Marie Åsberg, professor vid Danderyds stressrehab i Stockholm. Foto: ANNA-KARIN NILSSON / EXPRESSENMarie Åsberg, professor vid Danderyds stressrehab i Stockholm. Foto: ANNA-KARIN NILSSON / EXPRESSEN
Marie Åsberg, professor vid Danderyds stressrehab i Stockholm.  Foto: ANNA-KARIN NILSSON / EXPRESSEN
Allt fler drabbas av utmattningssyndrom. Foto: ANNA-KARIN NILSSON / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSENAllt fler drabbas av utmattningssyndrom. Foto: ANNA-KARIN NILSSON / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSEN
Allt fler drabbas av utmattningssyndrom.  Foto: ANNA-KARIN NILSSON / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSEN
De allra flesta är kvinnor. Foto: ANNA-KARIN NILSSON / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSENDe allra flesta är kvinnor. Foto: ANNA-KARIN NILSSON / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSEN
De allra flesta är kvinnor.  Foto: ANNA-KARIN NILSSON / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSEN

Sexdubblering i antal sjuka på grund av stress

Publicerad

Det är larmet som skär, från hjärnor som går sönder av stress.

Sedan 2010 har antalet sjukskrivna med utmattningssymtom sexdubblas - och en ny trend märks i sjuktalen. 

De som bränns ut är yngre, man är borta längre och var fjärde drabbad blir sjuk igen. 

– Det är de idealiska medarbetarna som går i väggen, konstaterar Marie Åsberg, senior professor i psykiatri vid institutionen för kliniska vetenskaper vid Karolinska institutet. 

Den förra stora ökningen av arbetsföra svenskar som gick i väggen var en konsekvens av nittiotalets nedskärningar och mattades av 2003. Det vi ser nu är tal som slår i taket. 

Enligt Försäkringskassans statistik var 36 552 svenskar sjukskrivna för anpassningsstörningar och reaktion på svår stress i februari 2017, att jämföra med 6 237 för sju år sedan - och tre nya larm i larmet kan skönjas:

Allt yngre drabbas. 

Det tar längre tid att komma tillbaka. 

Den som en gång blivit sjuk löper större risk att smälla i väggen igen. 

– När första epidemin kom för 20 år sedan sa det pang för de som gick i väggen, det var människor som aldrig hade varit sjukskrivna. Det vi ser nu är att en fjärdedel av de som sjukskrivs för stressrelaterad psykisk ohälsa, har varit sjukskrivna för samma diagnos tidigare, säger Marie Åsberg, psykiatriprofessor som ägnat sitt yrkesverksamma liv åt att forska kring psykisk ohälsa och som var den som fick begreppet "utmattningssyndrom" godkänt hos Socialstyrelsen. 

Kvinnors arbetsbörda ofta större än männens 

Återfallen drar hon slutsatsen, beror på att man går tillbaka till samma arbetssituation som man blev sjuk av, och för fort. 

– Att den stora ökningen nu har att göra med arbetsrelaterad stress är jag helt säker på och det finns det bra belägg för forskningsmässigt, säger Marie Åsberg. De som går i väggen är de som är mest ambitiösa, de som ställer upp mest för andra och som inte kan gå hem förrän jobbet är klart. 

Enligt de senaste februari-siffrorna var 29 227 sjukskrivna för utbändhet kvinnor, mot 7 325 män. 

Expressens Malin Roos tillsammans med forskaren Marie Åsberg. Foto: ANNA-KARIN NILSSON / EXPRESSEN

Enligt forskaren handlar det om att kvinnors arbetsbörda generellt är större på grund av dubbelarbete i hemmet - och att kvinnor tar med sig jobbet efter arbetsdagens slut i större utsträckning. 

– Om du går hem i tid finns det alltid någon annan som kanske får göra mer. Det är väldigt svårt för de här tjejerna som går i väggen, att det går ut över någon annan. 

– Kan man konsten att smita undan löper man mindre risk att bli sjuk. 

Dessutom visar de röda talen att de sjukskrivna blir allt yngre och att det skenar särskilt inom en yrkeskategori: Läkare.  

Marie Åsberg, professor vid Danderyds stressrehab.Foto: ANNA-KARIN NILSSON/EXPRESSEN

”De som är riktigt illa däran är i praktiken helt utslagna”

Inom Stockholms läns landsting har man tagit larmet på allvar. 

Psykiatriska kliniken vid Ersta sjukhus som är helt inriktad på vård av sjukvårdspersonal bedriver just nu en kartläggning av stressrelaterad psykisk ohälsa inom skrået.

– De som är riktigt illa däran är i praktiken helt utslagna, de kommer inte ur sängen, de sätter sig på fel buss, hittar inte hem, och är mycket mycket trötta, säger Alexander Wilczek, verksamhetschef för specialpsykiatrin på Ersta sjukhus och ansvarig överläkare för stressprojektet.

2015 noterades 184 patienter med utmattningssyndrom vid kliniken, 2016 var det 262 och samma period i år: 347. 

Medan 20 procent av de drabbade 2013 var läkare och 50 procent sjuksköterskor var det omvänt i slutet av 2016. 43 procent utbrända läkare, mot 31 procent sjuksköterskor. 

– Nästan hälften av de läkarna var dessutom unga läkare, AT-läkare och ST-läkare, konstaterar Alexander Wilczek. 

Psykiatriprofessor Marie Åsberg vid KI spår att det dessutom finns ett inte oansenlig stort mörkertal av utmattningssjuka. 

– När det blir så här väldigt dramatiska uppgångar har Försäkringskassan skärpt sina rutiner, vilket gör att det blir svårare att vara sjukskriven under längre tid. Många går ner på egen bekostnad i arbetstid och det märker inte Försäkringskassan, för då betalar man själv.  

 – Det är inte ovanligt att kvinnor i 40-årsåldern lever på sina pensionerade föräldrar, säger hon. 

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag