Rakhmat Akilov. Foto: POLISEN/TT / TT NYHETSBYRÅNRakhmat Akilov. Foto: POLISEN/TT / TT NYHETSBYRÅN
Rakhmat Akilov. Foto: POLISEN/TT / TT NYHETSBYRÅN
Foto: / SÄPOFoto: / SÄPO
 Foto: / SÄPO

Säpos utredning avslutades månader före attacken

Publicerad

Säpo avbröt en pågående kartläggning av Rakhmat Akilov bara tre månader före attacken i Stockholm.

Utredningen inleddes den 31 augusti 2016 efter uppgifter från utländska säkerhetstjänster om att han diskuterade terrordåd på sociala medier. 

Säpo ska bland annat ha spanat på Akilov men avbröt i januari 2017 - samtidigt som Akilov började sätta sin plan i verket.

Det framgår av en rapport från justitiedepartementet, som Expressen tagit del av.

Justitiedepartementet offentliggjorde på fredagskvällen för Expressen delar av en granskning kring Säpos hantering av terrordådet.

Utredaren Runar Viksten menar att Säpo har en "väl fungerande organisation" som kan fånga upp terrorister och eliminera dessa. 

"Ingenting tyder på att det brustit", skriver Viksten i rapporten.

Det framgår i rapporten att ett "inhämtningsuppdrag" inleddes den 31 augusti 2016 och sedan avslutades den 19 januari 2017.

Utredningen sägs bygga på detaljerade redogörelser från Säpo till utredaren om vilka åtgärder som vidtogs och vilka underrättelser som kom in. 

"Informationen har byggt på chattar"

"Informationen som kom in till Säpo har byggt på chattar på sociala medier som rört tänkbara möjligheter för terroristdåd och inte om några konkreta planer". 

"Man måste även hålla i minnet att det inte är ovanligt att personer på sociala medier och chattar med koppling till våldsbejakande islamism i statushöjande syfte torgför högflygande tankar och planer på attentat av olika slag", skriver Viksten. 

Han fortsätter: "Till det mest konkreta som har kommit in hör en en profilbild på sociala medier som gjort att Säkerhetspolisen kunnat identifiera Rakhmat Akilov". 

Vaga uppgifter

Utredaren menar att detta kan liknas vid "hundratalet" liknande uppslag hos Säpo. Genom "partnersamverkan", internationella kontakter med säkerhetstjänster, samt inom den egna organisationen försökte Säpo enligt rapporten få fram ytterligare information. 

Utredaren menar att uppgifterna som funnits varit så vaga att det inte funnits anledning att ta till så kallade tvångsåtgärder, till exempel avlyssning eller signalspaning. 

Rapportförfattaren menar att de konkreta planerna på en terrorattack, från Akilovs sida, kom först kort före attacken och inte hade kunnat avslöjas av Säpo när kartläggningen inleddes under 2016. 

"Slutsatsen av min genomgång av Säkerhetspolisens åtgärder med anledning av den information som kommit in om Akilov är att Säkerhetspolisen gjort vad som är möjligt".

Akilov ska enligt informationen från Säpo ha varit en person som inte tidigare varit känd för Säpo och inte ingått i vad man kallar för "Stockholmsklustrens inre kärna". Man konstaterar också att kartläggningen försvårats av att han använt sig av krypterade meddelanden.

Pekar på förbättringspunkter

Runar Viksten säger till Expressen på fredagskvällen:

– Utifrån givna förutsättningar har Säpo gjort vad man kunnat. 

Han vill inte gå in närmare på vilka "samverkande partners", det vill säga säkerhetstjänster i utlandet, som Säpo samarbetat med och fått informationen från:

– Jag vill inte kommentera det. Den första informationen som kom handlade om chattar på sociala medier där det funnits tankar kring terroristdåd men inga konkreta planer. 

– Därefter har Säpo, på egen hand och i samarbete med samverkande partners, försökt få ytterligare information.

Viksten uppger att Säpo bland annat hade spaningsinsatser mot Akilov.

- Man hade egna spaningsinsatser men det ledde ingenstans och i januari 2017, sedan det inte gett något, går man ur detta så kallade underrättelseuppslag. 

Säpos nedläggning sammanföll dock med att Akilov, just i januari 2017, intensifierade sina terrorkontakter och började konkretisera sina terrorplaner. Detta enligt uppgifter i förundersökningsprotokollet. Viksten håller med om att detta är olyckligt men menar att Säpo inte kunnat göra annat.

– Hans vidare kommunikation tar Säpo aldrig del av i det läget. Det hade förutsatt att man tidigare satt in tvångsmedel vilket det inte funnits anledning till. Säpo har inte haft möjlighet att få tag på den informationen. 

Utredaren pekar ändå på ett antal förbättringspunkter rapporten:

Migrationsverkets uppgifter om asylsökande till Säpo är för bristfälliga, kortfattiga och svåra att analysera och man har tagit för lite hänsyn till att hotbilden kan öka i samband med ett utvisningsbeslut. Potentiellla terrorister borde skyndsamt utvisas, skriver utredaren. Utredaren Viksten pekar också på Säpos begränsade lagliga möjligheter att avlyssna kommunikation på internet. Akilov ska också ha använt ett stort antal kontantkort för sin mobiltelefoni och utredaren påpekar att registrering eller legitimering i samband med köp av kontantkort skulle underlätta. 

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag