Då, den 31 maj 2014, publicerade Dagens Nyheter en mycket omdiskuterad artikel om rapporten som beställts av arbetsmarknads- och trafiknämnden i Sandviken och som tagits fram av revisionsbolaget PwC.
I DN-artikeln, som hänvisade till rapporten, konstaterades det att ”Sandviken tjänar över 500 miljoner kronor årligen på de utomlandsfödda personer som bor i kommunen” – en nyhet som också Expressen och en rad andra medier uppmärksammade.
Slutsatsen mötte direkt hård kritik och i dag vill få i Sandviken kännas vid rapporten.
– Det var ju ett fantasiscenario som målades upp. Rapporten var felaktig från början. Hur kunde någon stå bakom den? säger i dag M-oppositionsrådet Jonny Bratberg.
Kommunstyrelsens ordförande Peter Kärnström (S) konstaterar att rapporten hade två olika perspektiv:
– Det handlade både om bnp och om kommunen. Men då hade vi ju statliga ersättningar som täckte våra kostnader. Sedan hände något med flyktingströmmarna.
S-kommunalrådet: ”Vi behöver ingen slogan”
Sandviken har i dag drygt 39 000 invånare och ligger i Gävleborgs län.
Kommunen saknar slogan – trots att lokaltidningen redan för åtta år sedan bad läsarna om förslag. En av dem som nappade var Sandvikensonen och artisten Tomas Ledin.
Han föreslog ”Sandviken – för den som är nyfiken”.
Men Peter Kärnström nappade inte.
– Vi har en vision som är ganska bra. Vi säger att i Sandviken är världen alltid närvarande. Här känner vi oss hemma och gör varandra bättre, konstaterar kommunalrådet i dag.
– Men vi behöver ingen slogan.
Här finns den internationella verkstadskoncernen Sandvik AB och här planerar IT-jätten Microsoft att bygga en jättelik datahall på 23 000 kvadratmeter, ett datacenter som ska bli ett av de mest hållbara i världen, enligt företagets vd Sataya Nadella som besökte Sandviken i våras.
Här finns också Kungsbergets skidanläggning med sina 18 nedfarter och 10 liftar – med en omsättning på 60 miljoner kronor.
– Sandviken har stora möjligheter. Verktygen finns, men man blir inte en duktig snickare bara för att man har bra verktyg, säger Jonny Bratberg.
Prognosen: 67 miljoner i budgetunderskott
Kommunen går mot ett rekordunderskott – det fjärde största i landet, varnade nyligen kommunstyrelsens ordförande Peter Kärnström (S).
Prognoserna pekar mot 67 miljoner kronor i underskott.
– Det är som för alla andra kommuner, det är ansträngt, säger Kärnström när Expressen kontaktar honom.
Demografin ställer till det, hävdar han.
Inom några år behövs 800 nya skolplatser i kommunen, samtidigt måste äldrevården byggas ut.
– Det måste tillföras mer pengar, konstaterar han krasst.
Och han säger samma sak som så många andra kommunalråd i mindre kommuner.
– Det blir problematiskt när du har en hög kommunalskatt samtidigt som servicen är sämre än i övriga delar av Sverige.
I Sandviken betalar invånarna i dag 33,12 kronor i kommunalskatt – nästan en krona mer än snittet i landet – och skattehöjningar kan inte uteslutas framöver.
700 personer får försörjningsstöd
Peter Kärnström är orolig – och det som oroar mest är framtiden för de 350 personer i kommunen som har så kallade extratjänster, en hundraprocentigt subventionerad anställning i offentlig sektor genom Arbetsförmedlingen. Vad som ska hända med dem framöver vet ingen i dag.
– Osäkerheten är inte bra. Det finns en risk att en del av dem behöver försörjningsstöd framöver.
Samtidigt konstaterar oppositionsrådet Jonny Bratberg (M) att kostnaderna för försörjningsstöd redan ”har stuckit i väg”.
– Ungefär 700 personer går på det i dag, vilket kostar kommunen mellan 55 och 60 miljoner kronor. Samtidigt har vi en skola med höga kostnader och väldigt låga resultat.
Och som om inte det vore nog. I Svenskt näringslivs företagsranking – en lista över platser i Sverige där det är bäst att starta och driva företag – ligger Sandvikens kommun på plats 244 av 290.
I valet förra året tappade Socialdemokraterna i Sandviken sex procentenheter och tvingades överge samarbetet med Miljöpartiet. I dag styr partiet tillsammans med C och L.
S-toppen förklarar valfiaskot med skolflytt
Kommunalrådet Peter Kärnström ger två förklaringar till valfiaskot.
– Generellt kan man säga att väljarna röstade emot de som hade makten i hela Gävleborg. Det var en markering mot etablissemanget. Sen hade vi också en diskussion i kommunen om att flytta ett högstadium, och det rörde upp känslorna.
Vad vill Sandvikens makthavare nu då – och hur ser framtiden ut?
– Om hela Sverige ska leva så måste också man har ett utjämningssystem som speglar det, säger Peter Kärnström, och konstaterar därmed att dagens system är orättvist.
– Jag förstår att finansminister Magdalena Andersson har många hål att stoppa pengarna i, men det är ute i kommunerna som vi ser den demografiska utvecklingen.
Fågelvägen är det 524 kilometer från Sandviken till Sölvesborg, där Sverigedemokraterna styr sedan i höstas.
Louise Erixon: ”Verklighetsfrånvända politiker”
I den lilla Blekingekommunen heter ordföranden i kommunstyrelsen numera Louise Erixon – och hon är född och uppvuxen i just Sandviken.
Hon slåss just nu med näbbar och klor – tillsammans med det så kallade Samstyret – för att slippa ta emot flyktingar framöver.
Men om det ändå kommer asylsökande, då vill hon placera dem i andra kommuner – som Sandviken.
– Jag har sagt att jag då kommer att snegla på röda kommuner där man har har framhållit att man tjänat på den förda migrationspolitiken, Sandviken till exempel.
Louise Erixon hänvisar ofta till Sandvikenrapporten.
– Den är symptomatisk och visar hur verklighetsfrånvända kommunpolitiker bidrar till att förstöra för sina egna kommuninvånare. Det är så klart tragiskt, säger hon.
Vi återvänder till Sandviken igen. Peter Kärnström suckar när han hör vad Louise Erixon säger.
– Det säger en del om hennes människosyn, hävdar han.
