Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Därför har polisen skjutit ihjäl sex i år

Eric Torell blev bara 20 år. Foto: PRIVAT
Bara i år har sex personer skjutits ihjäl av svensk polis. Foto: PATRIK C ÖSTERBERG / MEDIABILD /IBL IBL BILDBYRÅ
Flera internutredningar pågår om polisens dödliga våld. Foto: STINA STJERNKVIST/TT / TT NYHETSBYRÅN

Sedan 1990 har 36 personer skjutits till döds av svensk polis.

Bara i år har det skett sex gånger – vilket är klart fler än tidigare år. 

Just nu pågår flera internutredningar om polisens dödliga våld – den senaste om 20-årige Eric Torell med Downs syndrom.

Dödsskjutningen av 20-årige Eric Torell med Downs syndrom har skapat debatt om polisens våldsanvändning.

Under de senaste fem åren har 15 personer skjutits till döds av svensk polis. Mellan 1990 och 2013 dödades i snitt bara en person om året av polisen – i år har redan sex personer dödats.

Anders Jakobsson är chef över Särskilda åklagarkammaren, som utreder alla de fall där polisen använt dödligt våld. Just nu utreds dödsskjutningen av Eric Torell.

– Jag tycker definitivt synd om grabben och hans familj, men även om poliserna. Det här kommer att utredas i botten. Och leder det sedan till att man lagför poliser, då blir det så, säger Jakobsson.

Oftast nödvärnssituationer

Rent juridiskt har en polis rätt att avfyra sitt tjänstevapen av två anledningar. Dels i och med den så kallade skjutkungörelsen, som bland annat ger polisen rätt att skjuta vissa efterlysta brottslingar.

– De situationerna har inte varit speciellt aktuella mig veterligen, säger Anders Jakobsson.

 

LÄS MER: Därför låg Eric kvar på marken – i tio minuter 

 

 

Det andra tillfället är i en nödvärnssituation, vilket regleras i brottsbalken. Detta är lejonparten av fallen, säger Jakobsson:

– De situationer som jag har handlagt är rena nödvärnssituationer. Antingen blir polismannen skadad – eller kan dö till och med – eller så får han eller hon använda sitt vapen.

Professorn: "Kan vara en faktor"

Pär-Anders Granhag är professor i psykologi vid Göteborgs universitet och expert på minnes- och rättspsykologi. Han har forskat kring den så kallade "vapenfokuseringseffekten" – hur personer som konfronteras med ett vapen i större utsträckning fokuserar på just vapnet än på personen som håller i det.

Han tror att detta kan vara en av anledningarna till att poliserna inte såg att Eric Torell hade Downs syndrom.

– Jag skulle inte säga att den kan förklara allt, men den kan ha bidragit. Sedan har du också avståndet, ljusförhållandena och att alla de här poliserna kanske då inte var så erfarna. Men det kan vara en faktor bland flera till att man inte sett hans ansikte, att man sannolikt i första hand tittat på vapnet, säger Granhag.

Han menar att polisens ingångsvärden kan ha haft avgörande betydelse.

– Om man hade haft det här inspelat och visat filmen i efterhand för två olika grupper – om man då hade sagt till den ena att det är en pojke som leker och till den andra att det är en oberäknelig våldsbrottsling så hade man iakttagit olika saker. Det är jag säker på. Men i efterhand är det alltid lätt.

 

LÄS MER: Svidande kritiken mot polisen: ”Rädda” 

 

Efter att 20-åriga Eric Torell skjutits till döds av flera poliser anordnades en hyllningskortege i hans minne. Foto: ALEX LJUNGDAHL

 

Inleds förundersökning varje gång

Varje gång en polis avfyrar sitt tjänstevapen inleds en förundersökning om tjänstefel. Utredningen leds av Särskilda åklagarkammaren och det operativa arbetet sköts av polisens internutredare. Det är en sådan utredning som just nu pågår efter skjutningen av Eric Torell.

Anders Jakobsson säger att utredningar kring polisers eventuella lagöverträdelser aldrig blir partiska.

– Nej, det kan jag säga med det bestämdaste direkt. Organisationen är så funtad att polismyndigheten har en avdelning för särskilda utredningar, som är helt avskild. Skulle det vara så att en utredare inser att ”den här polismannen har jag jobbat med tidigare”, då handlägger vi aldrig de här ärendena med den utredaren. Då får man ju jäv på sig och gör sig skyldig till brott. Samma sak gäller för oss på särskilda åklagarkammaren.

 

LÄS MER: Polisens utmaning med leksaksvapnen 

 

Bara två poliser har dömts

Inte heller Annika Norée, docent i sociologi och expert på polisens våldsanvändning, tror att polisens internutredningar riskerar att bli partiska.

– Min erfarenhet är verkligen att man vrider och vänder på varenda sten. Och att utredningarna bedrivs så opartiskt, objektivt och noggrant som man kan och ska kräva.

Hon vill inte spekulera i varför antalet skjutningar har ökat, men menar att poliserna i de flesta av fallen har varit utsatta för faktisk fara:

– Tittar man på de senaste åren så har majoriteten av de fallen handlat om verkliga nödvärnssituationer. Nu var det ju inte så med Eric, men om man tittar på ökningen de senaste åren så har det varit så, säger Norée.

Sedan 1990 har sammanlagt 36 personer skjutits till döds av polis.

– Det har varit vapen inblandade i majoriteten av de här fallen. Sedan har man missuppfattat situationen i en del av dem, men det bara i två fall som poliserna har blivit dömda.

 

Polisens dödsskjutningar 1990-2018

1990-1993

2

1994-1998

2

1999-2003

8

2004-2008

3

2009-2013

6

2014-2018

15

 

Polisens dödsskjutningar i år

Stockholm 2 augusti

Poliser skjuter ihjäl Eric Torell, 20, diagnostiserad med Downs syndrom  och autism, i Vasastan i Stockholm. Tre poliser öppnade eld mot den gravt funktionsnedsatte Eric, som hade ett leksaksvapen med sig när han rymde hemifrån.

Poliser har sagt att de upplevde situationen som "hotfull". Dödsskjutningen utreds av åklagare.

Linköping 21 juli

En polis avlossar sitt tjänstevapen mot en misstänkt rånare i Berga i Linköping som gått till attack. Mannen dör av sina skador.

Polisen beskriver händelsen som en nödvärnssituation, där en polisman skadades. Poliser skulle gripa misstänkta gärningsmän som hade rånat person vid en badplats.

Norrköping 20 juli

En polispatrull och läkare ska omhänderta en man i 25-årsåldern i en lägenhet i Norrköping. Mannen går till attack och en polis skjuter ihjäl honom.

Enligt polisen handlade det om nödvärn i ett handräckningsärende där "en person som inte mår bra ska föras till sjukhus för läkarundersökning".

Stockholm 23 april

Polisen skjuter ihjäl en knivbeväpnad man i Skärholmen i södra Stockholm. En patrull hade ryckt ut till en lägenhet där en man hade skadat en kvinna.

Poliserna tvingades skjuta mannen för att hindra att den svårt skadade kvinnan blev dödad av honom, enligt en polistalesman. Flera skott avlossades.

Örebro 27 mars

En man sköts ihjäl av polisen när han försökte köra mot en polisman under en biljakt i centrala Örebro. Polisen jagade en bil som körde i hög hastighet genom staden och krockade med räcken och refuger.

Bilisten körde mot en polisman som försökte stoppa honom. Efter ett varningsskott sköt polisen flera skott.

Luleå 24 mars

Polisen i Luleå sköt ihjäl en man i 30-årsåldern som hade jagat sina föräldrar med kniv inne i deras lägenhet och sedan satte eld på lägenheten. Minst en person fördes till sjukhus med rökskador.

Polisen upplevde situationen som hotfull och avfyrade sitt tjänstevapen, enligt en polistalesman.

 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!