvarets avskilda rum och enligt dagboksanteckningarna gjorde han då så våldsamt motstånd att de tvingades brotta ner honom på golvet.

FÖRSIKTIG. Volontären Sofia Nahringbauer från Flyktinggruppernas riksråd (FARR) beskriver Shariq som en timid, försiktig och artig pojke.Foto: ÅKE ERICSON

I beslutet att flytta honom från förvaret till polisarrest, häkte eller kriminalvårdsanstalt skrev Migrationsverket att han hade varit hotfull, inte lyssnat på tillsägelser och att hans uppträdande kunde vara uppviglande och äventyra säkerheten på förvaret. Shafiq hävdar att det inte stämmer och att han inte varit hotfull.

Sveriges Radio P 4 Stockholm har också berättat om att Shariq ansågs svårhanterlig.

I överklagandet framhålls att hans påstått våldsamma motstånd aldrig har lett till någon polisanmälan:

”Migrationsverket har en anmälningsplikt vid brottsliga handlingar som utförs i förvarslokalerna. Mot bakgrund av beskrivningen av Hamdards påstådda agerande är det anmärkningsvärt att Migrationsverket inte har anmält något brott över huvud taget.”

Det är svårt att veta exakt vad som hände, konstaterar Cemal Özkan. Ord står mot ord. 

– Anteckningarna som har upprättats av personalen är präglade av viss subjektivitet. Men det gäller att iaktta försiktighet när man gör en konklusion av vad som har skett på förvaret, säger han.

”Jättevanlig” sportdryck

Förutom Shafiq själv och personal från Migrationsverket fanns andra unga förvarstagna i närheten, bland andra 20-åriga Haron Aminolla som har suttit inlåst i Märsta i sex månader och innan dess bodde i Uppsala i drygt tre år. Han beskriver Shafiq som en person som inte bråkade med sin omgivning och tror att det snarare var någon eller några i personalen som hade något emot honom.

– Jag vet inte varför de tog honom för lite russin, säger han. Jag har sett killar kasta glas, försvinna till avskiljning i tre-fyra dagar och sedan har de kommit tillbaka. Men Shafiq har hamnat i riktigt fängelse!

Enligt Haron är det vanligt i Afghanistan att göra en dryck bestående av vatten och russin. 

Även Ahmadomid Ahmadi framhåller detta.

– Det är jättevanligt, säger 19-åringen som är inlåst på förvaret sedan början av oktober och innan dess bodde i Nacka och Stockholm.

Ahmadomid brukade spela kort med Shafiq som han beskriver som glad och rolig.

– Och stark, han var verkligen stark.

Precis som Haron intygar Ahmadomid att Shafiq däremot inte var aggressiv och hotfull. Han är också övertygad om att det som hänt honom egentligen inte hade med russinen i hans vattenflaska att göra.

– Personalen var emot honom, en del är aggressiva mot dem som bor här, säger Ahmadomid.

I FÖRVAR. Det lämpliga i att placera förvarstagna i arrest, häkte och på anstalt har många gånger ifrågasatts.Foto: ÅKE ERICSON
VILL INTE ÅTERVÄNDA. Shafiq växte upp i en liten by i provinsen Nangarhar i östra Afghanistan. Där är situationen mycket våldsam, enligt Migrationsverkets senaste rättsliga ställningstagande.Foto: ÅKE ERICSON

Volontären Sofia Nahringbauer ingår i en grupp från Flyktinggruppernas riksråd (FARR) som regelbundet besöker förvaret i Märsta och träffar de intagna. Hon säger sig inte ha märkt någon spänning mellan Shafiq och personalen och hon beskriver honom som en timid, försiktig pojke, artigt angelägen om att servera besökare kaffe och bjuda på mandariner.

– Jag uppfattade honom inte som hotfull och jag har svårt att tro att han skulle ha gjort något som kräver häktesplacering, säger hon.

Inte bara de som har träffat honom på förvaret beskriver Shafiq som en vänlig person utan aggressiva tendenser. Tony Mattsson, kanslichef och fotbollstränare i idrottsklubben Heby AIF som stod bakom taekwondoträningen för barn och ungdomar som Shafiq höll i, minns att han månade särskilt om de yngsta barnen.

– Allting var till belåtenhet. På en sådan här liten ort hör man direkt om något inte stämmer och det framkom inga klagomål, säger han.

Överklagandet av Migrationsverkets beslut avslogs av migrationsdomstolen i Stockholm. Då hade Shafiq redan tillbringat flera dygn på Kronobergshäktets arrestavdelning där ett täcke var det enda lösa föremålet i cellen.

Enligt Shafiq själv var han där i totalt 16 dygn medan uppgifterna från Kriminalvården pekar på att det rörde som om 7 dygn.

Brottsmisstänkta personer får maximalt tillbringa tre dygn i arresten medan den begränsningen inte finns för de som flyttas dit från förvar.

Det lämpliga i att placera förvarstagna i arrest, häkte och på anstalt har många gånger ifrågasatts. Vid en inspektion av Kronobergshäktets arrestavdelning slog JO häromåret fast att inte minst den som aldrig tidigare har vistats i en sådan miljö, lätt kan känna sig mycket utsatt i arresten och att det ”kan leda till reaktioner som vare sig den intagne själv eller arrestpersonalen kunnat förutse”.

I en färsk skrivelse till JO ifrågasätter även Kriminalvården det lämpliga i att placera förvarstagna i arrest, häkte eller på anstalt eftersom det ”medför påtagliga negativa konsekvenser”.

Även Europarådets tortyrkommitté CPT har flera gånger varit kritisk till Sveriges placering av förvarstagna på anstalter avsedda för personer som misstänks för eller har begått brott.

Flyttades till Storbodaanstalten

Efter tiden i arresten flyttades Shafiq till en annan avdelning på Kronobergshäktet och efter ytterligare några veckor till kriminalvårdsanstalten Storboda i Rosersberg där det finns en särskild förvarsavdelning.

Då, efter drygt en och en halv månad på Kronobergshäktet, hade skakningarna börjat.

– Jag vet inte varför, men jag skakar hela tiden och jag är mycket stressad, säger han.

LÅSTA GRINDAR. Shafiq fördes till Storbodaanstalten i Rosersberg norr om Stockholm.Foto: ÅKE ERICSON

Tröjan under hans gröna fleecejacka bär spår av dagens lunch. Att inte kunna äta och dricka innebär en förlust av värdighet som Shafiq beskriver som svår. Idrottsmannen med svart bälte i taekwondo har inte längre en fungerande kropp.

Skakningar är en vanlig följd av till exempel posttraumatiskt stressyndrom, ptsd. Men de läkare som han har träffat på anstalten har sagt att det inte är någon fara med honom, uppger Shafiq.

Han har varit tagen i förvar i nästan sex månader, varav drygt halva tiden i arrest, häkte och på anstalt – och ständigt i ovisshet om när han ska utvisas till Afghanistan.

– Det är jättetungt, säger han.

Han växte upp i en liten by i provinsen Nangarhar i östra Afghanistan och under sin asylintervju med Migrationsverket hösten 2017 berättade han om våldsamma motsättningar mellan sin familj och en släktgren som står talibanerna nära, och att han har utsatts för våld och direkta mordförsök. I besöksrummet på förvaret visar han var på kroppen han har operationsärr efter gamla skador och var han har senare spår av ingrepp gjorda på Akademiska sjukhuset i Uppsala till följd av en misshandel förra året.

Våldsam hemprovins

I det första avslaget på hans asylansökan som kom när Shafiq varit i Sverige i två år, beskrev Migrationsverket hans historia som onyanserad och otrovärdig. Däremot hade hans beskrivning av hembyn varit detaljerad, så de uppgifterna avfärdades inte.

I Migrationsverkets senaste rättsliga ställningstagande om säkerhetsläget i Afghanistan som kom i januari i år, beskrivs Shafiqs hemprovins Nangarhar som så våldsam att varje människa som uppehåller sig där löper risk att drabbas och att ingen därför ska utvisas dit. 

Det har däremot ingen betydelse för honom eftersom han är vuxen och av Migrationsverket anses kunna starta om sitt liv någon annanstans i landet.

SVART BÄLTE. Shafiq, som har svart bälte i kampsporten taekwondo, drömde om en framtid inom MMA.Foto: ÅKE ERICSON

Hans resa till Kabul är bokad till den 12 mars, då en tvångsutvisning av ett större antal afghanska medborgare enligt uppgift planeras. I stället för att svara på frågan om vad han vill, sträcker sig Shafiq efter en penna och ritar en gammaldags våg med skålar.

– Jag vill ha rättvisa, säger han.

Om han ändå tillåts stanna i Sverige skulle han jobba och börja träna igen.

– Jag skulle utmana mästaren i MMA.

Experten om vintillverkning

Till sist: går det att göra vin genom att blanda vatten och russin? 

– Du måste hitta jäst någonstans och det är jag tveksam till att man gör på russin, säger Nadja Karlsson, dryckesexpert på Systembolaget. 

Om det mot förmodan ändå finns rester av jäst på russinen så måste andra faktorer vara de rätta, till exempel temperaturen. Men det är ändå inte säkert att det bildas alkohol. 

– Det finns olika jäststammar. Allt som smakar mycket har genomgått en jäsningsprocess, till exempel kaffe och bröd, säger Nadja Karlsson.

Migrationsverkets har fått frågan om vilka drycker försvarstagna egentligen är tillåtna att blanda själva. Svaret som lämnats är att det inte finns några regler utöver att personalen ska kunna säkerställa att ingen alkoholhaltig dryck tillverkas.

Thord Eriksson, reporter och debattör (till höger) utkommer senare i år med en bok om ensamkommande unga och det frivilliga engagemanget kring gruppen. Åke Ericson är flerfaldigt prisbelönad fotograf, senast tilldelad förstapriset från The International Photography Award för fotoboken ”Non Grata”, om Europas romer.Foto: ÅKE ERICSON

Skarp JO-kritik mot förvarstagna i häkte

Arrester, häkten och anstalter är inga lämpliga miljöer för personer som är tagna i förvar, hävdar Kriminalvården i en färsk skrivelse till Justitieombudsmannen (JO). 

JO inspekterade förra året förvaret i Kållered utanför Göteborg och Migrationsverkets beslut att placera intagna i häkte. Kritiken efteråt var skarp.

”Många som hålls i förvar befinner sig i en pressad situation och lever med en ovisshet om framtiden. Verksamheten måste därför också vara utformad med detta i åtanke”, skrev JO och konstaterade att så långtifrån alltid är fallet. 

Begränsade resurser och bristande kompetens leder ofta till att förvarstagna med till exempel psykiska besvär placeras i häkte. Migrationsverkets toleranströskel verkar dessutom vara låg och JO underströk att situationer där personer i förvar försökt rymma, varit upprörda och våldsamma eller hotfulla inte är tillräckligt för beslut om placering i häkte.

Redan 2011 kritiserades Migrationsverket för bristfällig statistik över förvarstagna som sätts i häkte och förra årets inspektion visade att bristen kvarstår. 

”Anmärkningsvärt”, konstaterade JO, myndighetsutövningen vid förvaren måste gå att följa upp kontinuerligt.

74 förvarstagna i häkte

Migrationsverket har förvar i Märsta, Gävle, Flen, Kållered och Åstorp. I vår öppnas en ny anläggning i Ljungbyhed.

Förvarstagna placeras även i polisarrester, häkten och på kriminalvårdsanstalter. 

Antalet varierar men statistik som belyser svängningarna går inte att få fram, en brist hos Migrationsverket som JO kritiserade redan 2011 men som inte har åtgärdats.

För närvarande (15 februari) är 74 personer placerade i häkte. 

41 av dessa är brottsutvisade av domstol. Det betyder att de har begått brott, avtjänat sitt straff och att de hålls inlåsta tills utvisningens verkställs.

33 personer är placerade eftersom det bedöms att de inte kan vistas i Migrationsverkets förvarslokaler på grund av risk för egen eller andras säkerhet. 

Av de 74 personerna är 13 medborgare i Afghanistan. 10 av dessa är 21 år eller yngre. 

´

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.