Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Samiska kvarlevor lämnas tillbaka till vilojord i Lycksele

På Urfolkens dag, den 9 augusti 2019, sker ett återbördande av kvarlevor efter 25 personer till sin ursprungliga viloplats, även kallad repatriering, på Gammplatsen i Lycksele.
Foto: HENRIK MONTGOMERY/TT / TT NYHETSBYRÅN
Gammplatsen i Lycksele.
Foto: HENRIK MONTGOMERY/TT / TT NYHETSBYRÅN

De samiska kvarlevorna grävdes upp ur sina gravar i Lycksele och skickades till museum i Stockholm.

På fredagen, efter närmare 70 år, återlämnas de döda till sin ursprungliga viloplats.

Återbördandet blir det hittills största i Sverige.

Fredagens ceremoni innebär att 25 näveraskar tas emot och sänks ned i jorden på den gamla kyrk- och marknadsplatsen Gammplatsen i Lycksele i södra Lappland. Ceremonin inleds med jojk och tal innan kvarlevorna åter sänks till vila på den gamla kyrkogården.

Samarbete i Lycksele

Återbördandet, eller repatrieringen som det också kallas, är ett samarbete mellan bland annat Svenska kyrkan, Lycksele kommun, Västerbottens museum och Lycksele samiska förening.

Särskilt för de samiska företrädarna har frågan stor betydelse. Sametinget har krävt ett återlämnande av samtliga kvarlevor till Sápmi och det samiska folket sedan 2007, men fortfarande finns kvarlevor efter samer på elva statliga museer i Sverige.

På museum i Stockholm i decennier

Kvarlevor har bland annat samlats in vid utgrävningar, gravplundringar och byteshandel under 1800- och 1900-talet. Detta har ofta skett i rasbiologins namn.

Kvarlevorna från de 25 individerna i Lycksele togs upp i samband med en arkeologisk utgrävning i början av 1950-talet, och skickades till Historiska museet i Stockholm för att undersökas. Sedan 2015 har de förvarats hos Västerbottens museum i Umeå.

Förhoppningen är att fredagens ceremoni ska kunna fungera som vägledning för framtida återbördanden. På plats närvarar bland annat Sametingets ordförande Paulus Kuoljok, biskop Åsa Nyström och Katherine Hauptman, chef för Historiska museet.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.