Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Så blir förändringarna i LSS-utredningen

HET DEBATT. En av många manifestationer för rätten till personlig assistans de senaste åren: ”Assistans är frihet – Rädda LSS” i Stockholm december 2016. Foto: JANERIK HENRIKSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN
I DEBATTENS CENTRUM. I april 2018 sparkade regeringen Försäkringskassans generaldirektör Ann-Marie Begler. Det har spekulerats i att beslutet att avskeda Begler bottnar i den hårda kritik regeringen fått för sparkraven inom LSS. Foto: BERTIL ERICSON / TT / TT NYHETSBYRÅN

Ny utredare, läckta utkast, sparkad generaldirektör och en helomvändning från regeringen.

Turerna har varit många kring den omdebatterade LSS-utredningen, som lämnas till regeringen under torsdagen.

Enligt en intervju med TT hävdar utredaren Gunilla Malmborg att alla som har insatser i dag kommer att få det även i fortsättningen. 

Samtidigt är oron stor hos funktionshinderrörelsen över förändringarna som föreslås. 

– Den här insatsen kostar mycket pengar men att den kostar för mycket är en politisk prioritering, säger Therese Bäckman, som forskar om LSS vid Göteborgs universitet. 

Något oväntat seglade LSS, lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade, under sensommaren upp som en av valrörelsens hetaste frågor.

Regeringen Löfven har kritiserats hårt för de sparkrav på LSS som fanns med i Försäkringskassans regleringsbrev för 2016, som ledde till att omkring 1 400 personer förlorade sin personliga assistans.

Trots att frågan väckt stor ilska hos organisationer som representerar människor med funktionshinder, saknades det länge politisk vilja att återställa stödet för dem som förlorat det.

Inte förrän regeringen i april 2018 backade och tog bort sparkraven väcktes frågan av oppositionen, då framför allt av Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna, som vid upprepade tillfällen gick till attack mot Stefan Löfven om LSS i valrörelsens debatter.

Löfven och Socialdemokraterna har hela tiden hänvisat till den statliga utredning som tillsattes av regeringen i maj 2016, och som nu alltså slutligen ska redovisas.

I dag presenterar Gunilla Malmborg den nya LSS-utredningen. Foto: CLAUDIO BRESCIANI/TT / TT NYHETSBYRÅN

Läckta utkast på utredningen

Vid två tillfällen, i februari och oktober 2018, har utkast på LSS-utredningen läckt. Framförallt ett av de läckta förslagen har kritiserats hårt av organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning. Förslaget säger att personer under 16 år inte längre ska få statlig assistans, utan att ansvaret för dem i stället ska ligga på kommunerna.

Under torsdag förmiddagen bekräftade LSS-utredaren Gunilla Malmborg att förslaget finns med i betänkandet. 

– Det ska ge ett bättre och mer omfattande stöd än vad personlig assistans kan ge i dag, ett mer ändamålsenligt stöd, säger Malmborg till TT om att barn under 16 år inte ska beviljas personlig assistans i nuvarande form. 

Hon tänker sig att det i praktiken utformas som personlig assistans, men med kommunen som ansvarig.

Therese Bäckman forskar om LSS vid Göteborgs universitet.

"Förhållit sig till direktiven"

Enligt Therese Bäckman som forskar om LSS vid Göteborgs universitet är beskedet väntat och enligt det uppdrag som utredningen har haft. 

– Vi kan förvänta oss att utredningen har förhållit sig till de direktiv som man har fått och därför kommer att föreslå alternativ till personlig assistans, säger Therese Bäckman som skönjer en positiv följd av förslaget gällande barn och unga. 

– Vinsten blir att man nu bara behöver ha med en offentlig aktör att göra. Som det har varit riskerar man att hamna mellan “kommunen tycker att jag har de här behoven” och Försäkringskassan som kanske gör en annan bedömning. Då har man två myndigheter vars beslut man ska överklaga, två som ska pratas med. Ur det perspektivet blir det en fördel men huruvida det påverkar kvaliteten vågar jag inte säga, säger Therese Bäckman.

LSS-utredningen – detta har hänt

• I sitt regleringsbrev för 2016 till Försäkringskassan, gav regeringen Löfven direktiv om att besparingar skulle göras inom LSS.

• Försäkringskassan började därefter tillämpa tre vägledande domar från Högsta förvaltningsdomstolen, från 2009, 2012 och 2015, i sina behovsprövningar av personlig assistans. Detta ledde till att omkring 1 400 personer helt förlorade sin assistans. I dessa fall flyttades ansvaret för assistansen från staten till kommunerna.

• Socialdemokraterna har kritiserats hårt för sparkraven, men har hela tiden hänvisat till de vägledande domarna, och sagt att Försäkringskassans tillämpning av dessa inte har med regeringens regleringsbrev att göra.

• I maj 2016 tillsatte regeringen en utredning av LSS, som skulle redovisats den 1 oktober 2018.

• I april 2018 tog regeringen bort sparkravet på LSS.

• Samma månad sparkade regeringen Försäkringskassans generaldirektör Ann-Marie Begler. Det har spekulerats i att beslutet att avskeda Begler bottnar i den hårda kritik regeringen fått för sparkraven inom LSS. Ann-Marie Begler menar att hon blivit avskedad utan grunder, och har krävt att få sitt jobb som generaldirektör tillbaka.

• Vid två tillfällen, i februari och oktober 2018, har utkast på utredningen läckt. Förslag som framkommit av de läckta utkasten, bland annat på att exkludera personer under 16 år från LSS, har kritiserats hårt.

• Den 10 januari 2019 ska den nya utredningen offentligöras och lämnas till regeringen.

Miljarder för assistansen

Samtidigt som Socialdemokraterna kritiserats för sparkraven i LSS, har den stora kostnadsutvecklingen i den personliga assistansen debatterats.

2017 uppgick de statliga anslagen till personlig assistans till strax över 23 miljarder kronor, motsvarande drygt två procent av statsbudgeten, medan kommunernas kostnader för assistans via LSS var cirka 4,6 miljarder kronor.

En stor del av rapporteringen kring assistansen i LSS har handlat om fusk. Det finns inga exakta siffror på hur stort fusket är, men enligt Försäkringskassans egna stickprover, som dock endast mäter bekräftat felaktiga utbetalningar, motsvarar fuskärendena två procent av den statliga assistansbudgeten.

Fusket minskar

Enligt en promemoria från regeringskansliet, som utfärdades i januari 2018, har assistansfusket minskat sedan den senaste stora utredningen som gjordes 2011-2012, då det avsiktliga fusket beräknades motsvara ungefär sju procent av assistansbudgeten.

Sedan denna siffra togs fram har en rad förebyggande åtgärder införts i assistansprövningen, bland annat skärptes tillsynen från Inspektionen för vård och omsorg 2017.

Anna Dahlberg, chef för ledarredaktionen på Expressen (liberal). Foto: OLLE SPORRONG

Expressens politiska redaktör Anna Dahlberg skrev i en ledare den 1 september 2018 att kostnadsutvecklingen för den personliga assistansen är ”ohållbar”, och menade samtidigt att debatten blivit infekterad:

”Frågan om LSS påminner alltmer om hur invandringsdebatten en gång lät. Det är samma tabun och instinkt att sticka huvudet i sanden”.

Tidigt i höstas kommenterade nationalekonomen och journalisten Micael Kallin i Expressen kostnadsutvecklingen och alla turer kring LSS.

– Alla regeringar kommer på något sätt att försöka stoppa den här utvecklingen, för den lever sitt eget liv. Forskare som tittat på LSS anser att det kommer att ta flera decennier innan lagen är fullt ut implementerad. Om det inte blir en förändring kommer kostnaderna fortsätta att öka i trettio år till, sa Kallin.

Dubbel assistans begränsas

Ytterligare en förändring som LSS-utredningen kommer att föreslå handlar om lägre schablonersättning för brukare som har, till exempel, sin sambo anställd som assistent. 

Dubbel assistans har ökat kostnaderna, enligt utredningen och i framtiden ska dubbel assistans bara beviljas om det inte går att anpassa bostaden eller använda hjälpmedel som gör att dubblering inte behövs.

Men det handlar inte om misstankar om fusk som har framförts när debatten om LSS gått som hetast, menar utredaren Gunilla Malmborg enligt intervjun med TT som föregår torsdagens betänkande. 

– Men vi har en mer nyanserad bild, fusk är ingen huvudfråga, säger hon. 

”Kommer hamna på hemtjänstliknande lösningar”

Maria Persdotter är ordförande för RBU, Rörelsehindrade barn och ungdomar. Foto: Pressbild

Maria Persdotter, ordförande för Rörelsehindrade barn och ungdomar, RBU, ser däremot ”en otroligt stor fara” med förslagen i utredningen som hon befarar kan innebära avgörande försämringar i livskvaliteten för de ungefär 2 000 barn som under förra året hade statlig assistans, och för deras familjer.

– Risken är väldigt stor att vi hamnar i en hemtjänstliknande insats. Det kommer att bli 290 olika tolkningar. Många kommuner kämpar med en dålig ekonomi och att då få ett gäng barn med omfattande behov, det kommer att bli stora och "kostnadseffektiva" lösningar. I vissa fall kan det bli bra, för andra barn och familjer en katastrof. Stödet beror på var du bor och hur kommunens budget ser ut, säger Maria Persdotter.

Hon tror att en sådan förändring kommer leda till att många barn och unga kommer tvingas flytta till gruppbostäder:

– Så småningom kommer man att hamna på institutionslösningar igen, stora ställen med många boende, säger Persdotter.

”Vet inte vad de menar”

Harald Strand, ordförande vid Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning, är inte enbart negativ till att kommunerna kan få ansvar över barns LSS-behov.

Harald Strand är ordförande vid Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning. Foto: Linnea Bengtsson Photography

– Om det innebär att man genom kommunen ska få mer professionellt utbildade assistenter så är det bra. Men vi vet inte vad de menar i utredningen med det ”personliga stöd” som personer under 16 år ska få i stället för personlig assistans.

Harald Strand anser att kvaliteten på gruppboenden kraftigt måste förbättras och poängterar att det i dag saknas gruppbostäder i 166 av landets 290 kommuner - och att det borde vara fokus för politikerna snarare än enbart kostnaderna för assistansstödet inom LSS.

Forskaren Therese Bäckman: 

– Den här insatsen kostar mycket pengar men att den kostar för mycket är en politisk prioritering. Om den politiska agendan hade varit att Sverige ska vara världsledande på att skapa jämlika levnadsvillkor för personer med funktionshinder, så kostar den inte för mycket pengar. Men det är klart att man alltid behöver se över så att den används av rätt personer.