Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Säpo-chefen: Terrorn har fått all fokus – men är inte det främsta hotet mot Sverige

Expressens Karolina Skoglund möter Klas Friberg på Folk och försvar i Sälen.
Säkerhetspolisens chef Klas Friberg.Foto: HENRIK MONTGOMERY/TT / TT NYHETSBYRÅN
IS-medlemmar i Syrien 2014.Foto: AP / AP TT NYHETSBYRÅN

I en intervju med Expressen berättar nu Säkerhetspolisens chef Klas Friberg om det ”nya” hotet mot Sverige, om de omtalade imamerna som inte kunde utvisas ur Sverige och om arbetet med de IS-terrorister som återvänt till Sverige. 

– Vi har i princip pratat med allihop, säger han. 

2018 blev Klas Friberg ny chef för den svenska Säkerhetspolisen och sedan i söndags har han varit på plats i Sälen för att delta i Folk och Försvars rikskonferens. 

Vilken är den absolut största utmaningen för Säkerhetspolisen just nu? 

– Det är den pedagogiska uppgiften att beskriva att underrättelsehotet från statliga aktörer är allvarligt för Sverige. Terrorhotet är också allvarligt, men vi och andra har varit väldigt fokuserade på terrorhotet i väldigt många år – av förklariga och helt försvarliga skäl. Men vi måste nu också kunna tänka två tankar samtidigt, underrättelsehotet från statliga aktörer är så pass påtagligt. 

Och hur skulle du beskriva det här ”nya” hotet? 

– Man kan beskriva det som att det är ett hot mot grundläggande rättigheter i Sverige. Dels är yttrandefriheten hotad genom att oppositionella i Sverige som yttrar opinion mot sina regimer kartläggs och förföljs. Dels finns ett mot vårt ekonomiska välstånd genom en systematisk inhämtning av företagshemligheter och så vidare. Sedan finns ett hot mot vårt politiska oberoende, där man genom olika påverkanskampanjer försöker påverka opinionen i Sverige. Det kan handla om att man öppet och tydligt uppmanar statsråd att inte göra vissa saker eller att göra saker. 

”Våra sårbarheter har ökat”

Har du något exempel på det senare? 

– Kina och utdelandet av det här PEN-priset (Kinas ambassadör sade bland annat att ”vissa människor bör inte känna sig lugna efter att ha sårat Kina” efter att det stod klart att  Gui Minhai får Tucholskypriset av Svenska PEN och att kulturminister Amanda Lind skulle portas från Kina om hon delade ut priset, vilket hon gjorde). 

Om du ser det på ett treårsperspektiv. Hur mycket mer omfattande har det här blivit? 

– Jag skulle nog vilja backa fem år. För saker som vi pratade om då, som kanske inträffade i en liten skala eller väldigt sällan, händer mycket oftare nu. Det innebär att intresset – aktiviteten – från några statliga aktörer har ökat gentemot Sverige, som det från Kina och Ryssland. Samtidigt har våra sårbarheter under den här tiden ökat. Och då syftar jag inte minst på den digitala utvecklingen, IT-utvecklingen, där säkerhetstänket varit väldigt dåligt under väldigt många år. I dag är medvetandet högre om att vi måste bli bättre, men gapet mellan hotet och säkerheten har blivit så stort genom åren att det kommer ta tid att bygga igen det. Ett av mina viktiga budskap här är att medvetenheten om våra sårbarheter är större i dag än i går, men medvetenheten om att det måste få kosta pengar är fortfarande låg. 

Hur mycket koll har Kina egentligen på oss? 

– När man ska läsa Kina måste man förstå varför de gör saker. Och ett av de stora skälen är att de vill bli världsledande i allt 2049. De vill vara den stora, världsledande nationen och vara självförsörjande ekonomiskt. För att bli det är de beredda att använda statliga företag, underrättelsetjänsten, vanliga företag, forskning och annat för att inhämta uppgifter från alla länder som skulle kunna gynna Kinas utveckling. Och Sverige är ju ett sådant land med bra innovationsförmåga som de vill ha koll på. 

Hur sannolikt är det att Sverige kommer att drabbas av en ny terrorattack?

– Formellt är det jag som fastställer en attentathot-skala och jag kommer att fatta ett nytt beslut i närtid. Den ligger på en trea i dag och just nu finns det inget som jag tycker förändrar den bilden. Vi har sagt att den mest sannolika attentatspersonen i Sverige kommer vara en ensamagerande person, mest sannolikt från den radikala, våldsbejakande islamistiska miljön. 

– Det som är bra jämfört med i går när det gäller vår egen förmåga är att det internationella samarbetet om terror är mycket större och bättre i dag än i går. Det är otroligt värdefullt. 

”Miljöerna där de radikaliserades finns kvar”

Hur håller ni koll på de IS-terrorister som återvänt till Sverige? 

– Vi tycker att vi har bra koll på dem på det sättet att vi vet vilka personerna är och när de kom hem. Vi har i princip pratat med allihop. Vi har också gjort en bedömning på de här personerna. Utgör de i dag ett säkerhetshot i Sverige, mot Sverige? Har de gjort saker som skulle kunna innebära att vi ska starta en förundersökning, antingen för krigsbrott eller motsvarande folkmord eller för terrorbrott? Dessutom informerar vi och har bra samarbete med polisen om vilka de är och i vilka områden de finns. 

Är alla som kommit tillbaka kvar i Sverige? 

– Vi har sagt att 150 har återvänt. Sedan vad de gör eller vart de tagit vägen vill jag inte kommentera. Det som är vikigt för oss i den här diskussionen är att vi kan konstatera att miljöerna där de radikaliserades tyvärr fortfarande finns kvar. Och då finns det risk för att nya personer radikaliseras och utvecklas till att vilja antingen begå terrorbrott utomlands eller i värsta fall i Sverige. Att jobba med skolor, stiftelser och olika föreningar där vi bedömer att människor har radikaliserats eller riskerar att radikaliseras för att minimera den här tillväxten är den stora frågan för oss i dag. 

Ni beslutade att sex imamer som påstås hota rikets säkerhet skulle utvisas ur Sverige i höstas. Men männen kunde inte utvisa och släpptes på fri fot. Vad tänker du om det?

– Egentligen är det inte förvånande att en del av utvisningarna inte kan verkställas. Men det är ändå viktigt för oss att vi fått de här besluten, som ju säger att de anses vara en risk för rikets säkerhet. Trots att de inte kan utvisas menar jag ändå att de har ett besvärande liv att leva i Sverige. Dels riskerar de att utvisas den dag verkställighetshindrena uppstår, dels har de anmälningsplikt till polisen med polisen med olika frekvens och dels har en del av de rättigheterna som de hade av det svenska samhället innan de fick det här beslutet fråntagits dem. De lever ett mer besvärligt liv i dag än vad de gjorde innan det här beslutet. Det tycker jag att man emellanåt glömmer bort i debatten. 

Hade regeringen kunnat göra mer?

– Min uppfattning är att de jobbar hårt med detta. Men vi har framfört att vi anser att den svenska regeringen kan pröva om de kan få diplomatiska garantier runtomkring de enskilda personerna i respektive land, som skulle kunna göra att verkställighetshindret upphör. 

Klas Friberg

Gör: Chef för Säkerhetspolisen sedan 2018. 

Ålder: 59. 

Bor: Göteborg. 

Bakgrund: Tidigare bland annat chef för Rikskriminalpolisen och länspolismästare i Västra Götaland. 

Utbildning: juris kandidatexamen vid Lunds universitet samt treårig polischefsutbildning. 

LÄS MER: För dig med premium – allt det senaste inom:
Reportage & Granskning 

”Vi ska gå mot 8000 värnpliktiga”

Hör försvarsminister Peter Hultqvist berätta om Sveriges försvar på Folk och Försvar.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.