Det är söndag den 14 juli 2019. Lugnt väder, men molnigt.
Klockan 13.34 lyfter ett enmotorigt sportplan av typ GippsAero GA8 Airvan från Umeå flygplats med nio personer ombord.
Efter 34 minuter och 43 sekunder kraschar planet. Samtliga ombord omkommer.
Två år senare, torsdag den 8 juli 2021. Vackert väder, närmast vindstilla. Runt klockan 19.20 lyfter ett enmotorigt De Havilland DHC-2 Beaver från Örebro flygplats.
Klockan 19.23 kommer larmet. Planet har kraschat, efter bara några sekunder i luften. Samtliga ombord omkommer.
Avgörande skillnader
Det finns likheter mellan flygkrascherna, men även avgörande skillnader, enligt flygsäkerhetsexperten Hans Kjäll.
– Det är ofrånkomligt att man jämför olyckorna. Båda flygplanen är turbinmotorförsedda och har nio ombord. Annars är det mycket som skiljer – flyghöjd och flygfas framför allt, säger Hans Kjäll.
Olycksplanet i Umeå, tillverkat 2012, har varit uppe i drygt en halvtimme och närmar sig flygplatsen när piloten på grund av molnen går upp på högre höjd för att släppa fallskärmshopparna. Planet är på drygt 4 000 meters höjd när det plötsligt svänger vänster och sjunker snabbt. Planet bryts sönder av farten och belastningen. Från 2 000 meters höjd faller planet med runt 60 meter per sekund. Kort senare slår planet i marken.
Vid olyckan i Örebro hinner planet, tillverkat 1966, knappt lyfta. Enligt Haverikommissionen är det troliga händelseförloppet att planet på runt 100 meters höjd hamnar i svårigheter, gör en kraftig vänstersväng och sedan går i marken.
Utbränt vrak
Orsakerna till olyckan i Umeå var flera, enligt Haverikommissionens utredning. Piloten förlorade sannolikt kontrollen över planet på grund av låg fart och att planet var baktungt, i kombination med vädret och hög arbetsbelastning, enligt Haverikommissionen.
Orsaken till Örebrokraschen utreds fortfarande. Vittnen förhörs medan flygdata, radarspår, filmmaterial och andra tekniska bevis säkras. Planet har förts till Haverikommissionens undersökningslokal i Strängnäs för analys.
– Det är ett till del söndrigt vrak där det också förekommit brand. Och det är omöjligt att säga något om vad som hänt. Men det hoppas vi kunna få fram till över tid när vi analyserar data från vraket, sa Peter Swaffer, chef för civil luftfart på Haverikommissionen, dagen efter kraschen.
Expertens två teorier
Det korta förloppet i Örebro pekar mot två möjliga orsaker, enligt Hans Kjäll: Problem med vikt och balans, som i Umeå. Eller motorbrand.
– Brand i luften är en arbetshypotes. Det som slog mig var att kabinen var mycket utbränd. Vittnen såg ingen rök i luften, men det är inte säkert att det ryker i första taget. Det rör sig om tolv sekunder i luften eller så, säger Hans Kjäll.
Efter de tvåolyckorna vill flygsäkerhetsexperten se skärpt tillsyn av säkerheten på landets fallskärmsklubbar.
– Det är 18 döda på två år. Det är fullständigt oacceptabelt, säger Hans Kjäll.
