Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Satt inlåst i 930 dagar

Gymnasieeleven Mehdi Ghezali drömde om en fotbollskarriär eller att öppna ett eget kafé. Men via en häktescell i Portugal, vallfärd till Saudiarabien och islamstudier i London hamnade han i Afghanistan. I en intervju för en arabisk tv-kanal berättar fotbollstalangen från Örebro om de 930 dagar han satt fängslad på Guantánamo-basen. - Innan jag skickades till Guantánamo trodde jag inte att det fanns så hatiska människor som amerikaner, säger Mehdi Ghezali.
När de två flygplanen kraschade in i World Trade Center i New York studerade Mehdi Ghezali islam i den afghanska staden Jalalabad.

Försökte fly till Pakistan

Han försökte fly över till Pakistan när de amerikanska bomberna började falla - men 8 december 2001 greps han av lokala krigsherrar, som sedan lämnade över honom till militären.
Amerikanerna anklagade honom för samröre med al-Qaida och transporterade honom till militärbasen Guantánamo.
Här hemma kunde ingen förstå hur den charmige och välartade unge man de kom ihåg hamnat mitt i kriget mot terrorismen.
Mehdi Ghezali växte upp i Örebro. Han är näst äldst i en syskonskara på nio barn, pappan kommer från Algeriet och mamman från Finland.

Fotboll stora intresset

Fotboll blev snabbt det stora intresset.
Som 13-åring började han spela för den lokala klubben ÖSK. Han var en stor talang och tre år senare hjälpte han till att föra klubben till slutspel i pojkallsvenskan.
- Han hoppades på en fotbollskarriär i Sydeuropa, sa Helge Svantesson, klassföreståndaren på gymnasiet, till Dagens Nyheter.
Mehdis vänner beskrev honom som en kille som gillade att festa och träffa tjejer.
Efter studenten, i juli 1999, åkte han till Algarvekusten i Portugal.
Där greps han och en vän av polis kvällen 31 juli misstänkta för att ha stulit pengar och värdeföremål från turister.

Satt i häkte ett år

De häktades för brotten och låstes in i var sin cell. Där blev Mehdi kvar i nära ett år innan han släpptes utan att rättegång genomfördes.
Tiden i cellen blev avgörande.
Han var uppfostrad som praktiserande muslim, men religionen hade aldrig tidigare varit en stor del av hans liv. I fångenskapen började han däremot intressera sig för ämnet mer och mer.
När han kom tillbaka till Sverige och Örebro i juni 2000 var han bara hemma en kort tid innan han åkte till Saudiarabien för att genomföra en vallfärd till Mecka och Medina.
Han fortsätter sedan till London för att studera islam på den kontroversielle islamisten Omar Bakris koranskola.
Därefter hör ingen något från Mehdi Ghezali förrän han grips på gränsen mellan Afghanistan och Pakistan.
Han sitter inlåst i 930 dagar på Guantánamobasen utan rättegång. 8 juli 2004 beslutar USA sig för att släppa honom eftersom han "inte längre utgör ett hot mot USA".

Ställde upp i tv

Sedan han kom tillbaka hem har Mehdi Ghezali fört ett stilla liv långt från uppmärksamhet och gett få intervjuer om sin tid i det amerikanska fånglägret eller vad han gjorde i Afghanistan när han greps.
I början av 2007 ställde han dock upp på en lång intervju med den islamska tv-kanalen al-Yaqin, där han bland annat berättar om gripandet.
- Vi lämnade Afghanistan och när vi kom till Pakistan tog klanmedlemmar hand om oss. Vi fick sova en natt hos dem. Men nästa dag lämnades vi över till den pakistanska militären, säger Ghezali.
Han fortsätter berätta om den tortyr han utsattes för:
- Förhörsledarna försökte med alla metoder få fångar att samarbeta med dem och spionera på sina medfångar.
Han anklagar även hjälporganisationen Röda korset för att utnyttja fångarnas utsatta situation och försöka få dem att konvertera till kristendom:
- Röda korset kommer och besöker fångarna bara för att göra dem till kristna. De gav oss ingen hjälp.

Hatiska känslor mot USA

I programmet framkommer även de hatiska känslor han numera har för USA.
- Innan jag skickades till Guantánamo trodde jag inte att det fanns så hatiska människor som amerikaner är mot islam, säger Mehdi Ghezali.
En imam som känt familjen Ghezali i Örebro under lång tid bekräftar Mehdis skarpt negativa inställning.
- När han kom tillbaka till Sverige kände han ett stort hat mot USA. Han hatade dem för det han utsattes för på Guantánamo, säger imamen.