Två föräldrar, utom sig av oro, vankar av och an i villan i Söderhamn sedan deras son förts bort av okända män inne i inbördeskrigets Syrien.
– Vi lever i ett helvete och vankar av och an. Vi vet ingenting om vår son, var han befinner sig och vad som just nu händer honom. Det är svårt att sova och ibland gråter jag – det går upp och ned hela tiden. Ovissheten är värst. Man somnar med det här helvetet – och vaknar med det, säger Hans Hammarström.
Mamma Gudrun Hammarström:
– Det känns så hemskt. Men kidnapparna kan väl inte döda Niclas och Magnus – så är de ju inte värda någonting.
I går pratade familjen med utrikesdepartementet.
– Det var vi som ringde, men tyvärr fick vi inga svar på våra frågor, av den enkla anledningen att UD heller inte vet något
Är ni nöjda med kontakterna med UD?
– UD hör av sig till Niclas sambo, det är så kontakten med familjen hålls, säger Gudrun Hammarström.
Hans säger:
– Det verkar inte som om UD sitter med armarna i kors, det är full fart. Och Carl Bildt har varit på ett möte och uttalat sig dessutom.
Det var i lördags som de två svenska journalisterna blev bortförda. Den sista kända kontakten från dem var i fredags, då de hörde av sig till bildbyrån Kontinent. När de sen inte hörde av sig på söndagen kontaktade bildbyrån utrikesdepartementet.
Magnus Falkehed och Niklas Hammarström ska ha kidnappats när de var på väg ut ur Syrien.
Utrikesminister Carl Bildt har varit förtegen om hur UD jobbar med fallet.
– Det är väldigt lite vi kan och bör säga, sa Bildt i tisdags.
Gudrun och Hans har två söner och sex barnbarn. På ett stort fotografi i vardagsrummet hänger ett foto av de sex barnbarnen.
– Niclas sambo är hemskt ledsen, det är tur att hon har barnen att bry sig om hela tiden. Dessutom får hon hjälp av sina väninnor och vi är beredda att åka och ta hand om barnen när hon behöver den hjälpen, säger Gudrun.
När fick ni veta att Niclas rövats bort?
– Frun till mannen som hjälpte Niclas och Magnus i Syrien ringde till Niclas sambo i söndags kväll. Hon väntade till i måndags morse klockan kvart över sju med att ringa oss. Jag kände på mig att det var något obehagligt när jag hörde signalen, säger Gudrun som skrev i sin almanacka den 17 november:
"I dag åker Niclas till Syrien och vi är så oroliga."
Gudrun berättar:
– Efter att Niclas fått det fina priset sa Niclas, "att jag ska åka bort i två veckor."
– Vart?
– Till Syrien.
– Måste du verkligen åka till Syrien?
– Det är ingen fara – jag har varit där förr, svarade han.
Förra onsdagen, den 20 november, fick pappa Hans ett kortfattat mejl: "Allt bra här, vi hörs till helgen. pok" (puss och kram).
Niklas pappa Hans suckar:
– Jag gjorde Niclas till vd för vår fabrik i Småland för att han skulle hålla sig borta från farligheterna. Men så sålde vi företaget – och Niclas började med sina resor igen.
