Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Så ska dykningarna vid Estonia bli

Jonas Bäckstrand vid Haverikommissionen
Foto: CLAUDIO BRESCIANI/TT / TT NYHETSBYRÅN
Huvudsyftet med nya dykningarna är att undersöka hålet på Estonia.
Foto: TT NYHETSBYRÅN DPLAY
Hålen blev kända efter den uppmärksammade Dplay-dokumentären om Estonia.
Foto: Dplay

Sedan tidigare okända hål i skrovet på M/S Estonia har lett till beslut om nya dykningar på vid Estonia. 

Riksdagens justitieutskott sa i slutet på maj ja till lagändringar om gravfrid som ska göra nya dykningar möjligt. 

– Huvudsyftet med den är preliminära bedömningen är att undersöka hålens uppkomst. Hur uppstod dem, när uppstod dem? Uppstod de före eller efter sjunkförloppet? frågar sig Jonas Bäckstrand vid Haverikommissionen under en pressträff.

Dykningar vid Estonia har tidigare inte varit möjliga på grund av gravfridslagen. Men i slutet på maj röstade riksdagens justitieutskott ja till regeringens förslag om lagändringar, så att det nu tillåts från och med första juli. 

Under sommaren 2021 kommer en förstudie göras med bland annat en typ av ekolod, scanning av vattenmassan, en slags ”sidoseende” ekolod och bottenprover. 

– Eventuellt kan det bli aktuellt med en enklare fotografering, men de huvudsakliga fotoundersökningarna kommer ske i ett senare skede. 

Dokumentären väckte frågetecken

Hösten 2020 avslöjades i dokumentären ”Estonia – fyndet som förändrar allt” ett hål i skrovet. Hålet och dokumentären har väckt frågetecken om hur fartyget förliste 1994. Senare har ytterligare ett hål i skrovet uppmärksammats, och haverikommissionerna i Finland, Estland och Sverige vill utreda hur de uppstått. Länderna samarbetar under ledning av Finland. 

– Huvudsyftet med den är preliminära bedömningen är att undersöka hålens uppkomst. Hur uppstod de, när uppstod de? Uppstod de före eller efter sjunkförloppet? säger Jonas Bäckstrand.

Kommer dokumenteras med 3D-foto

Nu vill man få en bild av skrovets undervattensdel och bottenförhållanden på plats. Senare kommer man dokumentera fartyget med 3D-bilder. Fotodokumentationen väntas äga rum under våren 2022.

– Det finns flera skäl till det. Normalt sätt bedömer vi att siktförhållanden är bäst den tiden av året. 

Bogvisiret, som framhållits som orsak till Estonias förlisning, har redan undersökts men kommer att undersökas vidare. 

– Syftet med det här är att undersöka om visiret på något sätt kan ha bidragit till uppkomsten av hålen i skovet. I så fall så skulle det ha skett på yta, säger Jonas Bäckstrand. 

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.