Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Så skulle de tysta kritiken om Quick

Seppo Penttinen och Claes Borgström håller i Thomas Quick under vallningen i norska Fjell där Therese Johansson, 9, försvann 1988. Bakom dem går psykologen Birgitta Ståhle. Foto: Sven Erik Røed

19 år efter första erkännandet kämpar de inblandade i Quickutredningen för att rädda sitt anseende.

I flera nya mejl som Expressen tagit del av framgår hur de försöker tysta kritiker och gemensamt planerar debatt­inlägg för att framföra sina åsikter om Quicks skuld.

- Det kan vara så enkelt som att de finner tröst i varandra, säger tidigare chefen för gärningsmannaprofilgruppen Jan Olsson som lämnade Quickutredningen i protest mot åklagaren Christer van der Kwast.

Quick-mejlen dag för dag

19 SEPTEMBER

Expressen avslöjar att Göran Lambertz har nära kontakt med Christer van der Kwast, Claes Borgström, Seppo Penttinen och Gubb Jan Stigson och tagit hjälp av dem i författandet av sitt debattinlägg i DN.

I en mejlkorrespondens som Expressen tar del av sågas Leif GW Persson.

"Jag tycker att du hanterade diskussionen i Aktuellt mycket bra. Var Leif nykter?" skriver Quicks tidigare försvarsadvokat Claes Borgström till Göran Lambertz.

19 SEPTEMBER

Advokaten Leif Silbersky - delägare i samma advokatbyrå som Thomas Olsson, Sture Bergwalls advokat - reagerar på Expressens avslöjande och menar att justitierådet Göran Lambertz bör ta konsekvensen av sitt agerande och avgå.

20 SEPTEMBER

Justitierådet Göran Lambertz medger i "Gomorron Sverige" att han inte längre är objektiv i Quick-affären utan i samma lag som Christer van der Kwast, Seppo Penttinen, Claes Borgström och Gubb Jan Stigson. "När jag har tagit på mig debattörsrollen så erkänner jag att jag ingår i ett lag med dem", säger han i programmet.

Har blivit friad från tre mord

När Thomas Quick, som numera återtagit sitt födelsenamn Sture Bergwall, var intagen på Säters sjukhus under tidigt 1990-tal började han att erkänna flera mord under terapisamtal.

Mellan 1994 och 2001 dömdes han för åtta mord som ska ha begåtts mellan åren 1976 och 1988. Han blev därmed Sveriges värste serie­mördare i modern tid.

Ingen teknisk bevisning har kunnat knytas till honom - och 2008 tog Sture Bergwall tillbaka samtliga erkännanden. Han hävdar att det var terapibehandlingen och medicineringen som fick honom att erkänna.

För tre av morden, Therese Johannesen, Johan Asplund och Yenon Levi, har Bergwall nu friats medan resningsprocesser pågår i de andra fallen.

Expressen har med hjälp av grundlagens offentlighetsprincip tagit del av flera nya mejl som skickats mellan medlemmarna i det så kallade Quick­nätverket. Breven har skickats till och från kriminalkommissarie Seppo Penttinens arbetsmejl vid länskriminalpolisen i Sundsvall.

Under 90-talet var han Quicks förhörsledare. I ett mejl han skrivit till Quickåklagaren Christer van der Kwast den 27 juli i år framgår hur han försökt att tysta den uttalat kritiske Jan Olsson som själv valde att hoppa av utredningen om mordet på Yenon Levi, 24, efter att van der Kwast vägrat lyssna på de tekniska undersökningsresultaten och i stället krävt en ny kriminalteknisk platsundersökning i Rörshyttan.

"... Även vänligt bett honom ransonera sina uttalanden av hypotetisk natur kring saker han inte har någon klar uppfattning om..." skrev Penttinen till van der Kwast.

"Finner tröst i varandra"

Jan Olsson uppger för Expressen att han svarade på Penttinens mejl och skrev:

"Det var överraskande att höra något i från dig. Jag förstår så väl att det som har hänt känns överraskande och är svårt att smälta. Jag tänker inte gå in i polemik med dig. Som du förstår är jag övertygad om att det som nu händer är det rätta. Att detta mischmasch äntligen har rättats till. Jag har efter bästa förmåga uttalat mig om olika företeelser jag mött i Quickutredningen och jag tänker fortsätta om det behovet finns".

Jan Olsson tror att de som ­deltar i mejlväxlingen söker tröst i varandra.

- Jag tror att de som nu är engagerade har trott på Quick. Men det är ju inte bara han utan även psykiatriker och psykologer som har förklarat hans beteende och nu känner de inblandade sig svikna. Det är naturligt och mänskligt att de finner tröst i varandra. Så enkelt kan det vara.

Granskade debattinlägg

Av mejlväxlingarna framgår exempelvis att Christer van der Kwast, Seppo Penttinen och journalisten Gubb Jan Stigsson fick förhandsgranska Göran Lambertz debattinlägg, som publicerades i Dagens Nyheter den 20 augusti och är ett försvar av Quickdomarna.

Samtidigt har Penttinen skickat ett uppskattande mejl till advokaten Claes Borgström för att han framför sina åsikter i dag om Quickutredningen offentligt.

- I den mån jag har skickat till hovrätterna när det gäller bemötanden av resningsansökningarna där jag anser att det finns uppenbara felaktigheter eller missvisande uppgifter. Då är jag naturligtvis tacksam över att det finns andra personer som har insyn i utredningen som Claes Borgström som har motsvarande uppfattning, säger Seppo Penttinen.

Penttinen motsätter sig kritikernas bild av hur de inblandade i Quickutredningen skapat en konspiration för att föra fram sin egen åsikt.

- Jag har sett i media att det framförs av vissa personer att vi har bildat en viss enskild klubb som ska driva våra teser i den här saken. Det fungerar inte så. Det är mycket enklare, det är en öppen dialog, säger Seppo Penttinen.

Enligt Penttinen beror hans kontakt med Lambertz och de andra på att han varit behjälplig med uppgifter ur utredningen då han har tillgång till materialet.

- Situationen är inte märkvärdig. Råstam har fått samma svar som Lambertz och andra journalister, forskare och studerande som också har fått motsvarande uppgifter. Det är inte konstigare än så.

Har dömts för åtta mord

Över tolv år efter att Johan Asplund, 11, försvann från lägenheten i Sundsvall 1980 fick hans föräldrar ett telefonsamtal från Dalarna.

Det handlade om att en intagen person på Säters sjukhus hade erkänt att det var han som tog livet av deras son den där fredagsmorgonen den 7 november 1980.

Det skulle bli början på en lång rad av erkännanden från Thomas Quick - men också början på vad som senare har kallats för en av Sveriges största rättsskandaler.

Efter det första erkännandet i mars 1993 har Quick dömts för åtta mord av fem olika tingsrätter.

Men utredningen har kritiserats och i dag är Sture Bergwall, som Quick numera heter på väg att frias från alla anklagelser - redan har tre av det åtta domarna rivits upp.

"Ett antal timmar"

Efter Expressens avslöjanden den senaste veckan kan konstateras att flera av de som under 1990-talets utredningar var de mest aktiva - ännu lägger ner ett omfattande arbete på att försvara uppgifterna om Quicks skuld.

Seppo Penttinen kan inte svara på hur mycket av hans arbetstid som i dag läggs på Quick:

- Det är i den omfattning att det kommer frågeställningar från utomstående personer som jag måste svara på. Då blir det naturligtvis ett antal timmar som går åt till det. Jag kan inte värdera det i någon procentsats.

- Du förstår ju att om du vill ha material av mig och ringer om det så tar det ju tid för mig att få fram det, säger han.

Expressen var i går i kontakt med minnesexperten Sven Å Christianson och tidigare åklagaren Christer van der Kwast som inte ville lämna några kommentarer.

Expressen har sökt Quicks tidigare terapeut Birgitta Ståhle samt rättsläkaren Anders Eriksson för kommentarer.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!