Så lurar läkemedelsjättar oss på miljarder

Vi bevakar de största händelserna och sänder live varje dag.
Offer för Pfizers experiment. Åttaåriga Firdausi Abdullahi kan inte höra eller prata, inte sitta upp. Den lilla nigerianska flickan var bara en liten baby, inte ens ett år fyllda, när hon togs till sjukhuset. När hon väntade på hjälp blev hon utvald av Pfizers läkare för experiment med den nya medicinen Trovan. I dag är hon svårt hjärnskadad. Enligt föräldrarnas advokater ställde Pfizers läkare aldrig ens en säker diagnos på henne.
Foto: - -

Svenska patienter och skattebetalare luras varje år att betala hundratals miljoner i onödan för dyra mediciner.

Tidigare hemliga dokument avslöjar läkemedels-jätten Pfizers smutsiga strategi för att övertala läkare att skriva ut en ifrågasatt blodtrycksmedicin.

På ett advokatkontor i New York förbereds en ojämn strid mot några av världens mäktigaste och mest välbetalda direktörer.

I Kano, Nigeria, vilar några av deras offer i namnlösa gravar.

Expressens Christian Holmén och Olof Lundh berättar om hur läkemedelsföretagen arbetar.

Om du frågar Firdausi Abdullahi vad som hände i Kano i norra Nigeria i april 1996 så kan hon inte berätta. Hon kan inte ens höra dina frågor. Om pappan släpper sitt varsamma grepp om hennes axlar ramlar hon ihop på marken.

Den i dag snart 9-åriga flickan är ett av flera hundra barn i Nigeria som blev offer i läkemedelsbolagens jakt på vinster i mångmiljardklassen. I dag är hon döv, stum, hjärnskadad och kan inte sitta upp. Hennes föräldrar trodde att medicinen hon fick av en av världens ledande läkemedelsftillverkare, amerikanska Pfizer, skulle rädda henne, göra henne frisk. De visste inte att deras dotter användes som försöksdjur i ett cyniskt experiment. Antibiotikan hon fick var ett helt nytt preparat som kallades Trovan. Det var inte fullt testat på barn eller godkänt. Ingen visste hur effektivt det var, eller vilka bieffekter det hade.

De kallas för "Big Pharma", de stora läkemedeltillverkarna. År 2001 var vinstmarginalen inom läkemedelsbolagen 18 procent mot 3,5 procent i genomsnitt för övriga amerikanska storföretag. "Big Pharma" lägger nu världen under sig och av de gamla framgångsrika svenska läkemedelsbolagen, Astra och Pharmacia, finns i dag inte mycket kvar. I Gärtuna, Södertälje, spottas visserligen fortfarande Losec och Nexium ut från världens största tablettfabrik, men Astra heter sedan 1999 AstraZeneca, ägs till största delen av utländskt kapital och styrs helt från London. Det sista delarna av Pharmacias svenska läkemedelsforskning las ned redan i samband med fusionen med amerikanska Upjohn 1995. Sedan i våras är det sammanslagna Pharmacia/Upjohn slukat av amerikanska Pfizer med ett börsvärde om svindlande 2 000 miljarder kronor. Den affären gjorde i ett slag Pfizer till nummer ett inom "Big Pharma". 2003 är för övrigt det 36:e året i följd som Pfizer höjer utdelningen till sina aktieägare. Nyligen redovisade företaget nettovinsten för tredje kvartalet: dryga 16 miljarder kronor. Också de fyra läkemedelsbolagen som är kvar på den svenska börsen går bra. AstraZeneca, Biolin, Diamyd Medical och Sonesson har i år ökat sina aktiekurser med hela 10 procent, 22 procent, 177 procent respektive 42 procent. Läkemedelsjättarna utgör tillsammans världens mest lönsamma industriella komplex. 

Februari 1996: Dödgrävarna i Kano har fullt upp. De gräver 10 till 15 gropar i den röda och torra jorden, dag efter dag. Den fattiga mångmiljonstaden är redan hårt drabbad av kolera och mässling när en epidemi av hjärnhinneinflammation plötsligt bryter ut. Under lång tid saknar man motmedel och resurser att ta emot de 120 nya patienter som varje dag söker sig till det nergångna och illa utrustade sjukhuset. Folk dör på gatorna utanför. Men på ett forskningslaboratorium i Connecticut, USA, är epidemin goda nyheter. Där sitter Pfizerforskaren Scott Hopkins och surfar på Internet när han hittar uppgifter om utbrottet av hjärnhinneinflammation. Perfekt för att genomföra en riktig studie av Trovan, för att få läkemedlet godkänt i USA. Han vet att det är bråttom. - Man kan inte finna det antalet barn med hjärnhinneinflammation i USA, förklarar senare Pfizers taleskvinna Betsy Raymond för Washington Post.

Mångmiljardvinsterna till trots satsar läkemedelsbolagen relativt sett bara småsmulor på att forska fram nya läkemedel för att bota de sjukdomar som fortfarande plågar mänskligheten och varje år skördar miljontals offer, som aids och malaria. De behöver pengarna till annat. Som marknadsföring. I USA arbetar bara 22 procent av de anställda inom läkemedelsindustrin med forskning, men hela 39 procent med marknadsföring. Läkemedelsjättarnas marknadsföring siktar mest in sig på läkarna, som skriver ut de receptbelagda medicinerna, och notan får skattebetalarna stå för. I Sverige kommer 80 procent - eller 19 miljarder kronor - av läkemedelsbolagens inkomster från receptbelagda läkemedel varje år från staten och landstingen. Alltså skattebetalarna. Exakt hur många miljarder kronor läkemedelsbolagen lägger på marknadsföring är en noga bevakad hemlighet. Det finns uppskattningar på 15-18 procent av omsättningen, vilket skulle motsvara över 3,5 miljarder kronor per år bara i Sverige. Eller cirka 100 000 kronor per läkare. Men branschbedömare tror att det är mer.

Blodtrycksmedicinen Alfadil tas av 6 000 svenskar. I USA heter medicinen Cardura och stoppades i den stora Allhat-studien efter att allt för många som tog den drabbats av hjärtsvikt. På det amerikanska läkemedelsverkets hemsida kan vem som helst läsa de interna och tidgare hemliga Pfizer-dokumenten som avslöjar läkemedelsjättens strategi för att kunna fortsätta att sälja sin ifrågasatta medicin.

 Mars 1996: Pfizer agerar blixtsnabbt. Inom sex veckor har bolaget chartrat en DC-9:a och fått klartecken av Nigerias dåvarande diktatur att flyga till Kano. - De var desperata, de var villiga att låta vem som helst komma och i princip göra vilket arbete som helst där, säger Pfizerforskaren Scott Hopkins. Pfizers team, med bara en person som kan tala det lokala språket hausa, tar snabbt över delar av sjukhuset och hjälporganisationen Läkare utan gränser blir skuffad åt sidan. Pfizer får de bästa sängarna och den bästa personalen. De betalar bättre. Patienter strömmar omedelbart till. Föräldrar tar dit sina barn för att få hjälp mot den dödliga sjukdomen. Men i stället för att få hjälp med utprovade och säkra mediciner blir barnen deltagare i ett experiment. Många av dem hävdar efteråt att de inget fick veta. De får ingen information, ingen ger dem chansen att välja om de vill ställa upp som försökskaniner. I stället skiljs de från sina föräldrar och blir behandlade. Snart dör de första patienterna. För andra ska det dröja länge innan biverkningarna börjar visa sig.  Hela södra Manhattans skiftande konturer badar i ett starkt och inbjudande solsken. Från 47:e våningen söker sig blicken ut mot skyskraporna hela tiden, oavsett om man försöker fästa den på det signerade fotot på ex-presidenten Bill Clinton, eller på advokaten Elaine Kusel som sitter på sin plats bakom det stora skrivbordet i mahogny. Advokatfirman Milberg Weiss Bershad Hynes & Lerach LLP - som är specialiserad på rättstvister och kallar sig världsledande - infriar alla förväntningar för den som sett Hollywoodfilmer om advokater. Elaine Kusel har efter en politisk karriär i Washington nu nio år av rättstvister och stämningar bakom sig. Den 38-åriga tvåbarnsmamman har tagit på sig att representera de skadade och döda nigerianska barnen och deras anhöriga i en process mot Pfizer. Hon tvekade inte att ta fallet, efter ett besök i Kano. - De här offren är de svagaste av de svagaste och de kom till sjukhuset för att de trodde att de fick gratis vård. I stället fick de vara med i Pfizers försök, säger hon till Expressen. - Som förälder har du rätt att veta vad som händer med ditt barn. Hon representerar 31 familjer från det medicinska försöket och vann nyligen en viktig delseger. En appellationsdomstol beslöt att fallet ska prövas i USA, där skadeståndsbeloppen som bekant är högre än i Nigeria där Pfizer vill att tvistemålet ska avgöras. - Det är viktigt att Pfizer och andra amerikanska företag hålls ansvariga i våra domstolar för vad de gör i utlandet mot oskyddade utlänningar. Man kan inte göra så här, säger Elaine Kusel. - Jag träffade barn som blivit blinda, förlamade och skadade och som behöver hjälp resten av sina liv. Nu har de inget. Vad vill ni ha? - Det viktigaste är att Pfizer och andra företag inte får göra så här. Sedan vore vi väldigt nöjda om vi fick till en ekonomisk uppgörelse. Men än är det långt till en rättegång och eventuella skadestånd. Pfizer vill frysa processen i avvaktan på ett beslut i Högsta Domstolen som kan innebära att stämingen inte kan avgöras i USA. Och läkemedelsjättens advokater visar inga tecken på att vilja förhandla.  Den svenske professorn Curt Furberg, världsledande hjärtforskare och epidemiolog, vet exakt hur långt "Big Pharma" är beredd att gå för att skydda sina storsäljare. Han har kallats läkemedelsindustrins fiende nummer ett. Han ledde den amerikanska Allhat-studien, den största jämförande studien någonsin av hur bra de vanligaste blodtryckssänkande medicinerna fungerar. Det handlar om några av de mest lukrativa mediciner som uppfunnits på jorden. Över 33 000 patienter vid 600 kliniker i USA deltog i studien som tog över tio år att slutföra. För läkemedelsjättarna kom resultatet som en chock. Diuretika, ett 50 år gammalt vätskedrivande preparat som kostar mindre än en krona per dag att använda, visade sig effektivare än alla de nya tio och 20 gånger dyrare preparat som läkemedelsjättarna satsat miljarder på att marknadsföra. Och som också därför blivit storsäljare. Curt Furbergs team tvingades till och med stoppa Pfizers preparat Cardura och avföra det från studien. Det visade sig att de blodtryckspatienter som fick Cardura led betydligt högre risk att drabbas av hjärtsvikt än de som fick diuretika. Cardura sålde fram till nyligen för 800 miljoner dollar, motsvarande nästan sex miljarder kronor, per år över hela världen. I Sverige tar fortfarande cirka 6 000 patienter Cardura, eller Alfadil som preparatet heter här, varje dag.  Doktor Juan N. Walterspiel sitter på ett sterilt kontor i Germantown i Maryland, strax norr om Washington DC. Bioteknikföretaget Advancis har sitt högkvarter där och sedan ett par månader tillbaka är den Boliviafödde tysken företagets vice VD med stort ansvar för kliniska studier. Ett uppsving sett till vad han gått igenom de senaste åren. Fram till 1998 var Walterspiel anställd av Pfizer och den välutbildade forskaren var då ansvarig för stora delar av företagets internationella studier. Men allt vände under testerna av Trovan i Kano under några veckor i mars 1996. Juan Walterspiel var oerhört skeptisk. Han gjorde allt för att övertyga sina chefer före, under och efter studien i Kano om att företaget riskerade att döda och skada barnen. Att man bröt mot internationella och amerikanska regler och lagar som styr medicinska försök. Han anade inte hur hårt hans arbetsgivare skulle slå tillbaka.  Professor Curt Furberg reser i dag jorden runt och föreläser om att Allhat-studien avslöjat ett groteskt slöseri med skattebetalarnas pengar: - Inte nog med att skattebetalarna får betala 10-20 gånger mer för mediciner än vad de borde. De betalar dessutom för preparat som är sämre än de gamla och billigare, säger han till Expressen. En miljon svenskar lider av för högt blodtryck. På tio år har användningen av de billiga diuretikapreparaten halverats. Samtidigt har kostnaderna för blodtrycksmediciner fördubblats. Orsaken: De nya dyrare preparaten. Bara i Sverige skulle skattebetalarna, enligt uppskattningar från den statliga läkemedelsstiftelsen Nepi (Nätverk för läkemedelsepidemiologi), spara 600 till 700 miljoner kronor per år på att läkarna började förskriva billigare blodtryckssänkande mediciner. En utveckling som läkemedelsbolagen är livrädda för. Curt Furberg är van vid förtalskampanjer och att motarbetas av läkemedelsindustrin. Två av hans medarbetare mordhotades 1995, men ingen kunde någonsin ställas till svars. Hoten var anonyma. Den fina spindelväv som med forskningsanslag, lyxresor, konferenser, och uppmärksamhet binder samman läkemedelsjättar med läkare, konsulter och påtryckare är sällan synlig för blotta ögat. Men i fallet med Allhat-studien och det stoppade medlet Cardura blev det annorlunda. Tidigare hemliga interna dokument från Pfizer ger nämligen en unik inblick i hur läkemedelsjätten slår tillbaka.  Våren 1996: Pfizers Trovan-experiment i Nigeria lämnar inte doktor Juan N Walterspiel någon ro. Han kan inte förstå att det bolag han tjänar inte ser att det här är fel. 

Pfizer informerade inte barnen och deras föräldrar om att de deltog i ett experiment och inhämtade därmed inte nödvändigt tillstånd att genomföra försöken. Därmed bröt Pfizer mot en av de mest grundläggande reglerna för medicinska experiment. Regler som funnits ända sedan Nürnbergprocesserna rullade upp nazisternas fasansfulla medicinska experiment under andra världskriget.

Man genomförde inte riktiga uppföljningar.

Man gjorde inte ordentliga tester i förväg och undersökte inte patienter för eventuella njurproblem och andra följder.

Man utnyttjade oerfaren personal som inte kunde ge rätt vård vid komplikationer.

Dessutom deltog Pfizers egna läkare i studien, vilket gav en intressekonflikt.

Man hade heller aldrig gett Trovan oralt tidigare. Med tanke på att patienterna dessutom var undernärda blev det betydligt riskablare och osäkrare.

 Den 18 december 1997 skriver Juan Walterspiel till slut ett brev till Pfizers dåvarande styrelseordförande och vd William C Steere och chefen för forskningsavdelningen George M Milne Jr. Walterspiel är kritisk i brevet och undrar bland annat "vad föräldrarna egentligen fick veta med tanke på brådskan" och att han "inte förväntade sig mindre från Pfizer och dess anställda än att man följer de etiska och vetenskapliga reglerna för medicinska försök". Strax efter får han sparken. Dessutom vänder sig vänner och arbetskamrater mot honom. Att få ett nytt arbete visar sig svårt. Alla dörrar verkar plötsligt stängda. Till slut stämmer Walterspiel Pfizer och allt slutar med total tystnad från alla parter. - Jag har gjort en uppgörelse i godo med Pfizer, säger Walterspiel när Expressen talar med honom. Hur var det att gå emot sitt eget företag? - Jag har gjort en uppgörelse i godo med Pfizer. Hur var tiden efteråt? - Jag har gjort en uppgörelse i godo med Pfizer.

Leder kampen. Advokaten Elaine Kusel har tagit på sig att representera de skadade och döda nigerianska barnen i en process mot läkemedelsjätten Pfizer.Sida efter sida av Pfizers interna och hemliga dokument. Interna mejl mellan höga chefer. Marknadsundersökningar. Rekommendationer. Övertalningskampanjer. Här är dokumenten om Cardura och professor Curt Furbergs Allhat-studie som Pfizer aldrig hade räknat med att någon skulle få se. Dokumenten kan vem som helst läsa på det amerikanska läkemedelsverket FDA:s hemsida. De visar att Pfizer snabbt insåg att det inte gick att komma åt själva forskningsresultaten i Allhat. Studien var för stor och allt för väl genomförd. Men att dra tillbaka Cardura från marknaden, trots att de patienter som tar preparatet lider större risk att drabbas av hjärtsvikt, var inte någonting som man ens övervägde. I stället genomförde Pfizer i hemlighet marknadsundersökningar i ett stort antal länder, i USA och i Europa. Hundratals läkare, allmänläkare och specialister, ringdes upp av Pfizers konsulter och fick svara på frågor om hur mycket de kände till om Allhat-studien. Protokollen fyller sida efter sida. Resultatet var glasklart: Väldigt få läkare kände till att Cardura stoppats i Allhat-studien. Väldigt få, speciellt bland allmänläkarna, kände ens till Allhatstudien och vad den kommit fram till. Pfizer beslöt då att köra på. Bland dokumenten finns en detaljerad manual för hur Pfizers försäljare ska hantera Allhat-studien när de ringer runt till läkare för att förmå dem att fortsätta skriva ut Cardura. Här finns också detaljerade manus - ord för ord - för hur tveksamma läkare ska övertygas om att trots riskerna skriva ut Cardura till nya patienter. Här finns också avslöjande interna meddelanden. Efter en stor läkarstämma i USA skriver till exempel chefen för marknadsföring av Cardura i Italien och Spanien i ett mejl till en kollega: "Det var en briljant idé... att skicka nyckelläkarna på sightseeing i stället för att låta dem höra Curt Furberg kritisera Pfizer ännu en gång." Curt Furberg: - Pfizer struntar i att människor kan fara illa av att använda preparatet. Att de kan drabbas av hjärtsvikt. Det viktiga för dem är att kunna fortsätta sälja medlet.

Efter några veckor i Kano packar Pfizers utsända ihop sin utrustning på det nergångna sjukhuset. Blixtutryckningen är avslutad. Tillräckligt många prover är gjorda för att få till en ordentlig medicinsk "studie". Den amerikanska läkemedelsjättens personal ger sig av till sitt chartrade flygplan och lämnar Nigeria bakom sig. Och alla sina försöksdjur. Det här är i april för över sju år sedan, och ingen från Pfizer har gjort några ordentllga uppföljningar på alla dem som blev utvalda att prova på effekterna av Trovan. Inga tester. Ingen vård. Ingenting. En del av offren ligger i omärkta gravar i den röda jorden i Kano.

En ännu inte publicerad studie från den statliga svenska läkemedelsstiftelsen Nepi visar vilka preparat läkemedelstillverkarna väljer att satsa sina marknadsföringsmiljarder på här i Sverige: - Det är väldigt bestickande. Vi har knappast lyckats hitta en enda annons för ett b o t a n d e läkemedel de senaste åren. Det satsas knappt en krona på nya antibiotika till exempel, eller andra läkemedel som kan slå knock-out på sjukdomar, säger Arne Melander, professor och chef på Nepi. Studien visar att det också satsas förhållandevis lite pengar på marknadsföring av lindrande läkemedel, trots att många storsäljande sådana finns på marknaden, som Losec och Sipramil. - Den stora satsningen sker på marknadsföring av förebyggande läkemedel, alltså läkemedel som tillverkarna, om de lyckas, kan få kanske 10-15 procent av mänskligheten att äta i decennier. Det har, enligt professor Arne Melander, skett en oerhört kraftfull övergång till marknadsföring av blodtrycksmedicinen, blodfettssänkare, vissa blodsockersänkare och benurkalkningsmedel. - Det är där de stora pengarna ligger. Även om du bara har tio procent av marknaden betyder det väldigt, väldigt mycket pengar. Det är också orsaken till att läkemedelsjättarna satsar enorma summor på att utveckla så kallade "me-too"-preparat, preparat som är nästan identiska kopior av gamla mediciner, men där tillräckligt mycket är ändrat för att de ska få egna patent. - Därför finns det så många nästan identiska preparat. Det finns kanske 20 betablockerare, säger Arne Melander. Och medicinerna är ungefär lika dyra. Läkemedelsbolagen konkurrerar inte med pris. Utan med miljarder i marknadsföring. Som skattebetalarna får betala.

Pfizer lanserade Trovan i USA och Europa. Medlet blev tack vare massiv marknadsföring en storsäljare. Pfizer tvingades dock i juni 1999 att dra tillbaka all marknadsföring och försäljning efter att Trovan stoppats av den europeiska läkemedelsnämnden CPMP. Detta efter att 152 patienter hade drabbats av allvarliga leverbiverkningar. I 35 procent av fallen drabbades patienterna dessutom av överkänslighetsreaktioner. 14 av patienterna hade utvecklat akut leversvikt. Sex hade avlidit. Tusen svenskar hann behandlas med Trovan, dock har inga allvarliga biverkningar rapporterats i Sverige. Trovan försvann från marknaden. På Pfizers svenska hemsida, under sloganen "Pfizer - för ett längre, friskare och bättre liv", kan man dock bara läsa om detta om man loggar in som vårdpersonal. Trovan nämns inte med ett ord under "visa sidor för allmänheten".

När Pfizer fick kritik för sitt agerande presenterade man ett brev från en etikkommitté vid sjukhuset i Kano. I brevet daterat 28 mars 1996 fick man tillåtelse att genomföra Trovan-experimentet. Men ganska snart kom det fram att brevet var skrivet flera år senare. Faktum är att etikkommittén inte ens existerade i mars 1996. De barn som överlevde Pfizers Trovan-experiment i Nigeria kämpar på med sina liv, och är samtidigt fast i en komplicerad rättsprocess. Advokater långt från Kano gör upp om vad som egentligen hände. Firdausi Abdullahi, 8, har ingen större framtid oavsett vad en domstol i New York tar för beslut. Eller om Pfizers advokater ger sig i en förhandling. Hjärnskadad, döv och stum är inte egenskaper som gör det lätt att leva någonstans i världen.  Ännu mindre så i en fattig, nergången stad i norra Nigeria där olika epidemier är betydligt vanligare än läkare med riktiga mediciner som verkligen vill hjälpa sjuka.

ÖVRIGA KÄLLOR: BBC-dokumentären "Dying for drugs", Washington Post, SVT:s "Uppdrag granskning", Läkartidningen, Dagens Medicin samt Svenska Dagbladet.

FAKTA

Pfizer kommenterar bolagets Trovan-experiment i Kano, Nigeria:
"Vid den här tiden hade Pfizer en produkt kallad Trovan (trovafloxacin) i ett långt framskridet utvecklingskede.
Den hade testats på 5 000 patienter och och Pfizers läkare hade vetenskapliga bevis för att medicinen var ett säkert och effektivt botemedel mot hjärnhinneinflammation.
"
"Studien (i Kano) genomfördes i enlighet med vedertagen internationell lagstiftning för kliniska försök och med muntligt tillstånd av anhöriga till samtliga behandlade patienter.
"
"Verkligheten är att detta försök räddade liv och att andelen lyckade behandlingar med trovafloxacin var minst lika hög som med det vid den tiden bästa tillgängliga preparatet.
"

Pfizer kommenterar uppgifterna om Cardura/Alfadil i Allhat-studien:
"En enskild studie, om än av denna storleksordning, måste i sammanhanget vägas mot övrig kunskap och erfarenhet.
"
"Alfadil kan, vilket framgår av indikationstexten, användas för att sänka blodtrycket.
Om patienterna befaras ha en latent eller manifest hjärtsvikt ska de självklart ha behandling för det i tillägg till Alfadil.
Pfizer har aldrig hävdat att Alfadil är ett hjärtsvikts-läkemedel utan det ska självklart användas på rätt indikation.
Designen av Allhat-studien har påverkan på hur resultatet blir avseende hjärtsvikt och upplägget kan därmed diskuteras.
"

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.