Foto: Magnus Glans / FOTO: MAGNUS GLANS, 2016
 Foto: Magnus Glans / FOTO: MAGNUS GLANS, 2016

Sandras lärardröm krossades brutalt

Publicerad

Tankarna på att bli lärare slogs i spillror under mardrömsvikariatet.

– När det var som värst grät jag hela vägen hem från jobbet, säger Sandra Thorsson, 23, till Skolvärlden.

Nu visar en undersökning att var femte lärarstudent har funderat på att hoppa av på grund av förekomsten av våld och hot i skolans värld.

Sandra Thorssons tid i en lärarvikariepool fick henne att rita om sin framtidskarta. Nu lockar läraryrket inte längre.

– Jag tänker inte plugga i fem år för att spendera dagarna med att agera polis gentemot elever som inte respekterar mig och dessutom inte få någon vidare lön för besväret, säger hon till Skolvärlden.

Hon vittnar om en vardag som liknar mobbning, med elever som hotar, daskar henne i baken, vägrar delta och ägnar sig åt maktspel.

– Jag blev förvarnad av andra vikarier att jag inte skulle förvänta mig att ha en bra dag. Men när det var som värst grät jag hela vägen hem från jobbet. Så ska det ju inte vara. Till slut blev det så att jag zoomade ut om en elev misskötte sig. Det kostade för mycket för mig att gå på allt.

Fridolin: "Fruktansvärda siffror"

Senaste numret av tidningen Skolvärlden

Hon är inte ensam.

En enkätundersökning som Skolvärlden har gjort visar att nästan var femte - drygt 18 procent - av alla lärarstudenter har funderat på att hoppa av utbildningen på grund av hot eller våld mot lärare.

Nästan lika många, 16 procent, uppger att de har blivit utsatta för våld, hot eller sexuella trakasserier när de jobbat på skolor som en del i utbildningen.

"Fruktansvärda siffror". Så sammanfattar Gustav Fridolin resultatet i undersökningen.

– Det förebyggande arbetet handlar om två saker: Det ena är att långsiktigt bygga trygga skolmiljöer. Att vi investerar i skolan och ser till att det finns tillräckligt med vuxna och en bra elevhälsa, som tidigt kan fånga upp, säger ministern och fortsätter:

– Till det vill jag också lägga behovet av ett större ansvar. De elever som hotar eller tar till våld i skolan har föräldrar, det finns ett föräldraansvar.

Så gjordes undersökningen

Skolvärlden gjorde mellan den 22 och 29 april en webbaserad enkätundersökning bland blivande lärare, som är medlemmar i Lärarnas Riksförbunds studerandeförening.

578 lärarstudenter svarade på undersökningen. De flesta av dem, 41,1 procent, studerar till ämneslärare med inriktning mot gymnasieskolan.

20,8 procent läser till grundskolelärare för förskoleklass och åk 1-3. 12,3 procent till grundskolelärare för åk 4-6 och 11,4 procent till ämneslärare 7-9.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag