Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Så röstar turkar som bor utomlands

President Recep Tayyip Erdogan lämnar vallokalen.

Foto: Sedat Suna / Epa / Tt / EPA TT NYHETSBYRÅN

Rösträkning i den turkiska folkomröstningen.

Foto: Emre Tazegul / AP TT NYHETSBYRÅN

På söndagen gick Turkiet till folkomröstning om en ändring av grundlagen som kan ge president Erdogan oinskränkt makt.

Omröstningen är på söndagskvällen jämn i Turkiet med övertag för ja-sidan.

Men turkar som bor och röstar utomlands är splittrade, enligt sajten Anadolu Agency.

Bland turkar i Sverige röstar majoriteten nej.

Folkomröstningen i Turkiet är strax efter 19.00 på söndagskvällen jämn. En ja-röst innebär att president Recep Tayyip Erdogan ges oinskränkt makt fram till år 2029 och en stor del av makten samlas i presidentämbetet. Kontrollfunktioner av makten försvagas.

Ett nej innebär att den nuvarande konstitutionen behålls.

Samtidigt framgår stora skillnader i hur turkar som är bosatta utomlands har röstat.

Totalt 59 procent av turkar som bor i andra länder har enligt Anadolu Agency röstat ja. De som röstat nej utgör 40 procent.

Det är enligt nyhetsbyrån 831 043 röster ja mot 575 288 röster nej.

Turkar i Sverige röstar nej

Resultaten skiljer sig stort mellan de olika länderna. I USA leder nej-sidan med 83 procent. I Frankrike leder ja-sidan med 64 mot 35 procent. Likaså i Tyskland röstar en majoritet av turkarna, 63 procent, ja.

Turkiets grannländer Bulgarien och Grekland röstar nej - med en stor majoritet.

 

LÄS OCKSÅ: Folkomröstningen i Turkiet

 

En majoritet av turkarna i Sverige, bestående av 52 procent, tycker att Erdogan inte ska få mer makt. Också i Finland röstar 71 procent nej.

I Danmark röstar däremot 60 procent ja.

Förändringarna vid ja-seger

• Ersätter dagens parlamentariska styre med ett presidentstyre.

• Ger presidenten makt att utnämna ministrar och myndighetschefer.

• Ger presidenten befogenhet att utse en majoritet av landets viktigaste domare.

• Ger presidenten makt att styra genom dekret på de områden där lagstiftning inte existerar.

• Avskaffar premiärministerposten och ger presidenten möjlighet att utse en eller flera vicepresidenter.

• Ger presidenten utökade möjligheter att införa undantagstillstånd.

• Utökar antalet parlamentsledamöter från 550 till 600.

Slår fast att parlamentsval ska ske vart femte år (i stället för vart fjärde). Valen ska ske samtidigt som presidentvalet.

• Minskar parlamentets möjligheter att granska och ställa regeringen och presidenten till svars, bland annat genom att kravet på att regeringen ska godkännas av parlamentet avskaffas.

• Ger presidenten möjlighet att sitta vid makten i 15 år vilket gör att Erdogan, som tillträdde 2014, kan bli kvar ända till 2029.

Källor: AFP, al-Jazira, Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet

Så reagerar svenskarna

Folkomröstningen i Turkiet väcker flera reaktioner runtom i världen. I Sverige skriver Kristdemokraternas ledare Ebba Busch Thor att ja-sidans ledning är "som befarat".

"Turkiets antidemokratiska utveckling ser ut att befästas", skriver hon på Twitter.

 

LÄS OCKSÅ: Karin Olsson: Bara timmar bort från att rasera demokratin

 

Birgitta Ohlsson, utrikestalesperson och riksdagsledamot för Liberalerna, skriver på Twitter att det är ett ödesval.

"Ja i folkomröstningen = steg mot diktatur. Det resultatet måste innebära skilsmässa EU/Turkiet", skriver hon.

Också tidigare utrikesministern Carl Bildt har skrivit om folkomröstningen.

"Mycket jämnare resultat i Turkiet än förutspått. Resultatet kommer sannolikt ifrågasättas. Vissa problem. En djupt splittrad nation. Inte bra", skriver han på Twitter.