Gå till innehåll

Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Sant och falskt om sex bilder från kriget

Så mörkar ryska medier invasionen i Ukraina
Starka bilder och videoklipp sprids i sociala medier efter Rysslands invasion av Ukraina.

Många starka bilder och videoklipp sprids i sociala medier efter Rysslands invasion av Ukraina.

Men det gäller att vara källkritisk – en del bilder som fått stor spridning visar inte alls det de påstås föreställa.


ViIl du få allt det senaste om konflikten mellan Ryssland och Ukraina? Ladda ner Expressens app för Iphone eller Android, och aktivera pushnotiser i utrikeskategorin.

Efter Rysslands invasion har mängder av bilder och videoklipp som uppges visa situationen i landet sprids på Facebook, Twitter, Instagram, Tiktok och övriga sociala medier eller meddelandetjänster. 

Det är innehåll som når miljontals användare varje dag efter att ha lyfts ur sin riktiga kontext. En stor del av bilderna är flera år gamla eller rentav fejkade, något brittiska BBC tidigare skrivit om.

Bland annat har en video på ett stridsfordon som kör över en personbil i ukrainska Kiev cirkulerat på sociala medier, vilket Expressen tidigare rapporterat om. Klippet sändes även i SVT:s Aktuellt. 

I filmen syns stridsfordonet plötsligt köra rätt över mötande fil och över den mötande bilen. Först uppgavs stridsvagnen vara rysk – men senare har omständigheterna kring det klippet visat sig vara oklara.

Falskt: Kvinna påstods vara inhyrd

En mängd pro-ryska och konspiratoriska användare på sociala medier har hävdat att bilderna och klippen som publicerades i samband med att en byggnad i Tjuhujiv i Charkiv oblast förstördes i själva verket var från en gasexplosion 2018 i ryska Magnitogorsk. 

Vissa hävdade även att bilderna som spreds på en blodig kvinna efter attacken var från gasexplosionen i ryska staden – eller att en ”krisskådespelare” hyrts in för att agera ut scenerna.

Pro-ryska användare hävdade att bilden som spreds av en skadad kvinna i samband med en attack i Charkiv var en inhyrd ”krisskådespelare”.
Foto: Wolfgang Schwan/STELLA PICTURES/ABACA
En skadad kvinna efter explosionen i Tjuhuiv.
Foto: ARIS MESSINIS/AFP/TT
Brandmän jobbade med att släcka elden i Tjuhujiv.
Foto: ARIS MESSINIS / AFP TT NYHETSBYRÅN
Sviterna av gasexplosionen i ryska staden Magnitogorsk.
Foto: ILYA MOSKOVETS/EPA/TT

Men påståendena är falska. Även om vissa av bilderna från ukrainska Tjuhujiv februari 2022 till viss del liknar de från ryska Magnitogorsk 2018 överensstämmer de inte.

Metadata från bilderna har visat att de togs samma dag som attacken i den ukrainska staden den 24 februari 2022, skriver BBC.

Missvisande: Brännflaskor i Kiev

Olika versioner av en video som uppger sig visa invånare i Kiev som slåss mot ryska militärer med brännflaskor, även kallade molotovcocktails, har spridit sig på flera plattformer och delats av bland annat två brittiska parlamentsledamöter.

Klippet fick flera användare att tro att det handlade om stridigheter mellan ukrainska invånare och ryska styrkor ett par dagar efter invasionen. 

I själva verket filmades händelsen under protesterna i landet 2014 som ledde till att den dåvarande presidenten Viktor Janukovytj avsattes.

Det har framkommit att ukrainare har tillverkat molotovcocktails i samband med Rysslands invasion, däremot är klippet som sprids åtta år gammal.

https://twitter.com/infosec_channel/status/1497628151970680833?s=20&t=ZiwF688HSfY_gR6d5pzqFQ

Falskt: Ukrainsk pilot skjuter ner ryskt stridsplan

En dramatisk video som uppgavs visa hur en ukrainsk pilot skjuter ner ett ryskt attackflygplan delades av den belarusiska kanalen Nexta, och har setts nära en miljon gånger.

Klippet visar ett plan som tagit eld – följt av en hög smäll. Men det är inte äkta eller relaterat till kriget i Ukraina, utan ett klipp från militära spelet Arma 3.

https://twitter.com/nexta_tv/status/1497717073983770634?s=20&t=ToQnO55Hf6zCx_OJsDph-g

Falskt: Ukrainsk tjej konfronterar rysk soldat

En suddig video som sägs visa en ukrainsk flicka konfrontera en rysk soldat har spridits och fått miljontals visningar på Tiktok och Twitter.

Men i själva verket är klippet från 2012 – och flickan är en palestinsk tjej som konfronterade en israelisk soldat efter att hennes äldre bror blivit gripen, enligt brittiska BBC.

Twitter har markerat att videoklippet är ”tagen ur kontext”, men samlar trots detta på sig visningar i medier som Tiktok.

https://twitter.com/frnews_ng/status/1497840712821329923?s=20&t=Xg3H2M61d3MzlzlBQ8PPqQ

Missvisande: Ukrainska barn vinkar av konvoj

En bild på två barn som vinkar av en konvoj med Ukrainska styrkor har fått stor spridning. Bilden delades av bland andra amerikanska kongressledamoten Adam Kinzinger, och tidigare statsministern Carl Bildt på Twitter.

Men bilden publicerades redan 2016, och är tagen av en volontärfotograf för det ukrainska försvarsministeriet. Fotografen avskedades senare efter att ha blivit anklagad för att ha iscensatt några av sina stridsbilder, enligt BBC.

https://twitter.com/carlbildt/status/1497549571232342019?s=20&t=67dnQM5CPRlQP0XOApHdmw

Missvisande: Kievs borgmästare på frontlinjen

En bild på Kievs borgmästare Vitaly Klitschko blev viral på Instagram, och har även spridits i andra medier. Instagram markerar att bilden är tagen ur sin kontext.

I samband med spridningen har bilden uppgetts visa borgmästaren vid frontlinjen i Ukraina, men i själva verket är bilden gammal. Borgmästaren publicerade den ursprungligen själv på sin Instagram i mars 2021, från en träningscenter i Tjernihiv.

Vitaly Klitschko försvarar sin stad vid sidan av de Ukraina trupperna under konflikten, vilket han själv delar med sig av genom sina sociala medier.

https://twitter.com/mikewhoatv/status/1497517322818441219?s=20&t=KPiOy0mTfPvOU7RKTpd4rQ

TÄNK PÅ DETTA NÄR DU TAR DEL AV NY INFORMATION

Vem eller vilken är grundkällan, alltså den person som påstår något eller källan informationen härstammar från?

Är det en forskare eller sakkunnig person som uttalar sig i en fråga? Hänvisas det till fler källor eller undersökningar, statistik, intervjuer eller annat material som stöder informationen?

Vad vet du om utgivaren? Om ny information endast finns på ett ställe i sociala medier eller på en okänd webbplats är det värt att avvakta innan du bedömer informationen som verifierad. Har något nyhetsmedium som du känner till och litar på publicerat något som rör ämnet?

Vem gynnas av informationen? Kan påståendet, eller den förklädda åsikten, spridas av en part som drar politisk eller kommersiell nytta av den?

Har informationen eller källan tolkats och citerats rätt?

Var försiktig med att se enskilda personers berättelser som bevis på ett större fenomen. Undersökningar visar att människor lätt litar på länkar och information som delas av närstående i sociala medier. Skräm inte upp eller vilseled någon annan om du inte är säker.


Källa: Institutet för hälsa och välfärd

Ryktet om ”Ghost of Kiev”

Ryktesspridning om en ukrainsk pilot som på egen hand skjutit ner tio ryska flygplan florerar just nu både i sociala medier och bland folket i Ukraina.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.