Så skapades fruktade afghanska IS-grenen

Under söndagen utförde USA en drönarattack mot en bil i Kabul. Enligt Pentagon satt det självmordsbombare i fordonet.
Foto: MARCUS YAM/LOS ANGELES TIMES/Shutterst / TT NYHETSBYRÅN
Personer som vårdas för sina skador efter förra veckans terrordåd i Kabul.
Foto: Marcus Yam / TT NYHETSBYRÅN
En man som skadades vid terrordådet på flygplatsen i Kabul
Foto: AP / AP TT NYHETSBYRÅN
Med skottkärra hjälper människor en av de skadade.
En skadad person förs till sjukhus i Kabul.
Foto: MARCUS YAM / LOS ANGELES TIMES / POLARIS POLARIS IMAGES

KABUL. Vissa experter har beskrivit den afghanska grenen av IS som talibanernas dödsfiender och som något helt annat än talibaner. 

Den beskrivningen stämmer inte överens med verkligheten på marken. I själva verket bildades det afghanska IS av pakistanska talibaner. 

Väven av jihadistgrupper är komplicerad, ändå har talibaner lovat USA att det inte ska finnas någon internationell terrorism i Afghanistan. 

Här är anledningarna till varför de kommer få svårt att hålla det löftet. 

Den afghanska grenen av IS är den mest extrema av alla militanta jihadistgrupper i Afghanistan. De tar ofta på sig ansvaret för storskaliga dåd, som terrorattacken mot Kabul flygplats den 27 augusti 2021. 

Namnet för gruppen är ISKP – den islamiska staten i Khorasanprovinsen.

Vilka är de, hur länge har de funnits i Afghanistan och vad vill de?

Precis som IS i Irak och Syrien säger sig det afghanska IS sträva efter ett kalifat som sträcker sig över nationsgränser. I detta fall är det ett historiskt imperium som breder ut sig i delar av dagens Afghanistan, Iran, Pakistan, Turkmenistan, Uzbekistan, Tajikistan, Kirgizistan, Kina och Indien som gruppen vill inta – innan de expanderar globalt.

Det tidigare imperiet hette Khorasan, ”solens land”, och utgjorde ett centralt område när regionen islamiserades. Men Khorasan har även en djupare historia. Det sägs i en hadith, som påstås vara profeten Muhammads ord, att svarta flaggor ska höjas i Khorasan och att inget kommer stoppa dem förrän de har satts upp i Jerusalem.

Dessa historier utgör en gemensam berättelse att samlas kring, men drivkrafterna och uppkomsten av olika IS-grenar ligger i mer krassa saker.

Muslimska flyktingar

ISKP grundades i Afghanistan av pakistanska talibaner från gruppen Tehreek-e-Taliban, TTP. Det framgår av en rapport som den oberoende analysgruppen Afghanistan Analyst Network, ANN, har tagit fram.

I rapporten förklaras det att pakistanska talibaner började emigrera till Nangarharprovinsen i nordöstra Afghanistan redan år 2010.

De pakistanska talibanerna hävdade att de var ”muhajerin”, muslimska flyktingar, som behövde skydd undan den pakistanska underrättelsetjänsten, när pakistanska regeringen jagade militanta rörelser i de stamstyrda områdena i nordvästra Pakistan, FATA

https://datawrapper.dwcdn.net/I8lWB/2/

Nangarhar i östra Afghanistan har tidigare beskrivits som en av de farligaste platserna i landet. Det strategiska läget har dragit till sig många väpnade grupper.
Foto: STEFANIE GLINSKI
Nangarhar i nordöstra Afghanistan vintern 2021.
Foto: STEFANIE GLINSKI
Nangarhar i nordöstra Afghanistan vintern 2021.
Foto: STEFANIE GLINSKI
Nangarhar i nordöstra Afghanistan vintern 2021.
Foto: STEFANIE GLINSKI

Pakistan har alltid gett stöd till talibaner i Afghanistan, för att de ser dem som en nödvändig barriär mot sin ärkefiende Indien, samtidigt som de motarbetar de pakistanska talibaner som vill ha ett annat styre i Pakistan.

De flyende pakistanierna kom med sina fruar och barn och välkomnades av afghaner i Nangarhar. Boende på båda sidor av gränsen mellan Pakistan och Afghanistan tillhör folkgruppen pashtuner och de följer pasthunwali, en urgammal hederskodex som säger att man måste välkomna och skydda alla gäster, till och med om de är fiender.

Med tiden började deras afghanska värdar inse att ”flyktingarna inte bara var förtryckta civila som sökte humanitär hjälp. De bar vapen och var lojala mot pakistanska militanta grupper”, enligt ANN och spänningarna i Nangarhar ökade. 

År 2014, i samband med att pakistanska regeringen intensifierade sina operationer mot TTP i de stamstyrda områdena, tog pakistanska talibaner in laster med vapen från Pakistan till Nangarhar och betedde sig ”rovdjursaktigt” – de stal boskap, satte upp vägspärrar, kidnappade människor, ägnade sig åt utpressning och öppnade egna religiösa skolor för sina barn.

Amerikanska styrkor i Nangarhar 2017.
Foto: GHULAMULLAH HABIBI / EPA TT NYHETSBYRÅN

De hade i själva verket en annan agenda än den som de hade utgett sig för att ha – i oktober 2014 hade pakistanska talibanledare svurit trohet till IS dåvarande högsta ledare Abu Bakr al-Baghdadi. 

I maj 2015 höjde de pakistanska talibanerna de första svarta flaggorna i byar i Nangarhar. Den afghanska grenen av IS var därmed skapad.

Splittringar och blodiga konflikter

Sommaren 2015 började ISKP bygga militära högkvarter i de otillgängliga Tora Bora-bergen i Nangarhar, den bergskedja som Usama bin Ladin en gång gömde sig i när USA invaderade Afghanistan 2001.

Den dåvarande afghanska regeringen och säkerhetstjänsten tänkte först att de kunde använda sig av ISKP för att strida mot sin gemensamma fiende Pakistan. De ville hämnas på Pakistan, eftersom att grannlandet i öst stödjer talibaner i Afghanistan. ISKP fick därmed röra sig fritt i Nangarhar och de fick tillgång till vård på statliga sjukhus.

Men förväntningarna på ISKP infriades inte.

Istället blev utropandet av ISKP inledningen av ett fult spel av samarbeten, splittringar och blodiga konflikter mellan olika aktörer i Afghanistan.

I Nangarhar försörjer sig många väpnade grupper på att smuggla ut saker som timmer, mineraler och droger till Pakistan och smuggla in saker som vapen till Afghanistan.

ISKP, som fick finansiering av moderorganisationen IS och tillskott av jihadister från Afghanistan och övriga Centralasien, blev en stor aktör i smugglingen och hotade därmed de andra gruppernas ekonomi.

ISKP:s smugglingverksamhet i Jalalabad, östra Afghanistan.
Foto: Stefanie Glinski

I ett försök att minska ISKP:s inflytande började de afghanska talibanerna förhandla med både ISKP och med IS i Syrien. Diskussionerna kom ingenstans och de bad dem istället att lämna Nangarhar, men ISKP vägrade och gick istället till attack mot talibanerna. 

Konflikten berodde inte av olika tolkningar av koranen eller om drömmen om ett kalifat i Khorasan, utan av konkurrens om marken, tillgångarna och smuggelvägarna, att ISKP använde hårdfört våld samt de båda gruppernas motsatta politiska hållning till Pakistan. 

Abu Bakr al-Baghdadi.
Foto: SALAMPIX/ABACA / STELLA PICTURES/SALAMPIX/ABACA

En afghansk talibanledare skickade till slut ett öppet brev till IS dåvarande högsta ledare Abu Bakr al-Baghdadi och bad honom att helt enkelt ta avstånd från ISKP och avsluta sitt jihad i Afghanistan. 

IS svarade att de afghanska talibanerna var allierade med den pakistanska underrättelsetjänsten och att de därför skulle bekämpas – eller gå med i IS. Den så kallade islamiska staten anser att regeringar och underrättelsetjänster är korrupta och ogudaktiga och konflikten gick inte att lösa.

I juli 2015, när IS var starka i Irak och Syrien, inledde USA-koalitionen en rad flygattacker mot ISKP. Den dåvarande afghanska regeringen fick ge upp hoppet om ett samarbete med ISKP och vände sig även de mot den nya gruppen. 

USA-koalitionen, talibanerna och den dåvarande afghanska regeringen hade därmed fått en gemensam fiende. 

Men det skulle komma att ändras. 

Bomben som släpptes över Achin kallas ”Mother of all bombs”.
Foto: POLARIS / POLARIS POLARIS IMAGES

Talibaner i samarbete med ISKP

Våren 2017, när Donald Trump precis hade tillträtt som president och ville visa sina muskler, bombade USA det som sades vara ISKP-tunnlar i Nangarhar med ”moder av alla bomber”, den nästa största bomben efter atombomben. 

Det kom aldrig några siffror över hur många ISKP-medlemmar som dödades, men information från marken pekade på att bombningen mest skadade landskapet och tunnlarna. Samma tunnlar som för övrigt byggdes av USA på den tiden när de gav militärt stöd till mujahedinkrigare som stred mot Sovjetunionen i Afghanistan

I september 2019 utförde Trumpadministrationen en annan uppmärksammad attack som involverade både drönarbomber och tung beskjutning från stridsflyg i Nangarhar. Den attacken dödade över trettio fattiga afghaner som befann sig på ett berg för att skörda pinjenötter.

Dödandet av civila afghaner radikaliserade människor i Nangarhar och flera upprorsgrupper bildades i provinsen, vilket stärkte de militanta rörelserna och förenade dem mot i kampen mot USA-koalitionen.

Expressen har tidigare intervjuat Khalid Mansoori i Nangarhar, som längtar efter att talibanerna ska ta över.
Foto: STEFANIE GLINSKI

Krigaren Khalid Mansoori, som kommer från den by som bombades med ”modern av alla bomber”, sade i januari 2021 att: 

”Talibaner stred mot IS tidigare, men i den större bilden strider talibaner, al-Qaida och IS för islam, så det här kommer bara att fortsätta om freden inte kommer.” 

Khalid Mansoori menade att det blir fred när de som strider mot dem ger upp och en islamisk stat inrättas.


Magda Gad träffade offer för USA:s bombning i Nangarhar 2019.
Foto: Magda Gad
Magda Gad träffar skadade i Nangarhar 2019 efter attacken där.
Foto: Magda Gad

Talibaner, al-Qaida och IS går ihop när de har en gemensam fiende, går emot varandra när de konkurrerar och fotsoldater går mellan dem. Alla dessa grupper utvecklades dessutom en gång ur en och samma grupp. Usama bin Ladin grundade al-Qaida hos talibanerna i Afghanistan, och IS grundades ur al-Qaida. 

Talibaner och al-Qaida står varandra närmast. Två veckor efter att talibanerna tog över Afghanistan kom Usama bin Ladins gamla säkerhetschef tillbaka till sitt hem i Nangarhar. Och när den sista amerikanska soldaten lämnade Kabul flygplats natten till den 31 augusti 2001 gick al-Qaida snabbt ut och gratulerade talibanerna och uppmanade en rad andra muslimska länder att strida på samma sätt mot utländsk närvaro.

Men vissa delar av talibanrörelsen står också nära ISKP.


Usama bin Ladin.
Foto: AP
USA:s förre utrikesminister Mike Pompeo och talibanernas Mullah Abdul Ghani Baradar under ett möte i november 2020.
Foto: PATRICK SEMANSKY / AP TT NYHETSBYRÅN

Efterlyst med pris på sitt huvud

Efter att Trumpadministrationen ingick ett avtal med talibanerna i februari 2020 tog den afghanska talibanrörelsen inte längre på sig några storskaliga terrordåd mot civila i storstäder. Det gick emot vad de hade skrivit på i avtalet.

Däremot tog ISKP på sig flera stora dåd, men vem som egentligen låg bakom dem är inte klargjort.

I november 2020 dödades över 30 elever och lärare i dådet mot Kabuls universitet.
Foto: MARCUS YAM / POLARIS/IBL

Ett exempel är attacken mot Kabul University, där 32 elever och lärare dödades. ISKP sade sig ha utfört det dådet, men den som slutligen greps av den dåvarande afghanska underrättelsetjänsten som hjärnan bakom dådet var en afghansk taliban.

Den organisation som sägs vara länken mellan talibaner och ISKP är Haqqaninätverket. När talibanerna tog över Afghanistan gavs ansvaret för säkerheten i Kabul till just Haqqaninätverket. Organisationen fick militärt och finansiellt stöd av USA under Kalla kriget, men har därefter terrorklassats av USA eftersom de har utfört särskilt komplexa och brutala attacker mot västerländska mål och amerikanska soldater.


Khalil Haqqani är en av de mest synliga talibanledarna.
Foto: MARCUS YAM / LOS ANGELES TIMES / POLARIS POLARIS IMAGES
Haqqani-anhängare i Kabul augusti 2021.
Foto: MARCUS YAM / LOS ANGELES TIMES / POLARIS POLARIS IMAGES

Khalil Haqqani, som är efterlyst av USA och har en prislapp på sitt huvud om fem miljoner dollar, är i dag säkerhetschef i Kabul och går fritt på stadens gator.

Haqqaninätverket utgör en nav i den komplicerade väv av militanta rörelser som är verksamma i regionen. Högsta ledaren för Haqqaninätverket, Sirajuddin Haqqani, är även vice ledare för talibanrörelsen, al-Qaida har alltid fått skydd under Haqqaninätverkets vingar och de är även knutna till ISKP.

Enligt Sajjan Gohel från Asia-Pacific Foundation, expert på militanta nätverk i Afghanistan, genomfördes flera större terrorattacker mellan 2019 och 2021 i samarbete mellan ISKP, Haqqaninätverket och andra terrorgrupper som är baserade i Pakistan.


Hätsk retorik

I sina propagandavideos anklagar ISKP numera den afghanska talibanrörelsen för att ha gett upp sin heliga kamp och i stället ingått ett oheligt avtal med den stora fienden USA. Något som ska bestraffas med döden.

Men hur mycket av den propagandan som är en akt för kulisserna är inte känt.

Dels skrev talibaner ett avtal med USA bara för att få dem att lämna Afghanistan. 

Dels påstår ISKP i en propagandavideo att de är emot att talibaner låter sig intervjuas av kvinnliga journalister, men en ISKP-ledare har nyligen låtit sig intervjuas av CNN:s Clarissa Ward i Kabul.

CNN:s Clarissa Ward intervjuar en ISKP-ledare i Kabul.
CNN:s Clarissa Ward i Kabul.
Foto: BRENT SWAILS / AP TT NYHETSBYRÅN
Kandarhar i september 2019.
Foto: Stefanie Glinski
Kandarhar i september 2019.
Foto: Stefanie Glinski

Vid sidan av ISKP:s hätska retorik släppte talibaner dessutom ut tusentals ISKP-fångar från högsäkerhetsfängelser i Afghanistan, vilket går emot påståendet om att grupperna skulle vara dödsfiender.

ISKP tog på sig terrordådet mot Kabul flygplats den 27 augusti 2021, i vilket över 213 människor dödades och hundratals skadades, men exakt vilken roll Haqqaninätverket spelade i det hela är oklart. Talibanerna säger att de bistod USA med underrättelseinformation om det kommande terrordådet, samtidigt som talibaner höll vägspärrarna in till Kabul flygplats och Haqqaninätverket hade ansvar för säkerheten.


Personer som vårdas för sina skador efter förra veckans terrordåd i Kabul.
Foto: Marcus Yam / TT NYHETSBYRÅN


ISKP beräknas i dag ha ungefär tvåtusen aktiva stridande, med närvaro i östra provinser som Nangarhar och Kunar, men som vi vet har ISKP-ledare även tagit sig in i Kabul. Enbart under det första kvartalet av 2021 tog ISKP på sig 77 attacker i Afghanistan och under talibankontroll förväntas de växa. Colin Clarke, forskare vid Soufan-centret i New York, säger att utländska krigare från en rad länder i Asien kommer att flockas i Afghanistan framöver.

En al-Qaida-affilierad gren i Idlib i Syrien, som firade talibanövertagandet, har avslöjat att många av deras utländska jihadister nu vill åka till talibanernas Afghanistan istället. En talibanledare har samtidigt lovat att talibaner ska hjälpa al-Qaida-affilierade i Syrien att slåss mot president Bashar al-Assad och befria Palestina.

Pakistans destruktiva roll

Flera experter pekar också på Pakistans destruktiva roll i Afghanistan. Den pakistanska regeringen vill kontrollera Afghanistan, eftersom att Pakistan annars tror att deras fiende Indien kommer att göra det.

Det är skälet till att den pakistanska underrättelsetjänsten stöttar den afghanska talibanrörelsen i Afghanistan, men gör operationer mot de pakistanska talibaner som vill ha ett mer extremistiskt och konservativt styre i Pakistan.

Kyle Orton, som är brittisk expert på terrorism, menar att det är just de olika gruppernas relationer till den pakistanska underrättelsetjänsten, ISI, som orsakar en motsättning mellan ISKP och talibanerna.

Medan ISKP går emot Pakistan förklarar han att den afghanska talibanrörelsen är en gren av Pakistans djupa stat och att det nätverk av jihadister som precis har tagit över Afghanistan, under ledning av talibaner och Haqqaninätverket, bara är den senaste versionen av Pakistans jihadprojekt i Afghanistan.

I detta militanta kaos har talibaner lovat USA att någon internationell terrorism inte ska finnas, något som verkar bli svårt att hålla.

Deras broderorganisation al-Qaida verkar internationellt. 

ISKP:s globala mål är att de svarta flaggorna ska höjas i Khorasan, Jerusalem – och över Vita Huset. 

Och män som säljer talibanflaggor på gatan i Kabul säger att det är en flagga inte bara för muslimer i det Islamiska emiratet i Afghanistan – utan för muslimer i hela världen.

https://twitter.com/gad_media/status/1432970437210877953

Se också:

Här firar talibanerna segern med amerikanska militärfordon

Scenerna utspelade dagen efter att talibanerna hade tagit full kontroll över flygplatsen i Kabul.

Joe Biden: ”Vi kommer jaga er”

Joe Biden till IS efter attackerna i Kabul

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.