Vad tycker du om rapporten? Mejla tsunami@expressen.se
Katastrof-kommissionen presenterade rapporten på en presskonferens i riksdagens andra kammarsal klockan 9 i morse. Ordföranden Johan Hirschfeldt namngav ett antal huvudansvariga och var inte nådig i sin kritik mot statsminister Göran Persson och utrikesminister Laila Freivalds.
Persson har ansvaret
- Avsaknaden av en fungerande krisledning i regeringskansliet var det största problemet med regeringens och myndigheternas hantering av tsunamin annandagen 2004. Det är därför statsminister Göran Persson som har det övergripande ansvaret för bristerna, konstaterade Hirschfeldt. Kommissionen fortsätter: - Inom UD var det inte klart vet som var högste ansvarig. Kommissionen anser att kabinettssekreterare Hans Dahlgren borde ha lett operationen mer aktivt. Informationen om katastrofen spreds inte heller effektivt inom UD. Informationsrutinerna inom UD hålls utrikesminister Laila Freivalds ansvarig för. Sjukvårdsminister Ylva Johansson och tidigare statssekreteraren Mikael Sjöberg kritiseras för "passivt uppträdande" vad gäller den svenska sjukvårdsinsatsen. - Konsekvenserna av den sena och underdimensionerade insatsen var ökat fysiskt och psykiskt lidande. Det är också klart att thailändska medborgare fick sämre vård till följd av överbelastningen efter katastrofen, konstaterar Johan Hirschfeldt.
Fick information efter 16 timmar
I slutrapporten står också: "Socialstyrelsen larmades först på kvällen vid 19.30-tiden den 26 december. Chefen för beredskapsenheten, Per Kulling, kontaktades av tjänstemannen i beredskap, och tog i sin tur kontakt med beredskapsansvariga i de tre storstadslandstingen. Diskussionerna handlade mest om behovet att omhänderta återvändande till Sverige." Det hade då gått 16 timmar. Kommissionen nöjer sig inte med förklaringen att ansvariga statsråd inte fått tillräcklig information snabbt nog. "Om den information som kommer från den egna organisationen ter sig för svag, kan det rimligen förväntas att statsrådet själv kontaktar sin organisation och begär ytterligare insatser", skriver kommissionen.
Media gav en tydlig bild
"Det är också rimligt att statsrådet själv följer nyhetsmedia, vardag som helg," framhåller kommissionen och avvisar därmed förklaringarna från ledande håll att informationen inledningsvis var så otydlig att det inte gick att fatta snabbare beslut än vad som gjordes. Kommissionen konstaterar att det "är slående hur korrekta bedömningar var som gjordes av de handläggare som först blev involverade i skeendet." Medierapporteringen gav också inledningsvis en tydlig bild av katastrofens omfattning: "Även för den som nöjde sig med att följa de svenska tidningarnas nätupplagor under annandagen stod det klart att det rörde sig om en katastrof som berörde ett stort antal svenskar", skriver kommissionen.
Dygnet runt-enhet skapas
Bristen på elementär kunskap om flodvågskatastrofer spelade också in, enligt kommissionen. "Naturvetenskapliga grundkunskaper ingår inte heller i den naturliga repertoaren bland tjänstemän inom UD eller den övriga statsförvaltningen", konstaterar kommissionen, som föreslår bland annat: Att en central krisenhet skapas inom statsrådsberedningen i regeringskansliet. Enheten ska sitta nära statsministern och ha ett direkt mandat från honom. Uppgiften blir att bevaka omvärlden - dygnet runt - och larma regeringen när en krissituation uppkommer. - De planer för krishantering som regeringen hittills har presenterat räcker inte, fortsätter Hirschfeldt. I slutrapporten konstateras: "Sammanfattningsvis är det enligt kommissionens uppfattning statsminister Göran Persson som har det övergripande ansvaret för regeringskansliets tillkortakommanden i hanteringen av tsunamins konsekvenser."
DE SKYLDIGA
Statsminister Göran Persson
Kommissionen konstaterar att Persson har det övergripande ansvaret för regeringskansliets tillkortakommanden i hanteringen av tsunamins konsekvenser. Göran Persson säger själv till kommissionen, enligt slutrapporten, att han tycker att "det var UD:s uppgift att leda och samordna krishanteringen."
Utrikesminister Laila Freivalds
Hon är ansvarig för att de föreskrifter som gällde om beredskapsorganisation och chefsuppgifter i sammanhanget inte var tillräckliga för att säkerställa en god krisberedskap i departementet. Freivalds har sagt till kommissionen "att hon inte lyssnar på nyhetssändningar när hon inte arbetar utan förutsätter att hon blir informerad av sina medarbetare om behov föreligger".
Sjukvårdsminister Ylva Johansson
Även utan en samlad krisledning fanns det utrymme för ett mycket mer aktivt förhållningssätt från socialdepartementets sida, skriver katastrofkommissionen. För denna passivitet anses Ylva Johansson vara ansvarig.
Kabinettsekreteraren Hans Dahlgren
Han hade ansvaret att leda utrikesdepartementets och därmed regeringskansliets hantering av katastrofinsatsen, och bär därmed en stor del av ansvaret för den sena reaktionen. Dessutom kritiseras han för att inte ha informerat utrikesministern under det första dygnet.
Chefen för konsulära enheten, Jan Nordlander
Som huvudman kritiseras han för att inte direkt eller indirekt ha säkerställt att grundläggande information som fanns om det allvarliga läget fördes vidare till kabinettsekreteraren och utrikesministern. Till kommissionen har Nordlander sagt att han inte skulle kontakta statsrådet Freivalds "annat än vid krigsutbrott".
Gruppchefen Christina Palm
Kritiseras för att ha stannat kvar för länge på sin vistelseort.
Expeditionschefen Per Thöresson
Vad gäller bristerna i beredskapsplanläggningen bär han "en väsentlig del av ansvaret", enligt katastrofkommissionen. Dessutom kritiseras han för att ha stannat kvar för länge på sin vistelseort.
Statssekreterare Mikael Sjöberg
Han kritiseras liksom sjukvårdsministern för att ha varit för passiv.
Premium
Premium
Premium