Runt 140 svenskar har återvänt till Sverige efter att ha anslutit sig till våldsbejakande grupper utomlands, däribland terrorsekten IS, i Syrien och Irak.
Runt 300 personer beräknas ha lämnat Sverige för att ansluta till striderna i Syrien och Irak och nu förbereder svenska kommuner sig på att ta hand om ännu fler avhoppare, rapporterar Sveriges Radio.
I och med offensiven mot staden Mosul i Irak, kallad IS sista fäste i landet, väntas tusentals jihadister återvända till Europa.
Kommunen: Behandla likt organiserad brottslighet
Sen den 1 april i år gäller en ny terrorlagstiftning i Sverige. Det innebär att straffen mot personer som begått – eller planerat att begå – terroristbrott utomlands stärkts. Det gäller bland annat personer som planerat att ge eller ta emot terrorutbildning, eller att resa för att delta i strid.
Men de som inte kan dömas innebär ett dilemma deras hemkommuner.
Hur de återvändande extremisterna ska hanteras har inte bestämts nationellt, i stället har kommuner runtom i landet olika idéer om hur man ska närma sig problemet.
I Lunds kommun har man bestämt att de återvändande extremisterna ska hanteras likadant som avhoppare från andra kriminella miljöer, som organiserad brottslighet, skriver Sveriges Radio.
LÄS MER: Offensiven mot Mosul ska krossa IS – Expressens Magda Gad rapporterar från fronten.
Hjälpen: Boende, jobb, körkort
Kommunen ska hjälpa till med exempelvis försörjning, boende och sysselsättning.
– Det är en rakt igenom social, ekonomisk och materiell fråga. Du behöver kunna återintegreras på arbetsmarknaden, du behöver kanske ha körkort, skuldsanering och tak över huvudet, säger Christoffer Carlsson, författare av en rapport från Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism, till SR.
Carlsson menar att risken, om man inte får hjälp när man återvänt till Sverige, är att man faller tillbaka till den extremistiska miljön.
– När individer lämnar vill de lämna till något annat, har man inte resurser till det så är det svårt att förverkliga det.
LÄS MER: Rädslan när IS drivs ut ur Mosul – en våg av terrorister till Europa
Risk: Faller tillbaka till extremismen
Liknande förslag har också tagits fram i Borlänge, Örebro och Malmö.
Just Örebro kommun har fått hård kritik efter att två IS-terrorister – Liban Qadar, 23, och Farah Mahamed Osman, 24 – erbjudits praktikplatser i kommunen, men ändå valt att återvända till Syrien, där de sen dödats i strid.
Händelsen har klassats som ett klart misslyckande av Thomas Gustafsson, chef på Partnerskap Örebro.