TIDIGARE KONTRASPIONAGECHEFEN. Under 16 år var Olof Frånstedt, 83, chef för Säkerhetspolisens kontraspionage. Foto: Tommy PedersenTIDIGARE KONTRASPIONAGECHEFEN. Under 16 år var Olof Frånstedt, 83, chef för Säkerhetspolisens kontraspionage. Foto: Tommy Pedersen
TIDIGARE KONTRASPIONAGECHEFEN. Under 16 år var Olof Frånstedt, 83, chef för Säkerhetspolisens kontraspionage. Foto: Tommy Pedersen
MÖRDAD. Olof Palme sköts 28 februari 1986. Foto: Leif Engberg/DNMÖRDAD. Olof Palme sköts 28 februari 1986. Foto: Leif Engberg/DN
MÖRDAD. Olof Palme sköts 28 februari 1986. Foto: Leif Engberg/DN
Christer Pettersson dömdes för mordet i tingsrätten, men friades i hovrätten. Senare avslog Högsta domstolen riksåklagarens resningsansökan. Foto: Jonas LembergChrister Pettersson dömdes för mordet i tingsrätten, men friades i hovrätten. Senare avslog Högsta domstolen riksåklagarens resningsansökan. Foto: Jonas Lemberg
Christer Pettersson dömdes för mordet i tingsrätten, men friades i hovrätten. Senare avslog Högsta domstolen riksåklagarens resningsansökan.  Foto: Jonas Lemberg
Expressens löpsedel 1 mars 1986. Foto: Suvad MrkonjicExpressens löpsedel 1 mars 1986. Foto: Suvad Mrkonjic
Expressens löpsedel 1 mars 1986. Foto: Suvad Mrkonjic
Olof Frånstedts nya bok.Olof Frånstedts nya bok.
Olof Frånstedts nya bok.
IB-avslöjarna. Jan Guillou och Peter Bratt. Foto: Lars NybergIB-avslöjarna. Jan Guillou och Peter Bratt. Foto: Lars Nyberg
IB-avslöjarna. Jan Guillou och Peter Bratt. Foto: Lars Nyberg

Säpo-chefens nya spår i Palme-mordet

Publicerad

Männen med walkie-talkier som vittnen såg vid mordplatsen och Olof Palmes bostad är ett av de olösta mysterierna i Palmeutredningen.

Nu avslöjar förre chefen för Säpos kontraspionage Olof Frånstedt i en ny bok vad som kan vara sanningen om dem.

Walkie-talkiemännen kan ha kommit från en hemlig spaningsgrupp inom den militära underrättelsetjänsten.

- Det kastar en mörk skugga över Palmemordet, säger Olof Frånstedt, 83.

I utredningen av mordet på Olof Palme fanns tidigt och redan efter några dagar uppgifter om män med walkie-talkier som varit synliga på olika platser både under mordkvällen men också i närheten av Olof Palmes bostad i Gamla stan i Stockholm.

Dessa män har aldrig identifierats och deras bakgrund är fortfarande okänd. Men vittnesmålen finns där.

I den andra delen av sina memoarer, med titeln "Spionjägaren", kommer den förre chefen för Säkerhetspolisens kontraspionage med hittills okända uppgifter om civila personer som använde walkie-talkier i Stockholm city.

Olof Frånstedt var själv inte anställd vid Säkerhetspolisen när Olof Palme mördades den 28 februari 1986. Han hade lämnat sin tjänst 1978 och flyttat till Malaysia där han bodde och arbetade.

Det var där han fick höra talas om mordet på Olof Palme. Frånstedt beskriver i sin bok hur han samtidigt drog sig till minnes en märklig händelse under sin tid som chef på Säpo.

"Ju mer jag funderade på det, desto säkrare blev jag att det kunde ha ett samband med mordet på Olof Palme", skriver han i sin bok.

"Skugga över mordet"

Olof Frånstedt hävdar också att han under sina år vid Säkerhetspolisen, sammanlagt 16 år, inte upplevt något liknande och att det "kastar en mörk skugga över Palmemordet".

I januari 1975 hade Olof Frånstedt nämligen ett ovanligt möte på sitt chefsrum hos Säkerhetspolisen.

 

I sin bok beskriver Olof Frånstedt hur en propert klädd kvinna i 40-45-års åldern, iförd tweedkappa, och som presenterade sig med namnet "Barbro" sökte upp honom. Under två möten beskrev hon för Frånstedt en hemlig organisation som bestod av två spaningsgrupper som ska ha haft någon form av kontakt med IB, Informationsbyrån.

Innan Olof Frånstedt gick med på att träffa henne lät han göra vissa kontroller.

- Det innebar att man kollade om hon fanns med i belastnings- eller spaningsregister eller Säpos personregister. När så inte var fallet och hon gjorde ett allmänt seriöst och vederhäftigt intryck ansåg jag att det var okej att träffade henne, och jag var ledig just då så jag tog emot henne, säger Olof Frånstedt till Expressen.

En tanke som Olof Frånstedt hade var att kvinnan kanske ville lämna ett tips. Så var inte fallet. Snarare tvärtom.

Ledde spanare

"Barbro" ville träffa Frånstedt för att informera honom och Säkerhetspolisen om en spaningsverksamhet som bedrevs på frivillig basis.

Kvinnan berättade för Olof Frånstedt att hon ledde en grupp spanare som utrustade med walkie-talkier eller radio och kameror. De spanade på vad hon beskrev som "extremister" på vänsterkanten men också nazister.

Gruppen registrerade vem eller vilka deras spaningsobjekt mötte och vad de gjorde.

Spanarna bestod, enligt vad "Barbro" berättade för Frånstedt, främst av ungdomar som till största delen rekryterats från en frivillig försvarsorganisation. Den fanns då och existerar fortfarande och heter Frivilliga radioorganisation, FRO.

"Barbro" uppgav själv att hon tillhörde föreningen och ledde en spaningsgrupp som opererade i centrala Stockholm. Hennes man som också tillhörde FRO ledde en likadan grupp som var verksam i västra delen av Stockholm.

Spanarna var oftast ute på kvällar och nätter men också ute och övervakade demonstrationer, påstod "Barbro".

Ett så udda beteende skulle naturligtvis kunna väcka Säkerhetspolisens uppmärksamhet. Det var just därför "Barbro" hade sökt upp Frånstedt.

Hon ville att Säkerhetspolisen skulle låta dem vara i fred. Hon nämnde också ett namn som han kände igen.

Det var namnet på den operative chefen inom en avdelning som tillhörde militära underrättelsetjänsten och tidigare kallats IB, Informationsbyrån.

 

IB avslöjades

Jan Guillou och Peter Bratt hade två år tidigare avslöjat IB:s verksamhet och bland annat hur IB kartlade och registrerade svenskar som ansågs vara säkerhetsrisker på grund av sina politiska åsikter.

Men de två journalisterna avslöjade även identiteten på IB:s operative chef, Bo Anstrin, som tvingades bort eftersom hans namn var röjt.

IB bytte efter avslöjandet namnet till GBU men i sin bok använder Frånstedt genomgående beteckningen IB.

Mannen vars namn "Barbro" nämnde var Anstrins efterträdare.

- Han hade en bakgrund som sjöofficer och var min kontaktperson på IB, säger Olof Frånstedt.

Efter mötet med kvinnan bad Olof Frånstedt chefen för Säkerhetspolisens terroristrotel att undersöka saken.

 

Bekräftelsen

Den 15 maj 1975 fick Olof Frånstedt en bekräftelse på att de två spaningsgrupperna faktiskt hade kontakter med IB.

Då kom IB:s operative chef till hans tjänsterum i sällskap med den kriminalassistent som fått i uppdrag att utreda det som kom att kallas "Barbro-ärendet".

Mötet blev kort men också bekräftelsen på att de två hemliga spaningsgrupperna hade något slags samband med IB, enligt Olof Frånstedt.

Det var allt detta han funderade över när han hört nyheten om statsministermordet.

Han har också frågor kring dessa spaningsgrupper som än så länge är obesvarade.

"Vilken roll spelade egentligen IB och dess efterföljare i den militära organisationen vid attentatet mot Olof Palme?" skriver han i sin bok.

Ingen kontakt med utredarna

En annan fråga är om männen med walkie-talkier, om de arbetade för IB, kan ha sett eller hört något som kan bidra till en lösning på mordet.

Trots sådana frågor tog Olof Frånstedt aldrig kontakt med Palmeutredningen för att berätta vad han visste om spaningsgrupperna.

- Det skulle kunna ha relevans för spaningsarbetet, men det hade varit fullständigt meningslöst att lämna uppgifterna till ett arbete som styrdes och leddes av Hans Holmér, sedan hans olycksaliga tid som chef för Säpo, säger Olof Frånstedt som under några år hade Holmér som sin chef.

Olof Frånstedt har inte heller senare, efter att Hans Holmér tvingats bort från utredning, sökt upp Palmeutredarna.

- Efter Holmers insats var möjligheterna att få ett seriöst polisarbete kring Palmemordet i det närmaste raderade. Men naturligtvis är jag beredd att prata med Palmeutredarna och svara på de frågor de vill ställa, säger Olof Frånstedt.

Vice riksåklagare Kerstin Skarp, som är förundersökningsledare i Palmeutredningen, är inte beredd att kommentera Olof Frånstedts uppgifter om spaningsgruppen med walkie-talkier.

- Men det är ingen hemlighet att det förekommer walkie-talkier i Palmeutredningen och att det till och från har varit av intresse men i övrigt kommenterar jag inte enskilda händelser eller enskilda utredningsdetaljer, säger hon.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag