Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Så här fungerar en misstroendeförklaring mot statsministern

Skulle Stefan Löfven avgå får riksdagens talman i uppdrag att utse en ny statsminister. Foto: CLAUDIO BRESCIANI/TT / TT NYHETSBYRÅN
Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna kommer att lämna in en misstroendeförklaring mot Stefan Löfven. Foto: ANDERS WIKLUND/TT / TT NYHETSBYRÅN

Sverigedemokraterna och Jimmie Åkesson kommer att lämna in en misstroendeförklaring mot statsminister Stefan Löfven, S.

Tanken är att tvinga Löfven att avgå.

Så här fungerar ett misstroendevotum i Sveriges riksdag.

Vad betyder misstroendeförklaring?

För att genomföra en misstroendeförklaring och misstroendeomröstning krävs att 35 riksdagsledamöter begär det. Eftersom Sverigedemokraterna har tillräckligt många ledamöter för att inte ta stöd från något annat parti.

En misstroendeförklaring kan riktas mot en enskild minister, eller statsministern, det vill säga hela regeringen.

Grundtanken är att om riksdagen inte längre har förtroende för en minister eller statsministern har den möjlighet att göra en misstroendeförklaring, skriver riksdagen på sin hemsida

Vid omröstningen krävs att 175 riksdagsledamöter röstar ja till förslaget för att riksdagen ska förklara sitt misstroende för regeringen eller ministern. Riksdagen har 349 ledamöter, det krävs att stora delar av alliansen röstar med Sverigedemokraterna för att Löfven ska behöva gå. 

 

LÄS MER: 9 scenarion – det händer nu 

 

Vad händer om misstroendeförklaringen går igenom?

Om en enskild minister inte längre har riksdagens förtroende måste hen avgå.

Om statsministern inte har riksdagens förtroende har hen två möjligheter:

1. Hela regeringen måste avgå.

2. Utlysa extraval.

Vad händer om statsministern skulle avgå?

Då kommer riksdagens talman att få uppdraget att utse en ny statsminister. Detta sker genom samtal med partiledarna i riksdagen.

Kan statsministern slippa misstroendeomröstning?

Om statsministern på förhand vet att hen kommer att förlora en omröstning, kan regeringschefen välja att lämna in sin avskedsansökan till talmannen. 

Har det genomförts misstroendeförklaringar i Sverige tidigare?

Ja, sju gånger. Alla har förlorats av den sida som krävt misstroende.

Skillnaden från tidigare år är att Sverige nu leds av en minoritetsregering och är betydligt mer utsatt.

Oktober 1980: Socialdemokraterna och Vänsterpartiet kommunisterna krävde statsminister Thorbjörn Fälldins, C, avgång på grund av den ekonomiska politiken. Röstades ned med 175–174.

Februari 1985: Moderaterna, Folkpartiet och Centerpartiet ville avsätta utrikesminister Lennart Bodström, S, efter uttalande om ubåtskränkningar. Röstades ned med 182–160.

November 1996: Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna ställde misstroendeomröstning mot statsminister Göran Persson (S) om uttalande under ett Kinabesök. Röstades ned med 204–119 (16 avstod från att rösta).

Oktober 1998: Moderaterna ville sparka statsminister Göran Persson, S, för att han inte avgått efter valet. Röstades ned med 186–82 (74 avstod från att rösta).

Oktober 2002: Moderaterna krävde omröstning mot statsminister Göran Persson, S, för att tre veckor efter valet inte kommit överens om stöd från V och MP. Röstades ned med 174–158 (17 avstod från att rösta).

Januari 2015: Sverigedemokraterna krävde statsminister Stefan Löfvens, S, avgång i samband med regeringskrisen 2014 där han drog tillbaka sitt löfte om extraval. Röstades ned med 133–45 (155 avstod från att rösta).

Oktober 2015: Sverigedemokraterna krävde att finansminister Magdalena Andersson, S, skulle avgå. Röstades ned med 137–43 (120 avstod från att rösta).

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!