Folkpartiets Bengt Westerberg lämnar tv-soffan när Ny Demokratis Ian Wachtmeister och Bert Karlsson slagit sig ner på valnatten 1991. Foto: SVEN-ERIK SJÖBERG / DNFolkpartiets Bengt Westerberg lämnar tv-soffan när Ny Demokratis Ian Wachtmeister och Bert Karlsson slagit sig ner på valnatten 1991. Foto: SVEN-ERIK SJÖBERG / DN
Folkpartiets Bengt Westerberg lämnar tv-soffan när Ny Demokratis Ian Wachtmeister och Bert Karlsson slagit sig ner på valnatten 1991. Foto: SVEN-ERIK SJÖBERG / DN
Moderaternas partiledare Ulf Kristersson. Foto: ANNA-KARIN NILSSONModeraternas partiledare Ulf Kristersson. Foto: ANNA-KARIN NILSSON
Moderaternas partiledare Ulf Kristersson. Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Så gick Bildt bakom ryggen på Westerberg för att säkra makten

Publicerad

Hur regerar man med stöd av ett parti som man inte vill ta i med tång? Ulf Kristersson kan ju alltid fråga Bildt och framför allt Lars Tobisson.

 

LÄS MER: Här är alla Torbjörn Nilssons reportage i Expressen 

I slutet av juli kastade Tobisson loss sin nyförvärvade Nimbus 22 från bryggan på Styrsö och for tvärsöver farleden mot Fredrikshamn för att förtöja vid fiskeläget Klåvan på Hönö.

Där talade Bildt inför menigheten.

Efter avklarat torgmöte tog Lars med sig Carl och drog ut på klipporna i väster. Carl ville fråga Lars om vilka namn som vore lämpliga på ministerlistan. Lars ville berätta att hans eget inte var tänkbart. De stod på en kobbe medan julisolen sänkte sig över en obruten horisont i Göteborgs skärgård – en moderatkapten och hans styrman – och försökte reda ut vad som skulle gälla efter valsegern.

En mås i motljus i havsbandet.

Valrörelsen 1991 i vykortsformat.

Ett år tidigare hade en pressekreterare på det socialdemokratiska finansdepartementet skrivit en debattartikel i Aftonbladet i affekt mot sin egen statsminister. Sekreteraren var därtill gift med sin chef, finansministern, vars snart utgivna bok blev stenhårt slagträ mot partiledaren. Socialdemokratin föll ihop inifrån.

Carl Bildt och Lars Tobisson 1989. Foto: SVEN-ERIK SJÖBERG / DN

Den enda vägen, sa Bildt, och utbrast efter ett par månader som ny regeringschef: 

– Vi har lyft politiken från det rutinartade förvaltandets till den skapande statskonstens nivå!

Konsten att regera, den är inte så enkel. De borgerliga som nu fnyser åt tanken på en enpartiregering hösten 2018, kan fundera över alternativen. En fyrpartiregering som lever på nåder av ett populistparti, till exempel.

Det har hänt förr.

Den hösten 1991 fick nydemokraterna 25 mandat i riksdagen. Carl Bildt kunde skrapa ihop 170. Det räckte inte. Ingvar Carlsson erbjöd 100 dagars betänketid och tjatade om blocköverskridande uppgörelser.

Bildt ville inte lyssna.

Under regeringsförhandlingarna hade nämligen Lars Tobisson – som i stället för ministerjobb accepterat ett betydligt viktigare uppdrag, att som gruppledare fixa majoritet för regeringens förslag – haft möten med Ian Wachtmeister. Tobisson rapporterade: Nydemokraterna är borgerliga, de kommer rösta med oss, vi ska inte förhandla med sossarna.

Det prekära var Bengt Westerberg.

Bengt Westerberg (FP) vägrade göra sig beroende av nydemokrater.Foto: JENS ASSUR

Han vägrade göra sig beroende av nydemokrater. Dåtidens Annie Lööf, kan man säga. Så moderatledaren gick bakom ryggen på folkpartiledaren. Westerberg var vice statsminister, men fick inget veta, fast omfattande samtal pågick, har det krupit fram efteråt.

”Särskilt i början av mandatperioden hade jag många och långa samtal med Ian Wachtmeister”, skriver Tobisson i sina memoarer.              

”Jag ringde omedelbart till Ian Wachtmeister”, skriver Alf Svensson i sina. 

Det första problemet blev barnbidragen. Regeringen ville frysa en höjning av dem och nydemokraterna deklarerade att de tänkte rösta nej tillsammans med oppositionen. Det var i december 1991. Natten före utskottsbehandlingen ringde Bildt hem till Wachtmeister.

– Riksbankschef Bengt Dennis kommer ha en presskonferens i morgon, sa Bildt.

– Och vad handlar den om, svarade Wachtmeister.

– Det vet naturligtvis inte jag.

– Det är väl att räntan stiger, mumlade Wachtmeister.

– Det är väl troligt.

Och sedan sa Bildt att med en sådan oro på marknaden vore det viktigt för regeringen att få visa sig stark. Då vek sig Wachtmeister.

Fast, snart var det dags igen. Man kan följa händelserna i boken ”Världens bästa regering”, skriven av den socialdemokratiske journalisten Christer Isaksson, men mycket rik på empiri.

Ian och Bert firar Ny Demokratis intåg i riksdagen 1991.Foto: SUSANNE WALSTRÖM / DAGENS NYHETER

I början av 1992 skulle delpensionen slopas, nydemokraterna sa nej, och tvingade regeringen till nederlag. Tobisson fick lösa det. Så kontakterna intensifierades, man lyckades få till regelrätta förhandlingar och i flera utskott. Fast, då blev Bert Karlsson sur. Han tyckte att Ian och Tobisson snackade för mycket. Karlsson lugnade sig vartefter och från maj 1992 var samarbetet etablerat. Mot löfte om en investeringsbank stödde nydemokraterna höjd inkomstskatt, sänkt moms och förändringar i energiskatterna.

Ian Wachtmeister tryckte sig i praktiken in i regeringen.

Vad Westerberg än sa.

Allt det här – vilket intensivt fjäskande för populistpartiet som krävdes för att genomföra det där borgerliga efterlängtade systemskiftet – har glömts bort i efterhand. Vilket inte är konstigt, för i augusti 1992 blev den ekonomiska krisen akut och det är den alla minns, liksom de uppgörelser regeringen till slut tvingades göra med socialdemokratin.

Allt det här – vilket intensivt fjäskande för populistpartiet som krävdes för att genomföra det där borgerliga efterlängtade systemskiftet – har glömts bort i efterhand

Fast, det var inte självklart för statsråden att ens då välja den vägen. Bildt krävde i ett bråk med Westerberg en plan B – att man skulle lösa krisen med Wachtmeister i stället, om förhandlingarna med sossarna föll. Alf Svensson ringde för sin del Wachtmeister och sa att han gärna fortsatte samarbetet med nydemokraterna.

Och efter krispaketen blev beroendet av nydemokraterna uppenbart igen. Våren 1993 hotade Wachtmeister rösta ner regeringens budget, varpå Bildt skulle tvingas avgå, och det var inte förrän en centerpartist och en socialdemokrat i finansutskottet tillsammans tvingade fram en återremittering som regeringskrisen kunde avstyras.

Den borgerliga minoritetsregeringen – den som skulle befinna sig på ”den skapande statskonstens nivå” – överlevde en mandatperiod, men det till priset av en efterföljande och långvarig förtroendeförlust.

I valrörelsen 1994 var blotta tanken på en borgerlig regering ett skämt.

 

Tobisson sitter i sin våning på kanten till Lärkstan. Det är i salongen. Han har stålgrått vattenkammat hår och flanellbyxor. Seglarskorna på.

Därute regnar marsblasket 2018.

– Vi hade två mål 1991, säger han lutad tillbaka i fåtöljen. På kort sikt skulle vi få nydemokraternas stöd för vår politik, på lång sikt skulle vi bort dem från riksdagen. Det senare klarade de på egen hand.

Och den första uppgiften?

– Jag kände Ian från umgängeslivet i Stockholm och vi kunde pratas vid på ett gott sätt. Utmaningen låg i att göra det så att Westerberg inte märkte något.

Lars Tobisson var vice ordförande i Moderaterna under regeringen BildtFoto: KRISTOFER SANDBERG
Jag kände Ian från umgängeslivet i Stockholm och vi kunde pratas vid på ett gott sätt. Utmaningen låg i att göra det så att Westerberg inte märkte något

Gjorde han inte det?

– Jo, haha, det måste han ju gjort vartefter.

Vad skiljer 2018 från 1991?

– Nydemokraterna var politiska amatörer, det är inte Sverigedemokraterna. Mina inledande samtal med Ian Wachtmeister handlade om att han berättade lite hur de tänkte agera mot att jag gav honom små kurser i praktisk statsvetenskap. Det behöver ingen göra med Jimmie Åkesson. Flera sverigedemokrater är rejält skickliga i parlamentarisk teknik.

Finns det fler skillnader?

– Ja, inget talar för att Sverigedemokraterna försvinner i brådrasket. Alla andra sju partier har haft fel i den fråga väljarna uppfattar som alltmer avgörande, och Jimmie Åkesson har haft rätt. Invandring utan kontroll fungerar inte. Sverigedemokraterna kommer inte snabbt sjunka ihop eller försvinna.

"Alla andra sju partier har haft fel i den fråga väljarna uppfattar som alltmer avgörande, och Jimmie Åkesson har haft rätt", säger Lars Tobisson.Foto: ALEX LJUNGDAHL

Så vad bör man dra för konsekvenser av det?

– Det är inte upp till mig att sitta vid sidan om och råda. Men det är klart att det kommer vara ytterligt svårt med en fyrpartiregering, svårare än vad det var 1991.

Man kommer inte kunna ignorera Sverigedemokraterna?

– Nej, om det bildas en alliansregering håller den till i kanslihuset, och där släpps sverigedemokrater inte in. Men politiken ska ju till riksdagen, och där måste Sverigedemokraterna in. Den processen kommer att få ökad vikt – precis som det blev med nydemokraterna – trots att vi förnekade att så skulle ske. Det går inte undvika, det är så det måste bli.

 

LÄS MER: Här är alla Torbjörn Nilssons reportage i Expressen 

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag