Den nya dokumentären ”The Prize of Silence” (tystnadens pris) på Viaplay skildrar i fyra avsnitt hur det man kallar tystnadskultur och maktstrukturer i Svenska Akademien möjliggjorde systematiska övergrepp mot kvinnor under en lång rad av år.
En efter en vittnar kvinnor – några anonymt, andra med namn och bild – om hur Jean-Claude Arnault, ägare till kulturklubben Forum i Stockholm, förgrep sig på dem. De skildrar alla ett mer eller mindre likartat handlingssätt.
”Trängde in i mig”
– Han låser mig bakifrån, drar ner mina tajts. Jag känner att jag inte kommer loss. Det var otroligt snabbt agerat av honom fysiskt. Han var stark. Han trängde in i mig, berättar ”Sara” i dokumentären som har premiär den 5 december.
– Vid ett tillfälle var jag ute med ett gäng väninnor och blev ensam kvar med Jean-Claude. Då tog han chansen och klämde mig lite på brösten, tryckte mig mot väggen och kysste mig med tvång, säger Anna Kölén, dramaturg, författare och före detta svärdotter till akademiledamoten Per Wästberg, i dokumentären.
Skandalen med Jean-Claude Arnault, kallad ”kulturprofilen”, briserade hösten 2017 när 18 kvinnor vittnade i Dagens Nyheter om att han utsatt dem för sexuella övergrepp. Som make till författaren och akademiledamoten Katarina Frostenson – tillsammans ägde de en inflytelserik kulturscen i Stockholm – hade han en maktställning som han utnyttjade mot många kvinnor.
Dömdes för våldtäkt
Nyheten slog ned som en bomb, splittrade Akademiens ledamöter och ledde till att 2018 års Nobelpris inte delades ut och därmed stor internationell skandal. Arnault dömdes 2018 till fängelse för två fall av våldtäkt.
Och Akademiens ständiga sekreterare Sara Danius tvingades avgå på grund av krisen.
– Dokumentären handlar om tystnadskultur och maktstrukturer. Det finns över allt i vårt samhälle. Att det hände i kulturvärlden, den så kallade fina världen, sticker ut, så fler personer fick upp ögonen, säger producenten Martina Iacobaeus till Expressen.
– Det är tråkigt att Svenska Akademien inte vill uttala sig om krisen. Det är viktigt att påminna om vad som hände, om sanningen. Det är viktigt att lyfta frågan om brott mot kvinnor, säger hon.
Till internationell publik
Hon förklarar att serien främst riktar sig till en internationell publik som mest känner till att utdelandet av Nobelpriset sköts upp, men inte de andra detaljerna.
– Allt hade egentligen kunnat undvikas redan 1997 när en utsatt kvinna larmade. Expressen publicerade men ingen reagerade. Det är positivt att det blev en förändring 20 år senare tack vare metoo, kvinnor som berättar inspirerar andra kvinnor, säger Martina Iacobaeus.
Expressens reporter Niklas Svensson berättar i dokumentären att han 1997 fick ett brev från en kvinna som hade utsatts för sexuellt övergrepp av en känd kulturperson. Han förstår genast att ”det är en stor skandal” och att det handlar om Arnault.
Han ber Svenska Akademiens dåvarande ständige sekreterare Sture Allén att kommentera eftersom Akademien finansierar Arnaults kulturklubb Forum. Men Allén ville inte svara på frågor.
Inga åtgärder
Allén vidtar inte heller några åtgärder efter brevet från textilkonstnären Anna-Karin Bylund som larmat om att hon utnyttjats och bett att Akademien skulle sluta stödja Arnault ekonomiskt.
– Det var tack vare att han fick pengarna han kunde fortsätta. Det var ett systematiskt förtryckande, det var satt i system, det fanns en budget helt enkelt. Så jag skickade ett brev till dem som finansierar verksamheten, bland annat Akademien, säger Anna-Karin Bylund i dokumentären.
”Nödrop från ung kvinna till Svenska Akademien”, lyder en av Expressens rubriker.
Först 20 år senare när Dagens Nyheters kulturjournalist Matilda Voss Gustavsson 2017 publicerar sina intervjuer med 18 utsatta kvinnor inleds processen som till slut sätter stopp för Arnaults verksamhet.
Allmänt känt
I ”The Prize of Silence” intervjuas flera författare och kulturjournalister som förklarar att Arnaults agerande mot kvinnor var allmänt känt, men att många ursäktade det och ingen sade ifrån på skarpen. Bland annat på grund av Arnaults makt i kulturvärlden.
Att få framträda på hans och Katarina Frostensons Forum sågs av många unga författare och konstnärer som ett stort steg i karriären, något som kunde öppna vägen till inte minst stipendier från Svenska Akademien.
– Jag tror att Jean-Claude kan ha haft hållhake på flera ledamöter i Akademien. Jag tycker det är konstigt att det inte har offentligt riktigt processats, säger Ebba Witt-Brattström, författare, tidigare litteraturprofessor och tidigare fru till akademiledamoten Horace Engdahl som är en av Arnaults bästa vänner.
Utkastad från krog
Flera av Arnaults tidigare vänner vittnar om hans beteendemönster – och en dörrvakt på en krog berättar hur han kastat ut Arnault på grund av dennes uppförande mot en kvinna.
– Om vi säger att Svenska Akademien har varit en institution där dess ledande ledamot sagt, faktiskt fullt allvarligt, att ”den fullbordade penetrationen är ett evigt nederlag för kvinnan och en evig seger för mannen”, så har vi en institution där det inte är konstigt att ingen av ledamöterna reagerar på att man år efter år stöder Jean-Claude Arnault, säger författaren Jonas Gardell i dokumentären.
Han förklarar att det handlar om ”accepterat, till och med beundrat rovdjursbeteende”.
”Förskjuter skammen till förövaren”
– Det var en av rovdjurets sista strider och om metoo ska betytt någonting så är det att man förskjuter skammen från offret till förövaren. Det är inte offret någonsin som bär skammen, det är alltid förövaren och de som skyddar förövaren, säger Gardell.
Produktionsbolaget Viaplay skriver att man upprepade gånger har sökt Jean-Claude Arnault och Katerina Frostenson för att få kommentarer, men utan att lyckas. Också Expressen har utan framgång sökt paret.
Dokumentärserien ”The Prize of Silence” har premiär den 5 december och sänds på Viaplay.
Premium
Premium
Premium