Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Lista: Här är vaccinen som Sverige kan få

Ulla Wändel Liminga på Läkemedelsverket förklarar hur massvaccineringen ska gå till.
EU kan godkänna Pfizers vaccin före nyår.
Foto: SHUTTERSTOCK / SHUTTERSTOCK
Matti Sällberg är professor vid Karolinska.
Foto: SVEN LINDWALL
Johan Brun ser fördelar i att Sverige avtalar vaccin med flera företag.
Foto: Gunilla Lundström

Sverige har säkrat avtal med fem vaccintillverkare.

Det har varit tyst runt två av kandidaterna – medan en sannolikt får grönt ljus före nyår.

Expressen har låtit tre experter reda ut skillnaderna mellan coronavaccinen.

– Det finns fördelar med att vi har flera olika vaccin, säger Johan Brun, medicinsk rådgivare på Lif.

Sedan augusti har Sverige, genom EU, skrivit avtal med fem vaccintillverkare. Förutsatt att vaccinen blir godkända kommer doserna räcka till hela befolkningen.

– Det är tre kandidater där man har fått se preliminära resultat. Pfizer och Moderna ser väldigt bra ut så här långt, medan Astra Zeneca än så länge har rapporterat en lite lägre skyddseffekt, säger Jan Albert, smittskyddsprofessor på KI.

Att Sverige har kontrakt med flera tillverkare kan visa sig användbart framöver, anser Johan Brun, läkare och senior medicinsk rådgivare på läkemedelsindustriföreningen Lif, som har en bakgrund på företagen Astra Zeneca och Pfizer.

– Det finns fördelar med att vi har flera olika vaccin med lite olika mekanismer, för det kanske är så att det ena vaccinet lämpar sig bättre för äldre personer, och det andra för yngre. Ett vaccin kanske också passar bättre om vi behöver ge ytterligare doser om några år, säger han.

”Vi blir vår egen vaccinfabrik”

Sverige har säkrat kontrakt med tre tillverkare av så kallat RNA-vaccin: Pfizer, Moderna och Curevac. Det är en helt ny typ av vaccin som aldrig tidigare använts i stor skala. 

Enkelt förklarat innebär det att arvsmassan för viruset injiceras i kroppen, där cellerna sedan börjar tillverka vaccin.

– Vi blir vår egen vaccinfabrik. Det här gör att man får ett riktigt bra immunförsvar, och teknologin innebär att man kan ge vaccinet hur många gånger som helst. Medan ett vektorvaccin kan du ge högst två gånger ungefär, sedan har man bildat en antivektorimmunitet, och det funkar sämre och sämre för varje gång, säger vaccinforskaren Matti Sällberg vid Karolinska.

Tyst runt två tillverkare

Vaccinen från Astra Zeneca och Janssen är virusvektorvaccin, vilket betyder att man modifierar ett vanligt förkylningsvirus för att likna coronaviruset. När det injiceras i kroppen triggas en immunologisk reaktion, som leder till bildandet av antikroppar.

– Utmaningen med RNA-vaccinen är att de måste vara frysta, mellan minus 20 och minus 80 grader. I västvärlden har vi den typen av frysförvaring på sjukhus, medan man i långinkomstländer kanske har större nytta av vaccinen från Astra Zeneca och Janssen, säger Matti Sällberg.

Enligt Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson bedömer man att vaccinen från Janssen och Curevac blir godkända i april. Men det har hittills varit jämförelsevis tyst från dessa vaccintillverkare, enligt Sällberg.

– Jag har inte hört något från Curevacs fas 3-studier, och Janssen har vi inte hört ett pip om ännu, säger han.

Här är Sverigs säkrade vaccinkandidater

ASTRA ZENECA

Avtalet med svensk-brittiska Astra Zeneca slöts redan 20 augusti, och omfattar cirka 6 miljoner doser. Det är ett vektorvaccin som ska tas i två doser, med fyra veckors mellanrum.

Studierna visar att två höga vaccindoser gav ett skydd på 62 procent, medan en låg och en hög dos gav ett skydd på 90 procent. I den stora testgruppen innebar det ett skydd på 70 procent i genomsnitt.

 Studien som visade 90 procents skydd måste dock göras om, eftersom subgruppen fick den första lägre dosen av misstag.

”60 procents skydd räcker för att få produkten godkänd, så det pågår nog intensiva förhandlingar om att få ett godkännande under tiden för att sedan komplettera med den här studien”, säger Johan Brun.

Astra Zenecas vaccin har två tydliga fördelar. Det kan hålla i en temperatur mellan 2-8 grader i en ljusskyddad miljö, samt uppges kosta endast ”som en kopp kaffe”. Enligt medieuppgifter rör det sig om motsvarande 30 kronor. 

”Prismässigt har Astra Zeneca lagt sig på nästintill självkostnadspris, medan de andra har kommunicerat mer marknadsmässiga priser. Enligt företaget beror det delvis på att deras affär gynnas av en snabb återgång till normalitet. Det är förstås också ett affärsmässigt tänk”, säger Johan Brun.

JANSSEN 

Avtalet med Janssen Pharmaceutica, en del av det amerikanska läkemedelsbolaget Johnson & Johnson, slöts 15 oktober, och omfattar cirka 4,5 miljoner doser. 

Liksom Astra Zeneca är kandidaten ett vektorvaccin som inte behöver vara fryst under förvaring, och ska säljas till produktionskostnadspris, men som i stället ges i en singeldos. 

Janssen har ännu inte visat några resultat från fas-3 studierna som inleddes i september. Folkhälsomyndighetens bedömning är att vaccinet kan bli godkänt i Sverige i april.

PFIZER/BIONTECH

Avtalet med amerikanska Pfizer och tyska Biontech slöts 17 november, och omfattar cirka 4,5 miljoner doser. 

Bolagens gemensamma vaccinkandidat har redan godkänts i Storbritannien. Pfizer/Biontech har ansökt om nödtillstånd i EU och kan få grönt ljus i Sverige den 29 december, enligt Folkhälsomyndigheten.

Det är ett RNA-vaccin, som ska tas i två doser med tre veckors mellanrum. Studierna har visat på 95 procents skydd.

Prislappen per dos kommer att vara runt 170 kronor. Vaccinet måste dessutom förvaras i minus 70 grader, vilket kan skapa problem. Företaget har tagit fram en torris som gör att vaccinet kan förvaras utan frysar i 10 dagar, men doserna måste ändå skickas ut i speciella transporter.

CUREVAC

Avtalet med tyska Curevac slöts 24 november, och omfattar cirka 4,5 miljoner doser. 

Det är också ett RNA-vaccin, men till skillnad från Pfizer och Moderna rapporterar Curevac att deras vaccin klarar uppemot tre månader i kylskåpstemperatur, samt ett dygn i rumstemperatur.

Bolaget har ännu inte visat några resultat från fas-3 studierna. Folkhälsomyndighetens bedömning är att vaccinet kan bli godkänt i Sverige i april.

MODERNA

Avtalet med amerikanska Moderna slöts 4 december, och omfattar cirka 1,8 miljoner doser. 

Studierna har visat på nära 95 procents skydd och vaccinet väntas bli godkänt i Sverige 12 januari.

Det ett RNA-vaccin, som ska tas i två doser med fyra veckors mellanrum. Vaccinet måste förvaras i minus 20 grader, men klarar även förvaring i kylskåpstemperatur under ett antal veckor. 

Modernas vaccin är dyrast, och en dos kostar motsvarande runt 330 kronor.

”Både Pfizer och Moderna har en imponerande effekt. Säkerheten verkar vara hög. De förväntade biverkningarna liknar symtom från covid-19, eftersom man initierar en kontrollerad infektion med vaccinet”, säger Johan Brun.

Vaccinationsoron från FHM: ”Svår grupp att nå”

Minidokumentär: Tre grupper med historiskt låg vaccinationsgrad.

Vad händer om vårdpersonal inte vill vaccinera sig? 

Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson svarar.

Få dagens viktigaste coronanyheter sammanfattade. Ladda ned Expressens nyhetsapp och välj att ta emot pushnotiser om coronaviruset.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.