Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Satsar mer på banker jämfört med flyktingar

EU har satsat 1000 gånger mer på att rädda banker jämfört med flyktingar, enligt EU-kommissionens siffror.Foto: Carl Court
Angela Merkel, Tysklands förbundskansler, menar att kan EU rädda bankerna så kan de rädda flyktingarna.Foto: Lukas Lehmann
EU har råd att hjälpa flyktingarna, menar många därför.Foto: Zoltan Balogh / Epa / Tt

EU kritiseras för att ta emot för få flyktingar.

Enligt EU-kommissionens siffror satsas mer än 1000 gånger på att rädda bankerna jämfört med flyktingarna.

– EU och medlemsstaterna har de finansiella musklerna - det har man visat när man räddade bankerna, säger David Ljung, politisk rådgivare inom ekonomi- och finansfrågor för Socialdemokraterna i Europaparlamentet.

Runt om i Europa pågår kampanjer för att få medlemsländerna att öppna upp de lagliga vägarna för de stora flyktingströmmarna.

Tysklands förbundskansler sade nyligen att Tyskland måste svara på flyktingkrisen på samma sätt som man agerade för att rädda bankerna. Tyskland räknar med att ta emot 800 000 flyktingar i år.

Hennes uttalande har även upprepats av utrikesminister Margot Wallström och migrationsminister Morgan Johansson.

– Jag kan ju bara hålla med Merkel när hon säger att kunde vi rädda bankerna då ska vi kunna rädda flyktingarna, sa Wallström till Expressen i torsdags.

Mer pengar till bankerna

Så hur mycket har EU:s räddningspaket för bankerna kostat?

Enligt siffror som EU-kommissionen presenterade i våras har 671 miljarder euro sedan krisens början 2008 gått för att rädda de europeiska bankerna i form av kapitalförsäkringar och lån.

Det är svårare att få en beräkning för flyktingmottagandet eftersom varje enskild medlemsstat står för större delen av kostnaderna. Men det går att svara på hur mycket EU har bidragit med.

EU:s åtgärder har under de senaste åren finansierats av den Europeiska flyktingfonden som åren 2007 till 2013 hade en finansieringsram på 614 miljoner euro, för att stödja nationella åtgärder. För åren 2014-2020 är den totala EU-budgeten för flyktingrelaterade frågor 3 137 miljoner euro. Det är ungefär 448 miljoner euro per år.

David Ljung, politisk rådgivare inom ekonomi- och finansfrågor för Socialdemokraterna i Europaparlamentet, förklarar skillnaden så här:

– När det finns väldigt starka ekonomiska intressen involverade, det vill säga bankerna, då har de ett inflytande på politiker som innebär att de får en massa pengar. De får en massa stöd. Men flyktingarna som kommer har minst resurser av alla. Då händer inte lika mycket politiskt. Det tror jag man kan säga, tyvärr, med lite cynism. När du har stora biffiga ekonomiska aktörer, så har de lättare att få ett politiskt genomslag. När vi har de svagaste grupperna i samhället som behöver stöd så är det svårare att få politiskt genomslag. Så borde det naturligtvis inte vara och ska det inte vara.

"Har resurserna"

Detta visar att EU har råd att hjälpa flyktingarna, enligt David Ljung.

– Vi har resurserna och uppenbarligen hade vi de finansiella musklerna att rädda barnkerna och då har vi naturligtvis de finansiella musklerna att ta hand om den här flyktingvågen, utan några problem över huvudtaget. Det är min slutsats, säger han.

Frida Wallnor, global politisk analytiker på banken Nomura International, säger så här om EU:s satsningar:

– Siffrorna talar sitt tydliga sprak - att säkra upp de europeiska bankerna, både direkt och indirekt, har definitivt varit en prioritet under krisens gång. Uppförandet av Bankunionen är ett annat tecken på det.

John Hassler, professor i nationalekonomi på Stockholms universitet och ordförande i Finanspolitiska rådet säger att det är svårt att bedöma förrän flera år senare exakt hur mycket satsningarna på bankerna och flyktingkrisen kommer att kosta. Men däremot ger den stora skillnaden indikationer.

– Det talar för sig självt att det måste finnas förutsättningar för att hjälpa flyktingar mycket mer. Problemet är att det saknas en solidaritetskänsla inom EU mellan nationerna, säger han.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.