Ett av Sverigedemokraternas viktigaste vallöften var prissänkning av drivmedel på 10 kronor ”vid pump”.
I verkligheten blev det 41 öre.
Internt inom SD bubblar nu ett missnöje över budgetförhandlingarna, där Moderaterna höll emot en snabbare sänkning av reduktionsplikten, som de inte vet hur de ska kommunicera.
Tidöavtalet gör det svårt att offentligt gå ut och kritisera regeringen.
– Vi är egentligen fly förbannade. Men har hamnat i en svårkommunicerad sits, säger en sverigedemokrat till DN.
SD vill vinna fler väljare på landsbygden
Missnöjet kring bränslepriserna specifikt och klimatfrågorna i stort rör partiets strategi om att vinna fler väljare på landsbygden. Och det genom att peka på ett samband mellan höga priser och den förda klimatpolitiken
Nu tar partiet strid om reduktionsplikten. Reduktionsplikten höjdes den 1 januari 2022 från 6 till 7,8 procent för bensin och från 26 till 30,5 procent för diesel. Tanken var att den skulle höjas även i år. Men med hänsyn till de höga drivmedelspriserna stoppades den successiva höjningen under 2023.
I valrörelsen ville Sverigedemokraterna att reduktionsplikten skulle ligga på fem procent men nu jobbar partiet aktivt i Regeringskansliet för att sänka reduktionsplikten till noll och det före januari 2024.
I regeringsförklaringen sa Ulf Kristersson att reduktionsplikten ska sänkas ”till EU:s lägstanivå den 1 januari 2024, och gäller under mandatperioden” – det här har SD tagit fasta på.
– I så fall är det ju noll, eftersom det är miniminivån, säger SD:s Martin Kinnunen, partiets klimatpolitiska talesperson, till DN.
Reduktionsplikten
Reduktionsplikten kräver att biodrivmedel som blandas in i bränslet som ett led i att sänka Sverige och andra länders utsläpp från transporter.
I dag ligger den svenska reduktionsplikten på 7,8 procent för bensin och 30,5 procent för diesel.
Med dagens regler kan medlemsländerna inte slopa reduktionsplikten – men de pågående förhandlingarna i EU kan komma att ändra det.
I dag är EU direktivet ”minst sex procent växthusgasreduktion i de bränslen som används i vägtransportsektorn”.
Källa: regeringen.se, DN
