Rysslands invasion av Ukraina har inneburit en flyktingström som Sverige inte varit i närheten av sedan 2015.
Hur många som har kommit över landets gränser sedan kriget började vet ingen, visar en granskning som tidskriften Kvartal har gjort.
Sverige har kvar de gränskontroller som infördes 2015 men polisen utför bara stickprov.
Antalet gränskontroller har ökat, men det är långt ifrån alla färjor, tåg och bussar som kontrolleras.
Vad man vet är att omkring 25 000 personer som uppgav att de var ukrainska medborgare sökte skydd på Migrationsverkets mottagningar under krigets första månad.
För att söka skydd behöver man inte kunna styrka vem man är. Man ska under utredningen göra sin identitet sannolik, men det kan dröja lång tid innan det kommer fram om en migrant har ljugit.
”Skulle kunna utgöra ett säkerhetshot”
Säpochefen Charlotte von Essen betonar i en intervju med Kvartal att flyktingströmmen i första hand består av människor som flyr för sina liv.
Samtidigt uppger hon att situationen kan utnyttjas av illasinnade.
– Det finns individer som skulle kunna utgöra ett säkerhetshot för Sverige, så för Säkerhetspolisen är det angeläget att kunna identifiera eventuella säkerhetshot och i så fall kunna göra en bedömning av om det här är individer som har avsikt och förmåga att begå ett attentat till exempel, säger Charlotte von Essen till Kvartal.
Det kan både handla om extremister och om personer med koppling till främmande makt, enligt Säpochefen.
Storbritannien har behållit viseringskravet gentemot ukrainska medborgare på grund av risken att ryska agenter tar sig in med hjälp av flyktingströmmen. Säpos chef för kontraspionage, Daniel Stenling, säger till Kvartal att det är svårt att bedöma hur stor den risken är för Sverige del, men att det inte kan uteslutas.
Han konstaterar samtidigt att utländska spioner löpande tar sig in Sverige även under normala omständigheter.
