Dykningar vid Estonia har tidigare inte varit möjliga på grund av gravfridslagen. Men i slutet på maj röstade riksdagens justitieutskott ja till regeringens förslag om lagändringar, så att det nu tillåts från och med första juli.
Under sommaren 2021 kommer en förstudie göras med bland annat en typ av ekolod, scanning av vattenmassan, en slags ”sidoseende” ekolod och bottenprover.
– Eventuellt kan det bli aktuellt med en enklare fotografering, men de huvudsakliga fotoundersökningarna kommer ske i ett senare skede.
Dokumentären väckte frågetecken
Hösten 2020 avslöjades i dokumentären ”Estonia – fyndet som förändrar allt” ett hål i skrovet. Hålet och dokumentären har väckt frågetecken om hur fartyget förliste 1994. Senare har ytterligare ett hål i skrovet uppmärksammats, och haverikommissionerna i Finland, Estland och Sverige vill utreda hur de uppstått. Länderna samarbetar under ledning av Finland.
– Huvudsyftet med den är preliminära bedömningen är att undersöka hålens uppkomst. Hur uppstod de, när uppstod de? Uppstod de före eller efter sjunkförloppet? säger Jonas Bäckstrand.
Kommer dokumenteras med 3D-foto
Nu vill man få en bild av skrovets undervattensdel och bottenförhållanden på plats. Senare kommer man dokumentera fartyget med 3D-bilder. Fotodokumentationen väntas äga rum under våren 2022.
– Det finns flera skäl till det. Normalt sätt bedömer vi att siktförhållanden är bäst den tiden av året.
Bogvisiret, som framhållits som orsak till Estonias förlisning, har redan undersökts men kommer att undersökas vidare.
– Syftet med det här är att undersöka om visiret på något sätt kan ha bidragit till uppkomsten av hålen i skovet. I så fall så skulle det ha skett på yta, säger Jonas Bäckstrand.
