Han kallas ”The ghost of Kiev”, – Kievs spöke på svenska – och har blivit något av en vandringssägen i sociala medier.
Den ukrainske hjältepiloten utan namn, som skjutit ned tio ryska stridsflygplan.
På Twitter sprids bilder och klipp om stridspiloten och hans militära framgångar. Det är inte bara privatpersoner, utan också delar av den ukrainska staten, regeringen och militären som delar innehåll om ”spökpiloten”.
Video på spöket från ett tv-spel
Men, har det visat sig, består en av de videor som påstås visa hur han skjuter ned ett ryskt flygplan av klipp från ett tv-spel. Och hittills har ingen kunnat bevisa att denne pilot ens existerar, enligt brittiska Daily Mail som menar att mycket tyder på att piloten bara är ett rykte, en myt.
Nyhetsbyrån Reuters har faktagranskat videon och inte kunnat verifiera dess äkthet. Amerikanska Newsweek argumenterar för att ”Kievs spöke” skapats för att stärka ukrainarnas krigsmoral när Putin invaderat landet.
– Man får tolka de här inläggen väldigt, väldigt försiktigt. Särskilt vid inlägg som väcker mycket känslor och reaktioner hos folk för det är sådant innehåll som snabbt sprids och blir viralt, säger Ola Svenonius, forskare vid FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut.
Många inlägg som fått stor spridning i sociala medier de senaste dagarna sägs visa de civilas mod i Ukraina. Bland annat filmer som visar hur traktorer bogserar bort ryska stridsvagnar eller människor som kastar molotovcocktails på militärfordon.
I vissa fall är källan osäker, och i andra fall är det bilder eller filmer som kan vara tagna i helt andra sammanhang.
– Det finns en stor osäkerhet i det här och det är till fördel för de som sysslar med påverkan, säger Ola Svenonius, som menar att det många gånger är svårt att reda ut ”vad som är vad ” bland inläggen i sociala medier, vem som är avsändare och vilken den eventuella agendan i sådana fall är.
Soldaterna som återuppstod
Men det är inte bara videoklipp och bilder som kan vara svårtolkade och ha en oklar sanningshalt. Också annan information i sociala medier om kriget måste tas med försiktighet.
En händelse som uppmärksammats stort i både sociala och traditionella medier är den om gränsvakterna på ukrainska Ormön. Soldaterna uppgavs ha dött i krigets inledningsskede när de heroiskt försvarade sig när Ryssland invaderade ön. I ett tal sade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att männen ”dog hjältedöden”. Senare, i helgen, har den ryska militären visat upp vad som påstås vara soldaterna från ön. De sköts inte ihjäl, utan gav upp, tillfångatogs och fick senare återvända till sina familjer, säger ryssarna.

Det ukrainska försvarsministeriet publicerade nyligen siffror över antalet ryska förluster som uppgavs vara uppåt 5 300 skadade eller döda soldater. Totalt ska Ukraina bland annat ha förstört 191 stridsvagnar, 29 helikoptrar, 29 flygplan och 291 bilar, enligt det ukrainska försvarsministeriet. Det ryska försvarsministeriet hävdade senast i helgen att inte en enda rysk soldat dött i kriget.
– Det är inte så relevant att se precis hur många som har dött, precis hur många stridsvagnar som skadats eller hur många personer en enskild soldat har dödat, säger Ola Svenonius och menar att den större bilden är viktigare.
”Spär på solidaritet”
Han säger att på samma gång som Ryssland driver en intensiv propagandakampanj mot Ukraina så kan det från Ukrainas sida finnas inslag av att försköna.
– Precis som det finns rysk påverkan på Väst så finns det inslag av statliga (ukrainska) aktörer som spär på känslan av solidaritet. Men det behöver nödvändigtvis inte innebära att inläggen är osanna, säger Ola Svenonius och fortsätter:
– I stridens hetta kan det vara svårt att finna den objektiva sanningen. Den kanske kommer dröja lite. Vi får se det här som approximeringar (uppskattningar, reds. anm) och då kan den ukrainska armén tendera att approximera lite till sin fördel, möjligtvis. Det går inte att utesluta att det finns ett inslag av informationsförsköning här.
TÄNK PÅ DETTA NÄR DU TAR DEL AV NY INFORMATION
* Vem eller vilken är grundkällan, alltså den person som påstår något eller källan informationen härstammar från?
* Är det en forskare eller sakkunnig person som uttalar sig i en fråga? Hänvisas det till fler källor eller undersökningar, statistik, intervjuer eller annat material som stöder informationen?
* Vad vet du om utgivaren? Om ny information endast finns på ett ställe i sociala medier eller på en okänd webbplats är det värt att avvakta innan du bedömer informationen som verifierad. Har något nyhetsmedium som du känner till och litar på publicerat något som rör ämnet?
* Vem gynnas av informationen? Kan påståendet, eller den förklädda åsikten, spridas av en part som drar politisk eller kommersiell nytta av den?
* Har informationen eller källan tolkats och citerats rätt?
* Var försiktig med att se enskilda personers berättelser som bevis på ett större fenomen. Undersökningar visar att människor lätt litar på länkar och information som delas av närstående i sociala medier. Skräm inte upp eller vilseled någon annan om du inte är säker.
Källa: Institutet för hälsa och välfärd
Sanningen har aldrig varit viktigare, se till att du har Expressens app nedladdad för att inte missa några viktiga uppdateringar om kriget i Ukraina.
Klicka här för att ladda ned Expressens app.