Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Så lades grunden till det moderna Sverige

RÄDDADE SVERIGE. Rikskanslern Axel Oxenstierna räddade svenskarna från danskarna och är landets störste statsman genom tiderna.

Sverige knäade under den danska attacken, men räddades i Knäred.

Efter ett katastrofalt krig lyckades skickliga förhandlare vända nederlaget till seger.

I morgon firas 400-årsminnet av freden i det halländska samhället i närvaro av svenska och danska politiker.

– Freden i Knäred lade grunden för det moderna Sverige, säger historikern Dick Harrison.

Kung Karl IX dör 1611 och lämnar efter sig ett hopplöst arv till sin son, som blott 17 år gammal blir kung Gustav II Adolf. Sverige är invecklat i krig på tre fronter - mot Danmark, Polen och Ryssland - och läget är kritiskt.

Danske kungen Kristian IV ser sin chans i den ständigt pågående maktkampen mellan Danmark och Sverige, när svenskarna har en massa trupper på andra sidan Östersjön och få soldater kvar hemma. Han går till anfall och startar därmed vad som får namnet Kalmarkriget, intar de viktiga fästningarna Kalmar och Älvsborg, härjar och bränner i Småland, Västergötland och andra områden.

Svenskarna blir inte svaret skyldiga. De härjar vilt i danska landskap som Skåne och Halland. Allmogen på båda sidor plågas svårt. Kriget går dåligt för Sverige, den danska flottan står i Stockholms skärgård och hotar huvudstaden.

Den unge Gustav II Adolf och hans rådgivare inser att Sverige behöver fred. Till sin lycka har kungen vid sin sida rikskansler Axel Oxenstierna, som är i början av sin karriär som landets störste statsman genom tiderna.

- Det var ett fruktansvärt taktiskt läge, ett trefrontskrig. Vi besegrades av Danmark igen. Sverige var på absoluta botten, men lyckades ta sig ur krisen, säger professor Dick Harrison, historiker i Lund.

- Freden blev en diplomatisk triumf. Den unge Axel Oxenstierna förhandlade fram en oerhört fördelaktig fred med tanke på omständigheterna. Danskarna satt med alla trumf på hand, men han nästan lurade dem, säger han.


Dick Harrison framträder vid ett fredsseminarium i bygdegården i Knäred i morgon på 400-årsdagen av undertecknandet av fredsfördraget. Där medverkar också Carl Bildt, utrikesminister med hög halländsk profil, och förre danske utrikesministern Uffe Elleman-Jensen som ska samtala om "fred i världen".

Det blir startskottet för ett jubileumsår med runt 400 olika evenemang, anordnade av Laholms kommun, föreningar, företag och privatpersoner.

- Kriget gick väldigt illa för Sverige. Men danske kungen levde på värvade tyska knektar. När kriget drog ut på tiden blev det för dyrt, därför var danskarna beredda att förhandla, säger Gunnar Wetterberg, historiker och samhällsdebattör.

- I förhandlingarna i Knäred blev det dramatiskt. Kristian var beredd att lämna tillbaka Kalmar, men ville behålla Älvsborg och området runtomkring.

- Utan Älvsborg skulle Sveriges förbindelse med Västerhavet klippas av. Därmed skulle också handeln till Sverige gå via Öresund, där alla tullintäkter gick till Kristian personligen. Därför var danskarna tuffa om Älvsborg, säger han.


Fredsvillkoren blev hårda för Sverige, särskilt vad gällde Älvsborg med omnejd, alltså dagens Göteborg:

Båda länderna lämnade tillbaka erövringar som gjorts under kriget. Sverige återlämnade Jämtland och Härjedalen, Danmark återlämnade Kalmar, Öland med flera områden.

Danmark behöll Älvsborg som pant för det krigsskadestånd på en miljon riksdaler som Sverige skulle betala Danmark inom sex år. Det kallades "Älvsborgs lösen".

Sverige avsade sig rätten till överhöghet över samerna i norska och norrländska områden.

Båda ländernas kungar fick rätt att ha symbolen tre kronor i sina vapensköldar.

Gunnar Wetterberg, som skrivit prisbelönta böcker om Axel Oxenstierna, säger att denne i ett skede av förhandlingarna kände sig nödsakad att avstå Älvsborg. Han begärde fullmakt av kungen att få ge upp den strategiskt viktiga fästningen.

- Då kommer Oxenstierna på idén att vi ska köpa tillbaka Älvsborg. En miljon riksdaler är tio tunnor guld, en tredjedel av statens inkomster. En svindlande summa, säger Wetterberg.

- Det skulle ske i fyra avbetalningar. Om vi missade en inbetalning skulle Kristian få behålla både Älvsborg och pengarna. Han gjorde säkert kalkylen att Sverige klarar en eller två avbetalningar, sen pajar det, säger han.

Wetterberg berättar att det var nära att den danska kalkylen höll. Bara någon vecka före den tredje avbetalningen fattades det pengar. Paniken spred sig, men i sista stund kom 16 000 riksdaler med ett ilbud från Amsterdam. Det var ett lån från köpmannen Louis de Geer, som sedan flyttade till Sverige och blev "den svenska industrins fader".

- Sverige har sällan varit så pressat. Det var en väldigt imponerande förhandling från svensk sida. Carl Bildt borde se till att en rejäl dos av Axel Oxenstiernas förhandlingsteknik ingår i UD;s utbildning, säger Gunnar Wetterberg.


Också Dick Harrison är imponerad av Axel Oxenstiernas insats och kallar den "diplomatiskt mästerstycke". Han understryker att freden i Knäred är viktig och värd att minnas - just för att den är så lärorik.

- Det är känt att förlorarna i krig drar de största lärdomarna. Här är det mycket tydligt för Sverige. Hur Sverige drar sig ur är mycket lärorikt, säger Dick Harrison.

- Vi var tvungna att betala en stor summa på sex år. Därför måste vi effektivisera förvaltningen och skatteväsendet. Vi måste ta till många knep för att utvinna resurser.

- Vi lärde oss att använda knappa resurser. Det lade grunden till stormaktstiden och den moderna ämbetsmannastaten, säger han.

I Knäred, en ort med 800 invånare, och i hela Laholms kommun hoppas man att jubileumsåret ska öka turismen och kunskapen om den lokala historien. Det blir fredsmarscher, skådespel, idrottstävlingar, utställningar, konserter och andra evenemang.

- Vi bygger firandet på tre teman: det historiska, dansk-svenska kontakter och frågan fred och gemenskap. Det är ett väldigt stort lokalt engagemang, säger Reino Jacobsson, projektledare för 400-årsfirandet i Laholms kommun.

- Det är mycket jobb men vi hoppas på många besökare utifrån. Skolorna satsar mycket på 400-årsminnet så vi hoppas på en nytändning för den lokala historien. Vi vill nå ut med vårt vetande, säger Rolf Åkesson, ordförande i Knäreds forskarring och hembygdsförening.

Men, om sanningen ska fram, slöts den berömda freden faktiskt inte i Knäred. Utan i byn Sjöared, ungefär en mil från den plats som i stället gått till historien.

De danska förhandlarna bodde i Knäred och de svenska i Ulvsbäcks prästgård, medan samtalen ägde rum i Sjöared. Precis på gränsen mellan länderna, där också en minnessten står.

- Det borde heta freden i Sjöared eftersom avtalet skrevs under där. Men segrarna skriver historien. Danskarna vann, därför blev det freden i Knäred, säger Dick Harrison.

SVENSK-DANSKA FREDER

Freden i Brömsebro 1645

Slöts under drottning Kristinas tid efter Sveriges segerrika 20 månader långa anfallskrig mot Danmark. Sverige lyckades med sina krigsmål och fick tullfrihet i Öresund – och Jämtland, Härjedalen, Gotland och Ösel för evigt samt Halland på 30 år.

Freden i Roskilde 1658

Slöts under Karl X Gustafs tid efter åtta månaders krig, som danskarna startade. I freden fick svenskarna Halland, Skåne, Blekinge, Bornholm, Bohuslän och Trondheims län. Danmark avstod sina anspråk på ön Rügen. Sverige avstod anspråk på ett par tyska områden.

Freden i Köpenhamn 1660

Slöts under den fyraårige Karl XI:s tid sedan hans far dött tre månader tidigare. Det svenska krigsmålet var att erövra hela Danmark. Men det 21 månader långa kriget slutade med att Sverige fick återlämna två områden till Danmark: Trondheims län mot betalning samt Bornholm.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.