Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Så jagar försvaret ubåtar i skärgården

<h2>Stödfartyg HMS Trossö</h2><p><strong>Längd:</strong> 72 m<br><strong>Bredd:</strong> 13 m<br><strong>Djupgående:</strong> 5,5 m<br><strong>Deplacement: </strong>2100 ton<br><strong>Fart:</strong> 14 knop<br><strong>Besättning: </strong>61 man varav 27 värnpliktiga<br><strong>Bestyckning:</strong> Kulsprutor</p>Foto: Sara Strandlund
<h2>HMS LOKE</h2><p><strong>Längd: </strong>36 m<br><strong>Bredd:</strong> 9 m<br><strong>Djupgående:</strong> 2,1 m<br><strong>Deplacement: </strong>305 ton<br><strong>Maxfart: </strong>Cirka 12 knop<br><strong>Max last:</strong> 150 ton<br><strong>Motor: </strong>2 x DSI 14<br><strong>Effekt: </strong>2 x 450 hk<br><strong>Framdrivning: </strong>Fast propeller<br><strong>Beväpning:</strong> 2 x 7,62 mm kulspruta 58<br><strong>Besättning: </strong>7 personer (varav 3 officerare)</p>Foto: Roger Vikström
<h2>Helikopter 15</h2><strong>Om helikoptern:</strong> Är den lättaste helikoptern och sätts in i skarpa insatser både inom och utom landet. Den har åtta sittplatser och en torrvikt på 1560 kilo.<br><strong>Antal sittplatser:</strong> 8<br><strong>Torrvikt: </strong>1560<br><strong>Tillverkare:</strong> I Italien av det italiensk/engelska företaget AgustaWestland<br>Varianter: Försvarsmaktens helikoptrar finns i två varianter - en för land (HKP 15A) och en för hav och sjö (HKP 15B). I dag har Sverige 12 stycken HKP 15A och 8 stycken HKP 15B. B-versionen är extrautrustad för uppdrag till sjöss, med exempelvis nödflottörer, bordningsutrustning och hydrofonbojarFoto: Olle Sporrong
<h2>Bevakningsbåt 91</h2><strong>Klass:</strong> Tapperklass<br><strong>Längd: </strong>23 m<br><strong>Bredd: </strong>5,4 m<br><strong>Djupgående:</strong> 1,8 m<br><strong>Maxfart: </strong>25 knop<br><strong>Deplacement: </strong>62 ton<br><strong>Beväpning:</strong> 6 stycken sjunkbomber, 4 stycken UV granatkastare för 36 stycken antiubåtsgranater, 2 stycken tunga kulsprutor 12,7 mm<br><strong>Besättning:</strong> 8 man (varav 4 officerare)<br><strong>Passagerare: </strong>10 stycken
<h2>Sonarboj</h2>Foto: Stefan Söderström
<h2>Minröjningsfartyg</h2><strong>Klass:</strong> Kosterklassen. Totalt finns fem fartyg hos försvaret inom denna klass. HMS Ven M76 är en av dessa båtar som tillhör denna klass och som har setts i Stockholms skärgård under denna operation som har pågått sedan i fredags eftermiddag.<br><strong>Längd: </strong>47,5 m<br><strong>Bredd:</strong> 9,6 m<br><strong>Djupgående:</strong> 2,2 m<br><strong>Deplacement:</strong> 360 ton<br><strong>Hastighet:</strong> 15 knop<br><strong>Beväpning:</strong><br>En 40 mm automatkanon, kulsprutor för närförsvar, samt möjlighet att fälla minor och sjunkbomber<br><strong>Besättning: </strong>14 officerare, 14 sjömän.Foto: Roger Vikström
<h2>HMS Stockholm</h2><strong>Klass: </strong>Korvett, Stockholmsklassen. Finns totalt två fartyg av Stockholms-klassen.<br><strong>Längd:</strong> 50 m<br><strong>Deplacement:</strong> 380 ton<br><strong>Fart:</strong> 30 knop<br><strong>Besättning: </strong>Totalt 35 personer (varav 16 sjömän)<br><strong>Beväpning:</strong> 8 stycken sjömålsrobotar RB 15, 1 stycken 57 mm allmålskanon, 4 stycken 40 cm ubåtsjakttorpederFoto: Roger Vikström
<h2>Stridsbåt 90H</h2><strong>Längd: </strong>15,9 m<br><strong>Bredd:</strong> 3,8 m<br><strong>Höjd från masttopp:</strong> 5 m<br><strong>Deplacement:</strong> 15,4 ton<br><strong>Maxfart:</strong> Cirka 30 knop<br><strong>Besättning:</strong> 4 man<br><strong>Räckvidd: </strong>320 nautiska mil (cirka 525 km)<br>Är i första hand avsedd för spaning och snabb transport av trupp och materiel, men kan även sättas in vid strid i skärgårdsmiljö.<br>"H" syftar på att en halv pluton – 18 man – i full stridsutrustning får plats, eller tre ton vapen eller annan utrustning.<br>Stridsbåt 90H har aluminiumskrov och dubbla vattenjetmotorer. Bestyckningen består normalt av tre tunga kulsprutor, men kan även innefatta granatspruta samt räls för fällning av minor och sjunkbomber.Foto: Roger Vikström
<h2>HMS Visby</h2><strong>Klass: </strong>Korvett, Visbyklassen. Finns totalt fem fartyg av korvett Visby-klassen.<br><strong>Längd:</strong> 73 m<br><strong>Bredd: </strong>10,4 m<br><strong>Höjd: </strong>19,3 m<br><strong>Deplacement:</strong> 640 ton<br><strong>Maxfart: </strong>Cirka 35 knop<br><strong>Dieslar: </strong>2600 kW<br><strong>Gasturbiner:</strong> 16000 kW<br><strong>Framdrivning:</strong> Vattenjet<br><strong>Besättning:</strong> 43 man<br><strong>Beväpning: </strong>57 mm allmålskanon Mk III, sjömålsrobotar RBS 15 Mk II, ubåtsjakttorpeder, förberedd för luftvärnsrobotar.Foto: Mikael Sjöberg
<h2>HMS Sundsvall</h2><strong>Klass:</strong> Korvett, Göteborgsklass.<br><strong>Längd: </strong>57.<br><strong>Bredd: </strong>8 m<br><strong>Djupgående:</strong> 2 m.<br><strong>Fart:</strong> 26 knop<br><strong>Besättning: </strong>22 officerare+18 sjömän.<br><strong>Bestyckning:</strong> 4 x sjömålsrobot , 1x57 mm allmålspjäs, 1x40 mm allmålspjäs Mk2, 4x40 cm ubåtsjakttorpeder, 4 x antiubåtsgranatkastare.Foto: Emil Nordin
1 / 11

Sonarer är Försvarsmaktens vapen i jakten på det främmande undervattensföremålet i Stockholms skärgård.

Hydrofonbojar, släpsonarer och skrovfasta bojar ska användas för att upptäcka föremålet.

- Vi har bra sonarutrustning, men det är väldigt svårt att hitta en ubåt i Östersjön, säger Ola Thunqvist, kommendörkapten och lärare i militärteknik vid Försvarshögskolan

Ett antal av de båtar som finns ute i Stockholms skärgård

HMS Visby

Klass: Korvett, Visbyklassen. Finns totalt fem fartyg av korvett Visby-klassen.

Längd: 73 m

Bredd: 10,4 m

Höjd: 19,3 m

Deplacement: 640 ton

Maxfart: Cirka 35 knop

Dieslar: 2600 kW

Gasturbiner: 16000 kW

Framdrivning: Vattenjet

Besättning: 43 man

Beväpning: 57 mm allmålskanon Mk III, sjömålsrobotar RBS 15 Mk II, ubåtsjakttorpeder, förberedd för luftvärnsrobotar.

HMS Stockholm

Klass: Korvett, Stockholmsklassen. Finns totalt två fartyg av Stockholms-klassen.

Längd: 50 m

Deplacement: 380 ton

Fart: 30 knop

Besättning: Totalt 35 personer (varav 16 sjömän)

Beväpning: 8 stycken sjömålsrobotar RB 15, 1 stycken 57 mm allmålskanon, 4 stycken 40 cm ubåtsjakttorpeder

Stridsbåt 90H

Längd: 15,9 m

Bredd: 3,8 m

Höjd från masttopp: 5 m

Deplacement: 15,4 ton

Maxfart: Cirka 30 knop

Besättning: 4 man

Räckvidd: 320 nautiska mil (cirka 525 km)

Är i första hand avsedd för spaning och snabb transport av trupp och materiel, men kan även sättas in vid strid i skärgårdsmiljö.

"H" syftar på att en halv pluton – 18 man – i full stridsutrustning får plats, eller tre ton vapen eller annan utrustning.

Stridsbåt 90H har aluminiumskrov och dubbla vattenjetmotorer. Bestyckningen består normalt av tre tunga kulsprutor, men kan även innefatta granatspruta samt räls för fällning av minor och sjunkbomber.

Minröjningsfartyg,

Klass: Kosterklassen. Totalt finns fem fartyg hos försvaret inom denna klass. HMS Ven M76 är en av dessa båtar som tillhör denna klass och som har setts i Stockholms skärgård under denna operation som har pågått sedan i fredags eftermiddag.

Längd: 47,5 m

Bredd: 9,6 m

Djupgående: 2,2 m

Deplacement: 360 ton

Hastighet: 15 knop

Beväpning:

En 40 mm automatkanon, kulsprutor för närförsvar, samt möjlighet att fälla minor och sjunkbomber

Besättning: 14 officerare, 14 sjömän.

HMS Loke

Längd: 36 m

Bredd: 9 m

Djupgående: 2,1 m

Deplacement: 305 ton

Maxfart: Cirka 12 knop

Max last: 150 ton

Motor: 2 x DSI 14

Effekt: 2 x 450 hk

Framdrivning: Fast propeller

Beväpning: 2 x 7,62 mm kulspruta 58

Besättning: 7 personer (varav 3 officerare)

HMS Sundsvall

Klass: Korvett, Göteborgsklass.

Längd: 57

Bredd: 8 m

Djupgående: 2 m

Deplacement: 380 ton

Fart: 26 knop

Besättning: 22 officerare + 18 sjömän

Bestyckning: 4 x sjömålsrobot , 1 x 57 mm allmålspjäs, 1 x 40 mm allmålspjäs Mk2, 4 x 40 cm ubåtsjakttorpeder, 4 x antiubåtsgranatkastare

Bevakningsbåt typ 80

Klass: Tapperklass

Längd: 23 m

Bredd: 5,4 m

Djupgående: 1,8 m

Maxfart: 25 knop

Deplacement: 62 ton

Beväpning: 6 stycken sjunkbomber, 4 stycken UV granatkastare för 36 stycken antiubåtsgranater, 2 stycken tunga kulsprutor 12,7 mm

Besättning: 8 man (varav 4 officerare)

Passagerare: 10 stycken

Namnen på fartygen: Tapper, Rapp, Ärlig, Modig, Dristig, Trygg, Hurtig, Stolt, Munter, Orädd.'

Bevakningsbåt 91

Klass: Tapperklass

Längd: 23 m

Bredd: 5,4 m

Djupgående: 1,8 m

Maxfart: 25 knop

Deplacement: 62 ton

Beväpning: 6 stycken sjunkbomber, 4 stycken UV granatkastare för 36 stycken antiubåtsgranater, 2 stycken tunga kulsprutor 12,7 mm

Besättning: 8 man (varav 4 officerare)

Passagerare: 10 stycken

Helikopter 15

Om helikoptern: Är den lättaste helikoptern och sätts in i skarpa insatser både inom och utom landet. Den har åtta sittplatser och en torrvikt på 1560 kilo.

Antal sittplatser: 8

Torrvikt: 1560

Tillverkare: I Italien av det italiensk/engelska företaget AgustaWestland

Varianter: Försvarsmaktens helikoptrar finns i två varianter - en för land (HKP 15A) och en för hav och sjö (HKP 15B). I dag har Sverige 12 stycken HKP 15A och 8 stycken HKP 15B. B-versionen är extrautrustad för uppdrag till sjöss, med exempelvis nödflottörer, bordningsutrustning och hydrofonbojar

FAKTA OM VAPEN SOM FINNS OMBORD HMS VISBY

Allmålskanon

Är en artilleripjäs som brukas mot luft-, sjö- och markmål men används främst inom flottan.

Sjömålsrobot 15

Vikt robot: 560 kg

Vikt startraketer: 170 kg

Längd: 4,33 m

Effektiv räckvidd: 70-200 km

Sjömålsrobot 15 har använts av Försvarsmakten sedan 1985 och utgör huvudbestyckning på bland annat korvetter av Visbyklass.

Den är avsedd för att bekämpa fartyg och använder aktiv radar för att hitta sitt mål.

Ubåtsjakttorpeder

Diameter: 40 centimeter

Längd: 2,85 meter

Vikt: 270 kilo

Ubåtsjakttorpederna är ett självgående och målsökande undervattensvapen.

Luftvärnsrobotar

Bekämpar flygplan, helikoptrar och andra luftfarkoster som kränker luftrummet eller genomför luftangrepp i krig.

Sjunkbomber

Är en sprängladdning som är avsedd att fällas mot ubåtar.

Bomberna skjuts ut i vattnet mot en punkt där man misstänker att ubåten befinner sig och sedan detonerar bomben på ett förutbestämt djup.

Försvarsmaktens riktlinjer är att avståndet mellan fällande fartygs akterspegel och detonationspunkten bör vara 100 meter, och får i fredstid inte understiga 75 meter.

Stödfartyg HMS Trossö

Längd: 72 m

Bredd: 13 m

Djupgående: 5,5 m

Deplacement: 2100 ton

Fart: 14 knop

Besättning: 61 man varav 27 värnpliktiga

Bestyckning: Kulsprutor

Den militära operationen i Stockholms skärgård är inne på sitt femte dygn och under gårdagskvällen meddelade Försvarsmakten på en presskonferens att operationen kommer att fortsätta.

Försvarets mest avancerade båtar, HMS Visby, deltar i jakten. Korvetten är utrustad med både passiva och aktiva sonarer för att upptäcka främmande undervattensföremål.

Analyserar svaren

En aktiv sonar skickar ut ett ekolod som sänder ut en signal som studsar mot ett föremål medan en passiv sonar lyssnar under vattnet utan att sända ut signaler. Med sonarerna söker man av ytan, under ytan och i luften, enligt Försvarsmakten.

– Sedan har man utrustning ombord på fartygen som analyserar de svar som man får. Det är en avancerad utrustning där man med kraftfulla datorer kan utvärdera de här signalerna. Man kan se i vilken riktning som föremålet ligger, vilket avstånd det är till föremålet, säger Ola Thunqvist.

- Med passiva sonarer kan det hända att man kan missta ljudet med att det är ett djur som rör sig, men när man använder aktiva sonarer där man skickar ut ett ekoljud så ger inte djur i vattnet i från sig så mycket ljud då de har en så liten kroppsyta så det blir en så pass liten signal tillbaka, fortsätter Ola Thunqvist.

Helikopter skulle behövas

Han bedömer Sveriges sonarutrustning som god, men menar att en ubåtsjakt skulle underlättas om man hade helikoptrar med bland annat sonarer ombord.

- En ubåt vet inte var helikoptrarna befinner sig, de ser direkt var fartygen är och söker av. Att vi inte har dessa helikoptar längre och att vi inte får dem förrän 2020 försvårar arbetet nu, säger han.

Försvarsmakten vill inte kommentera vilka sonarer som de använder sig av under den pågående operationen. Tidigare under operationen bekräftade däremot presstjänsten att de använde sig av hydrofonbojar.

FAKTA

Hydrofonboj från fartyg
Det är inte bara helikoptrar som släpper ned sonarbojor i vattnet. Även fartygen kan göra det. Dessa hydrofonbojar som lyssnar av nere i vattnet förankras ofta fast nere i bottnen av vattnet så att man vet var den befinner sig. Försvarsmaktens pressavdelning har tidigare för Expressen bekräftat att man har placerat ut hydrofonbojar i Östersjön under den militära insatsen som pågår. Däremot vill de inte kommentera hur många man har och inte heller om man har hört något av intresse.
Hydrofonbojarna läggs ned i det skikt som man vill undersöka och ljudet skickas till en mottagare som ska finnas på bland annat HMS Visby. Där analyseras ljudet för att se vad det kan vara för något som rör sig i vattnet. Genom sonarer kan man spana stora områden och med passiva sonarer är chansen att bli upptäckt liten. Får man en intressant upptäckt med den kan man därefter sätta in aktiva spaningar på det aktuella området.

Manetslingor/sensorslingor
Längst med botten i Östersjön har det tidigare funnits sensorslingor. Dessa ska skicka signaler till spaningssignalen på Muskö när främmande farkoster passerar.
"Då tittar man på påverkan på det magnetiska fältet som en stor stålkropp som en ubåt är, hur den böjer av magnetfältet. När ett fartyg rör sig över slingan får man en signal att det sker en förändring i magnetfältet i den här slingan. Det mäter det jordmagnetiska fältet, det kan bli en förändring, det kan bli starkare eller svagare. Då är det något stort metallföremål som påverkar", säger Ola Thunqvist.
Däremot är det svårt att veta om det är en ubåt eller ett vanligt fartyg som åker slingan genom att endast studera signalerna som skickas till spaningscentralen. Genom radarsystem ser man vilka fartyg som rör sig ovanför ytan och på så sätt kan man veta om det är en ubåt som rör sig förbi en sådan här sensorslinga.

Sonarer på fartygen
Även på fartygen finns det sonarer som lyssnar av ljudet i vattnet. Det finns två olika sonarer på fartygen, skrovfasta och släpsonarer. Den nya kustkorvettfartyget, Visby, är ett av de fartyg som är utrustade med släpsonarer. En sådan sonar släpper man ut bakom fartyget och man kan med den välja vilket djup man vill lyssna på. Den typen av sonar har en lång räckvidd och kan lyssna av stora områden. Till skillnad från en släpsonar sitter skrovfasta sonarer fast i båten.
"Fördelen med en släpsonar är att du kan ändra djup på den, Östersjön har olika skikt som beror på olika temperaturer och olika salthalter. De här olika skikten leder ljud olika bra och om man är på en ubåt kan man använda sig av de här olika skikten för att gömma sig. Den studsar mot de här siktgränserna och om man ligger under skikten och sonaren befinner sig ovanför skikten så kommer inte ljudet att tränga ned till den här ubåten. På samma sätt kan man lägga sig ovanför det här siktet om sonaren är så djupt att det är under skiktet. Det här är lite katt och råttalek", säger Ola Thunqvist.

Sonarbojor från luften
Tidigare, under 80-talet, hade Sverige helikoptrar för att jaga ubåtar. De helikoptrar som i dag deltar i sökandet saknar den typen av utrustning som helikopter 4 hade. På de helikoptrarna hade man en sonar som man sänkte ned i vatten som i sin tur hade en elektrisk ledning till helikoptern där det också fanns en sonaroperatör. Mellan sonaroperatören och sonarbojen fanns en radioförbindelse. Med hjälp av dessa helikoptrar kunde man söka av stora områden utan att ubåten upptäckte dem lika lätt som de gör med fartyg som man kan se via sonaren hur de rör sig. Nya helikoptrar är beställda men kommer tidigast förrän om några år. De helikoptrar som man använder sig av i den pågående operationen har inte samma möjligheter till ubåtsjakt.

Double Eagle MkII
I Stockholms skärgård har Double Eagle MkIII setts. Det är en typ av sonar som man monterar fast i båten och denna sonar kan gå ned på olika djup vilket är en fördel vid ubåtsjakt. Detta är extra viktigt i Östersjön som består av olika skikt och man kan då gå ned på olika djup för att lyssna av.

Sonarernas räckvidder
Det finns sonarer med lång räckvidd och de med kort räckvidd. De med stor räckvidd söker av stora områden men kan ge en osäker bild. Därför måste man ofta komplettera med annan utrustning och söka närmare med annan utrustning. En sonar med kort räckvidd söker av ett mindre område men har en större precision.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.