Redan 2017 skärptes kraven på oss i Sverige. Tidigare räckte det med tre dagar. Nu vill försvarsberedningen att vi klarar oss i en hel vecka utan hjälp.
Anledningen är att om det blir en kris extremväder och strömavbrott och vattenbrott ska de som är i störst behov av hjälp räddas först.
Så förbereder du ditt hem som en prepper
En prepper är en person som är redo för det värsta, men som kanske har störst chans att klara en krissituation.
När du förbereder ditt hem ska du tänka på de fem saker vi människor behöver för att klara sig:
■ Vatten
■ Mat
■ Värme och ljus
■ Information
■ Sömn
Hur mycket vatten behöver jag?
Vattnet kan försvinna fort ur ledningar och magasin. Dessutom kan vattnet bli otjänligt att dricka av olika anledningar.
En vuxen person dricker 2–3 liter vatten om dagen. Du behöver mer för att laga mat, diska, tvätt och personlig hygien.
För en familj på två vuxna och två barn ska klara sig behöver ni 10–15 liter per dygn. En enkel 30-litersdunk skulle räcka i två till tre dygn.
Hur länge håller vatten i en dunk? det råder delade meningar om detta. Vissa hävdar ett halvår, andra ett par veckor. Det finns reningstabletter att använda om man är osäker.
Vilken typ av mat ska jag ha?
Ett välfyllt skafferi räcker långt. Tänk mat med lång hållbarhet som ris och pasta. Men även konserver funkar fint. Lagra inte mat för en kris, utan ät upp och förnya.
Försvinner elen är det bra att ha ett friluftskök och bränsle. Engångstallrikar är bra för att du slipper använda färskvatten för att diska.
Man kan äta kall mat ur en burk, men det är bättre för välbefinnandet att värma maten först.
Håll värmen när elen har gått
Många kan inte elda hemma, så vad gör man? Du behöver hålla värmen och kan göra det på två sätt när det blir kallt hemma.
1. Varma kläder. Ta fram sovsäckar och filtar och täcken och stanna där så mycket du kan. Överväg att slå upp ett tält inomhus.
2. Värm upp. Men tänk på brandfaran. Det finns portabla kaminer som drivs med gas eller fotogen. Du kan även använda fotogenlyktor med veke. Glöm inte att skaffa bränsle. Tänk på att vädra kort och ofta, för att inte riskera kolmonoxidförgiftning. Ha brandsläckare och brandfilt i beredskap.
Så får du information
Enklaste knepet är en batteridriven radio, så att du kan lyssna på nyheterna. Ha batterier hemma. Tänk på att internet kan vara utslaget, även om du har el hemma. Viktig information sänds i lokalradion, Sveriges Radio P4.
Glöm inte att sova
Vi behöver sömn för att vila kroppen och hjärnan och för att kunna fatta rationella beslut.
Dessa tips och många fler finns på sajten 72timmar.se som kommer från Civilförsvarsförbundet i Göteborg.
Akuthjälpen: Så överlever du extremkyla
Är läget akut är det viktigast att hålla kroppsvärmen. Redan när kroppstemperaturen sjunker med tre graders drabbas vi av hypotermi, vilket kan leda till döden.
Så klä dig varmt och grips inte av panik. Flera tunna lager kläder är bättre än ett tjockt. Yttersta lagret ska helst vara vindtätt. Ha ombyte av strumpor till hands.
Du behöver en varm mössa, vantar och varma skor. Du ska stoppa värmen att lämna din kropp. Försök håll dig torr. Vind och fukt gör att din kropp kyls ner fortare.
Bråttom, men inte akut: Så gör du
Försök ta det lugnt och utvärdera situationen. Stressa inte upp dig. I "Överlevnad - arméns överlevnadshandbok" beskrivs hur soldater ska överleva i en krigssituation.
Tänk "STOP" när paniken kommer krypande. Det är en akronym för: Stanna, Tänk, Orientera, Planera.
￭ Stanna: Adrenalinet kommer med paniken. Det är bättre att sätta dig och skydda dig mot kylan än att springa planlöst. Det tar 30 minuter för kroppen att minska produktionen av adrenalin.
￭ Tänk: Tänk över dina alternativ. Är det bättre att stanna, eller ge dig av någon annanstans. Hinner du dit?
￭ Orientera: Använd GPS i telefonen om den fungerar. Alternativ kompass eller riktpunkter och platser, så du vet vart du är på väg och att du skulle kunna ta dig tillbaka.
￭ Planera: När du är klar med de tidigare punkterna ska du planera vad du ska göra. Ändra inte i planen om du absolut måste.
Organisera dig – bli vän med dina grannar
Ensam är inte stark under en katastrof. Lär känna dina grannar, titta till de som du misstänker kan vara sämre rustade än du under en till exempel köldkris. Det är också bra att samlas med grannarna och göra upp en plan.
Det här händer med kroppen när den kyls ned
￭ 32–35 grader. Mild nedkylning. Muskler skakar för att producera värme. Puls och blodtryck ökar. Andningen går fortare. Blodsockerhalten höjs eftersom glukos förbränns långsammare. Huden bleknar.
￭ 28–32 grader. Måttlig nedkylning. Musklerna skakar kraftigt. Kroppens rörelser blir långsamma och okoordinerade. Hjärnan blir förvirrad. Läppar, öron, fingrar och tår blir blå när blodflödet håller på att upphöra.
￭ 20–28 grader. Allvarlig nedkylning. Musklerna har slutat skaka. Ben och armar slutar fungera. Hjärtrytmen och blodtrycket sjunker. Långsam andning. Hjärnan är mycket omtöcknad. Huden blir blå och svullen och talet fungerar knappt. Kroppen kan gå in i koma. Källa: Illustrerad vetenskap.
Så räddar du lungorna snabbt
Det är mycket riskabelt att andas in mycket kall luft. Lungor och luftvägar kan skadas. Forskare vid Antarktis andas genom ett slags snorkel där luften passerar kläderna och värms upp.
