Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Sågas av experter – nu ska snabbtågen bli verklighet

Snabbtåg mellan Oslo och Stockholm.Foto: NTB Scanpix / TT NYHETSBYRÅN

Regeringens satsning på nya stambanor för höghastighetståg väntas kosta minst 230 miljarder.

Trots att klimat- och samhällsnyttan visat sig vara närmast obefintlig säger infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) att det är bråttom.

– Jag tror till och med att Miljöpartiet har förstått att det här inte är en miljövinst. Men det är lätt att tappa ansiktet om de skulle ändra sig nu, säger nationalekonomen Maria Börjesson.

Göteborg och Stockholm på två timmar. Malmö-Stockholm på två och en halv.

Så såg uppdraget ut när regeringen Fredrik Reinfeldt 2014 tillsatte kommittén Sverigeförhandlingen för att utreda förutsättningarna för ”Sveriges första höghastighetsjärnväg” mellan landets tre största städer.

Fördelarna lyftes fram ur klimatperspektiv: Godstransporter skulle flyttas från lastbilar och fler skulle välja tåget före bil och flyg. Flera kommuner involverades och lovade hundratusentals nya bostäder längs stambanan.

Tågstation i Malmö.Foto: CSABA BENE PERLENBERG / KVP

Knäckfrågan har handlat om hur järnvägen ska finansieras. När den rödgröna regeringen tog över stafettpinnen började flera allianspartier att vända sig mot projektet.

Moderaterna svängde om höghastighetståg

Kostnaderna riskerar att skena och befolkningen som skulle utnyttja tågen är för liten, skrev Ulf Kristersson (M) i Dagens industri hösten 2016. Då hade även Liberalerna svängt om de nya stambanorna.

Höghastighetsbanan beräknas kosta minst 230 miljarder kronor. Kommitténs utredare föreslog att man skulle låna pengarna, något som Socialdemokraterna värjde sig mot.

– Det finns ingen fri lunch – det kommer att ställas mot alla andra budgetposter, som försvaret eller skolan, sa finansutskottets dåvarande ordförande Fredrik Olovsson (S) till Aftonbladet.

Som jämförelse fick försvaret 50 miljarder av staten 2017 och skolan kostade kommunerna totalt 269 miljarder samma år.

Kravet på lån ledde till en intern spricka mellan S och MP. Slutligen enades partierna om en långsammare byggtakt för att inte spräcka överskottsmålet för varje års budget. Slutdatum sköts fram tio år till 2045 och man satte ett hemligt kostnadstak för projektet.

För att minska totalkostnaden med uppemot 25 miljarder kronor föreslog Trafikverket att hastigheten på snabbtågen kunde sänkas från 320 till 250 kilometer i timmen. Men då med en ”väsentligt högre” underhållskostnad.

Liten samhällsnytta

Utredarna konstaterade samtidigt att projektets totala samhällsekonomiska effekt – räknat på ökade tågresor, minskade utsläpp och nya bostäder längs banan – ändå skulle hamna på minus. 

Projektet sågades därefter av sju professorer och en forskare på DN Debatt i april förra året.

”För varje investerad krona beräknas mindre än 40 öre komma tillbaka i samhällsnytta och Trafikverket har visat att klimateffekten kommer att bli mycket liten”, inleddes debattartikeln.

”Man gör en tankevurpa när man jämför tåget med dagens flyg och bilar”, säger nationalekonomen Maria Börjesson.Foto: TT NYHETSBYRÅN

Maria Börjesson, professor i nationalekonomi vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, är en av debattörerna. Hon anser att projektet är för sent påtänkt och att satsningar på ny teknik som elbilar och elflyg blir lidande. 

– Man gör en tankevurpa när man jämför tåget med dagens flyg och bilar. Vi får hoppas att de redan är fossilfria 2050, säger Maria Börjesson.

Hon menar att Sverige inte har samma tågberoende befolkningsmängd som exempelvis Kina, och i grannlandet Norge har man i stället som mål att inrikesflyget ska bedrivas med elektriska plan år 2040.

Dessutom skulle själva järnvägsbygget kräva enorma koldioxidutsläpp.

– Jag tror till och med att Miljöpartiet har förstått att det här inte är en miljövinst. Men det är lätt att tappa ansiktet om de skulle ändra sig nu.

Tomas Eneroth (S): ”Bråttom”

Sommaren 2018 hade regeringen fortfarande inget förslag för var pengarna skulle komma från – och samtalen med oppositionen fick ta en paus till efter valet. 

– Vi har inte sett någon trovärdig finansiering ännu, sa Liberalernas ekonomisk-politiske talesperson Mats Persson till TT.

Men i januariavtalet mellan S, MP, C och L får snabbtågen nytt liv. Ett nytt infrastrukturdepartement har inrättats och Tomas Eneroth (S) är nu ivrig med att återuppta samtalen om stambanorna. 

”Men man måste också fråga sig vad det kostar att inte göra något”, har infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) tidigare sagt.Foto: JONAS EKSTRÖMER/TT / TT NYHETSBYRÅN

– Det är bråttom, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth till SVT och menar att de måste släppa kravet att ha med Moderaterna på tåget. 

– Ingen kan längre ha vetorätt. Jag vill ha en så bred politisk enighet som möjligt, men om vi inte får det så är vi beredda att gå vidare.

”Kostar att inte göra något”

Centerpartiet har länge förespråkat lånefinansiering och även Socialdemokraterna öppnar nu för möjligheten. Oavsett finansiell lösning är det skattebetalarna som står för notan, medger Tomas Eneroth i en intervju med SvD.

– Men man måste också fråga sig vad det kostar att inte göra något. Då får vi brottas med stora bekymmer med svensk järnväg. Det finns en prislapp på att inte göra en investering också.