Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

SD-toppen: Blev utsatt av en hatstorm för min tro

Expressen i stor intervju med SD-toppen Julia Kronlid.
SD-TOPP. ”Oavsett vem det var skulle det vara kul med en kvinna”, säger Julia Kronlid, vice partiordförande i Sverigedemokraterna, om nästa SD-ledare efter Jimmie Åkesson.Foto: MAJA SUSLIN/TT

UPPSALA. Julia Kronlid var en av de tre SD-kvinnorna som tog plats i riksdagen 2010. Sedan dess har hon bland annat varit en stark förespråkare för sänkt abortgräns och blivit vice partiordförande.

I en intervju med Expressen berättar hon om den egna tron, svärfadern som vill totalförbjuda aborter – och uttalandet om att skolan borde presentera evolutionsteorin som en teori bland andra.

– Jag tycker det är tragiskt att man ska kunna bli utsatt för en sådan hatstorm för att man har en tro. Vetenskapen är jätteviktig. Men ibland tar forskningens och vetenskapens svar slut, säger hon. 

Den 22 september 2010, med 5,7 procent av väljarstödet, tog 20 politiker från Sverigedemokraterna för första gången plats i riksdagens kammare. Något som skulle komma att förändra det svenska, politiska klimatet i grunden. 

Av de invalda ledamöterna var 17 män och tre kvinnor, däribland partiledaren Jimmie Åkessons egen svärmor Margareta Larsson. De andra två var Carina Ståhl Herrstedt, kommunpolitiker för partiet sedan 2006, och Julia Kronlid – som då var helt okänd. 

Bland det första de tre kvinnorna gjorde som riksdagsledamöter den mandatperioden var att lämna in en motion om abort. Julia Kronlid, som var huvudförfattare, satte rubriken: Sänkning för gränsen av fri abort. 

NYA. Julia Kronlid och Mattias Karlsson i riksdagen 2010, strax efter att hon och SD blivit invalda för första gången. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG

– Kyrkkaffe! 

Julia Kronlid, 39, skojar när vi häller upp kaffe från de stora behållarna som står utställda på ett mellanplan i stora kongressanläggningen i Uppsala, där kyrkomötet – eller ”kyrkans riksdag” som det ibland kallas – är inne på sin tredje dag. Julia Kronlid är invald som ledamot här och lite senare under dagen ska hon leda ett seminarium om kyrkans roll på internet.

– Jag kan tycka att det nästan blivit en splittring av kyrkan i dag beroende på vad man tycker i olika frågor. Jag vill komma ifrån det mer och hitta något som vi alla kan känna oss trygga och hemma med som troende, säger hon om kyrkans utveckling.

Kyrkomötet

Svenska kyrkans högsta beslutande organ. Ordförande är sedan 2013 centerpartisten Karin Perers.

 

Består av 251 ledamöter varav 249 valda i direktval av en valmanskår bestående av alla kyrkomedlemmar från 16 års ålder och uppåt. I kyrkomötets arbete deltar även biskoparna men de saknar rösträtt. 

 

Kyrkomötet sammanträder i Uppsala två gånger per år. Årets kyrkomöte, som har temat undervisning, ägde rum den 1-4 oktober samt den 18-20 november. 

Julia Kronlid röstade på KD – ändade sig efter utlandsvistelsen

Julia Kronlid har tidigare röstat på Kristdemokraterna, men började engagera sig i Sverigedemokraterna efter att hon bott utomlands och kommit hem till ett land hon tyckte hade förändrats åt fel håll. Hon är uppvuxen inom frikyrkan, gick i söndagsskola och har varit aktiv i pingströrelsen. Tron på Jesus har hjälpt henne mycket i livet, säger hon.

– Jag hade en ganska tuff tid i min tonårstid och gick igenom en livskris som handlade om självförtroende. Alla höga krav man kan ha som ung tjej: hur man ska se ut, prestera och sådana saker. Jag hade en ganska dålig självbild.

– Om jag inte hade haft min tro då så vet jag faktiskt inte vad jag hade gjort. Det betydde väldigt mycket. För om Jesus kan tycka att jag är okej och älskad, vem ska då hata mig och trycka ner mig?

KYRKOMÖTET. Julia Kronlid (SD) håller i ett seminarium för ett 30-tal deltagare på Kyrkomötet i Uppsala. Ämnet är kyrkans roll på internet.
LEDAMOT. Julia Kronlid (SD) på Kyrkomötet i Uppsala.

Hur har din tro förändrats fram till nu? 

– Jag lever inte längre i den skyddade värld som jag gjorde med mina kyrkliga kompisar, inte minst sedan jag kom in i ett parti. Och det gör kanske att man utvecklas i hur man kan resonera och möta folk som tycker helt annorlunda. Jag känner inte att jag tappat tron, men man kanske får tänka lite utanför boxen.

Julia Kronlid vill sänka abortgränsen och vill ha samvetsfrihet

Hon nämner abortfrågan som en sådan sak där hon, efter viss konfrontation både internt och från andra partier, breddat sina perspektiv.

Samtidigt är det uppenbart att det finns något som är känsligt där, i abortfrågan. För just när vi kommer in på den blir det tydligt att Julia Kronlid, som så gott som varje år sedan hon valdes in i riksdagen motionerat om bland annat sänkt abortgräns från vecka 18 till vecka 12 samt samvetsfrihet för vårdpersonal, blivit mer försiktig i hur hon uttrycker sig. Och det kanske inte är så konstigt. När DN i samband med EU-valet i våras avslöjade att den tidigare EU-parlamentarikern Lars Adaktusson (KD) röstat nej i frågor om kvinnors aborträtt fullständigt rasade partiet i opinionen. I en mätning som Demoskop gjorde på uppdrag från Expressen stod det klart att KD tappade ungefär 260 000 väljare på bara några veckor efter avslöjandet. 

Tidigare var det fler partier som skrev motioner om abortfrågan.

– Det är lite tråkigt att det blivit en så polariserad debatt kring det. Tidigare var det fler partier, Moderaterna och Kristdemokraterna till exempel, som skrev motioner om abortfrågan i olika aspekter. Men nu har det mer blivit att man inte längre pratar om det, just för att det blir så känsligt.

Kritik som lyfts från läkarhåll vad gäller sänkt abortgräns handlar bland annat om att det ändå inte tycks ha någon effekt på antalet aborter, utan att det snarare leder till att fler kvinnor gör osäkra och farliga aborter. 

Hur viktig är denna fråga för dig?

– Det viktiga är kanske inte förändring av veckogränser för fri abort utan prövning längre, utan snarare att vi kan ha en respektfull debatt kring etiska aspekter. En fråga som jag tycker är särskilt viktig nu är frågetecknen som rör de allra senaste aborterna, där foster som visat livstecken efter aborten lämnats att självdö. Jag tror inte det är någon som är oberörd av det, men man kan inte ens prata om det utan att det blir att man ”hatar alla kvinnor”. 

Svensk abortlagstiftning som den ser ut i dag

Abort blev lagligt här 1938. Den nuvarande lagstiftningen är 1974 års abortlag och innebär i stora drag: 

 

1. Som gravid har du rätt att själv bestämma om du vill göra abort fram till 18 graviditetsveckor, det vill säga till och med 18 hela veckor och noll dagar in i graviditeten.

 

2. Efter den 18:e graviditetsveckan behövs tillstånd från Socialstyrelsen för att få göra abort. Då måste det finnas särskilda skäl, som exempelvis kan handla om ålder, missbildning eller droger. 

 

3. Socialstyrelsen får inte ge tillstånd till abort om fostret kan överleva utanför den gravidas kropp. Därför räknas 21 hela veckor och sex dagar in i graviditeten som sista dagen för abort.

 

Källa: 1177. 

SD omprövar sin hållning om abortgränsen

Känsligheten i frågan är också en av anledningarna till att Sverigedemokraterna omprövar sin hållning just vad gäller exempelvis sänkt abortgräns. Inför landsdagarna i Örebro den 21 till 24 november ska partistyrelsen, där Julia Kronlid ingår, ha tagit fram ett nytt förslag om var partiet står i frågan.

– Det blir någon typ av förändring tror jag. Man kan fortfarande ha en konservativ grundsyn – att vi ska ha stor respekt för livet och respektera de etiska värdarna – men det kanske är så att vi kan ha det utan att det blir så mycket utrymme för missuppfattningar. 

Vad tycker du själv i abortfrågan nu, om du inte skulle behöva förhålla dig till ett parti?

– Det jag försöker påverka är att vi fortfarande åtminstone ska kunna ha en översyn för vilken praxis och vilka riktlinjer vi ska ha för de allra senaste aborterna. Det ska inte kunna vara så att ett barn ena dagen räknas som ett barn med fulla juridiska rättigheter och att det en dag tidigare, även om det nästan är lika utvecklat, inte ha några rättigheter och lämnas att självdö. Vi måste våga ta den frågan.

Grundprincipen är att ingen ska genomföra en abort mot sin vilja.

Adoption i stället för abort

I några av motionerna som Julia Kronlid skrivit genom åren lyfter hon frågan om adoption av barnet kan ses som ett alternativ till abort. Detta som en del i ett förebyggande arbete för att minska aborter.

– Grundprincipen är att ingen ska genomföra en abort mot sin vilja. Men jag menar inte heller att en kvinna som ser abort som enda utvägen, mot sin vilja ska tvingas föda ett barn och adoptera bort det. Däremot: om kvinnan själv känner att den inte klarar av att genomgå en abort och om man efterfrågar det på eget initiativ, då tycker jag att staten kan bli bättre på att presentera det väldigt neutralt, utan att försöka påverka.

Din svärfar, Per Kronlid, är ordförande för Kristna Värdepartiet, som vill totalförbjuda aborter. Är det problematiskt?

– Nej, han är första hand min svärfar och en fin farfar till mina barn. Vi har ingen koppling politiskt. Han får tycka vad han vill och jag får tycka vad jag vill. Och vi pratar väldigt sällan politik. Det är inte ens alla som vet om det i partiet heller. Så nej, det är ingen stor grej.

Men tycker du att en sådan linje är problematisk? 

– Ja, det skulle inte funka i Sverige. Det finns också så många svåra fall där en kvinna blivit våldtagen och så. Så nej, det är inget jag håller med om. Men vi måste någonstans ändå kunna diskutera de etiska aspekterna. Om det, som det är nu, sker aborter av foster så sent i graviditeten att de nästan skulle kunna räddas måste vi kunna se över det. Men från det till ett totalförbud är ju väldigt långt. 

Aborter i Sverige

År 2018 utfördes knappt 36 000 aborter. Det motsvarar 19 aborter per 1 000 kvinnor i åldern 15–44 år.

De flesta aborter utförs tidigt i graviditeten. Under 2018 utfördes 84 procent av aborterna före vecka 9 och 57 procent före vecka 7.

 

Källa: Socialstyrelsen, statistik om aborter 2018.

Julia Kronlid: Evolutionsteorin – en teori bland andra

Julia Kronlid har i en intervju med Fri Tanke tidigare sagt att att man i skolan borde presentera evolutionsteorin som en teori bland andra, eftersom hon tror att det finns en högre makt som ligger bakom hela skapelsen. Ett uttalande som blev väldigt uppmärksammat.

– Jag tycker det är tragiskt att man ska kunna bli utsatt för en sådan hatstorm för att man har en tro. Man blandar ihop äpplen och päron och tror att jag vill ha en slags religiös styrning av landet där vi ifrågasätter all vetenskap. Det är inte så. Vetenskapen är jätteviktig. Men ibland tar forskningens och vetenskapens svar slut, och då kan det kännas viktigt att ha något annat som tar vid. Det behöver inte stå i strid mot varandra.  

Det är svårt att svara på utan att det blir värsta grejen...

Sedan den där dagen då Julia Kronlid satte sig i riksdagsbänken har det hänt mycket. Både för henne och för partiet i stort. Sverigedemokraterna har vuxit från 5,7 procent till 17,5 i riksdagsvalet 2018 och Julia Kronlid har blivit vice partiledare, alltså näst efter Jimmie Åkesson i rang. 

Du är ju vice ordförande nu. Om Jimmie Åkesson lämnar och du får frågan. Tackar du ja då? 

– Det är svårt att svara på utan att det blir värsta grejen att jag skulle… nej, det får man ta då.

I en opinionsundersökning som Demoskop gjort på uppdrag av Expressen och som publicerades på torsdagen når Sverigedemokraterna sin högsta notering någonsin med 22,9 procent av väljarstödet. Det innebär att partiet i denna mätning bara är 0,2 procentenheter från att vara Sveriges största parti. 

Men de tampas fortfarande med ett dilemma: kvinnorna. Bland dem som uppgav att de skulle rösta på Sverigedemokraterna i denna mätning var 61 procent män och 39 procent kvinnor.

NUMMER TVÅ. Julia Kronlid, vice partiordförande för SD, när hon talade i stället för Jimmie Åkesson på Järvaveckan i juni i år. Foto: NILS PETTER NILSSON/TT

Hur viktigt är det för Sverigedemokraterna att locka just fler kvinnor för att kunna nå nästa nivå storleksmässigt? 

– Jag skulle säga att det är avgörande. Vi är det största partiet bland män och vi är inte det bland kvinnor. Skulle vi få upp lika många kvinnliga väljare som manliga har vi potential för att bli det andra största eller det största partiet. 

Tror du att SD skulle vinna på en kvinnlig partiledare? 

– Ja, det skulle så klart vara roligt. Och det är klart att det finns de som ställt frågan eller undrat eftersom jag är vice... Men det viktigaste är att det blir det bästa valet för partiet den dagen en förändring blir aktuell. Jag hoppas det dröjer. 

Julia Kronlid

Ålder: 39.

Bor: Täby i Stockholm, men har tidigare bott i Örebro. 

Gör: Riksdagsledamot för Sverigedemokraterna sedan 2010. Är vice partiordförande, sitter i socialförsäkringsutskottet och utrikesnämnden. Är partiets talesperson för bistånd, familj och sjukförsäkring. 

Familj: Gift med den tidigare SD-politikern David Kronlid, som hon har tre barn med.