Så blev Uzbekistan Terrorfabriken AB

Rakhmat Akilov är bara en av många radikaliserade uzbeker.
Fem personer dödades i Akilovs dåd på Drottninggatan.

Det kändes i fjol som om Uzbekistan förvandlats till Terrorfabriken AB.

Gång på gång genomfördes terrordåd av uzbeker, i Stockholm, Istanbul, Sankt Petersburg, New York.

Men det finns en paradox.

I Uzbekistan äger inga terrordåd rum.

Attackerna har i stället utförts av unga uzbeker som flyttat utomlands, blivit besvikna på sina nya liv och radikaliserats, lockade av IS våldsförhärligande, religiösa budskap.

Som Rakhmat Akilov, eller New York-terroristen Sajfullo Sajpov.

Sverige och världen lärde känna Rakhmat Akilov i april i fjol. Han dödade fem med den lastbil han stulit och kört med vansinnesfart på Drottninggatan. 

USA tvingades lära känna Akilovs landsman Sajfullo Sajpov ett drygt halvår senare när den 29-årige uzbeken körde sin hyrda pick-up på en gång- och cykelbana på västra Manhattan. Åtta döda där, däribland fem gästande argentinska turister som firade att det gått 30 år sedan de gick ut skolan.

De två terroristerna hade inga kopplingar med varandra, men de delade bägge en gång hoppet om ett bättre liv utanför Uzbekistan. Drömmar som surnade.

Sajfullo Sajpov.
Foto: AP / TT

Sajfullo Sajpov vann Green Card-lotteriet

Av de två så var det Sajpov som drog den riktiga vinstlotten. Bokstavligen. En chans att komma till USA på ett permanent uppehållstillstånd och starta sitt liv på nytt där, något som miljoner människor världen om drömmer om.

USA håller ett lotteri varje år där medborgare från andra länder kan vinna just ett så kallat "Green Card”, ett uppehålls- och arbetstillstånd. Det är mycket populärt i Uzbekistan. 830 000 uzbeker sökte exempelvis 2015, 4 300 drog vinstlotten. Uzbeker kan hyra in hjälp för 40 kronor att fylla i ansökan.

Sajfullo Sajpov hade vunnit några år tidigare, 2010, men han hade aldrig tagit ansökan på allvar. Han hade bara kopierat en kompis formulär och tänkte inte mer på det.

I sanningens namn hade han ett rätt hyfsat liv i Uzbekistan. Hans pappa ägde en byggfirma, familjen tillhör den övre medelklassen och Sajpov fick sin utbildning på en privatskola och på ett av landets bättre universitet.

Åtta personer dödades i Sajpovs dåd i New York.
Foto: BEBETO MATTHEWS / AP/ TT

Religiösa frågor brydde han sig inte om i Uzbekistan.

– Han hade ingen tid för att gå i moskén, han bara arbetade. Han hade aldrig skägg, berättar hans lillasyster Umida Sajpova för Al Jazeera. Han såg ut som en gentleman.

– Nu har han förvandlat vårt liv till en mardröm.

LÄS MER: Akilovs barn tror att han är död

Sajfullo Sajpov ville ha en IS-flagga i sjukhussalen

Hon känner knappt igenom honom. Sajfullo Sajpov bär sedan något år ett långt, rufsigt skägg. När han vårdades på sjukhus i USA efter terrordådet - han sköts även polis - så ville han att IS flagga skulle sättas upp i sjukhussalen. Han har förklarat sig mycket nöjd med vad han gjort.

Så något hände i USA med honom. Livet där blev inte vad Sajfullo Sajpov hoppats när han emigrerade dit 2010. Han skulle aldrig återvända hem till Uzbekistan. Han hade en förhoppning att arbeta i hotellbranschen, precis som han gjort en kort stund i Uzbekistan, men hans kunskaper i engelska var för dåliga, hans kontakter obefintliga.

"Han hade ett monster i sig", säger Sajpovs bekant Mirrachmat Muminov.
Foto: ALLAN TANNENBAUM / POLARIS IMAGES

I stället blev han lastbilschaufför och flyttade runt en hel del i USA. Han gifte sig med en uzbekisk kvinna och de fick tre barn tillsammans. Men pengarna räckte inte till, vreden växte.

– Jag trodde alltid någonstans djupt i mig att han skulle fängslas för att ha misshandlat någon, säger Mirrachmat Muminov, till New York Times. Han är också uzbek, lastbilschaufför och säger att Sajpov hade ”ett monster i sig”.

– Han var en vulgär typ.

Han hade ett monster i sig

Sajpov började något år före attacken följa IS-videos på nätet och polisen skulle även hitta ett budskap från IS-ledaren Abu Bakr al-Baghdadi där denne uppmanar muslimer i USA och väst att genomföra attacker.

LÄS MER: De miste sina liv i terrordådet på Drottninggatan 

Terroristen på Drottninggatan Rakhmat Akilov hade IS-material i bostaden

Precis som polisen hittade IS-material hos Rakhmat Akilov i Sverige. IS har i flera år haft en mycket omfattande propagandaoffensiv mot just personer från Centralasien. Uzbekistan är det folkrikaste av de fem centralasiatiska länderna, länder som alla en gång ingick i Sovjetunionen.

IS har haft mycket propaganda inriktad mot personer från Centralasien – som Rakhmat Akilov.
Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Det gör att de flesta där fortfarande talar ryska. Ryska är i själva verket det nästa mest använda språket för IS efter arabiskan. Det finns exempelvis ett IS-magasin på ryska, ”Istok”, som vänder sig till främst centralasiater.

Och de är framgångsrika i sin rekrytering. Enligt Soufan Group - ett amerikanskt säkerhets- och underrättelseföretag - så tros cirka 5 000 centralasiater ha rest till Syrien och Irak. De flesta - 1 500 - är uzbeker. IS har ofta i sina videos hyllat deras självmordattacker och ”mod”.

– Propagandan på Youtube är otrolig, säger uzbekiska Sjahida Tulgaganova, före detta tv-producent på BBC till New York Times. 

Sajpov ville ha IS-flaggan i sin sjukhussal och Ailov hade IS-material i bostaden.
Foto: AP/ TT / NTB

Det är dessa filmer och budskap som sedan även försöker locka uzbeker i andra länder. Som Akilov. Som Sajpov. 

– De känner sig avskurna från hemlandet, och är ofta ensamma, säger Sergej Abasjin, expert på centralasiatisk migration vid universitetet i Sankt Petersburg till veckotidningen Time.

– Så de söker kontakter i det större muslimska samfundet eller online. Och det är där risken finns att de radikaliseras. 

De känner sig avskurna från hemlandet – de är ofta ensamma

Stora skägget hade inneburit problem i Uzbekistan 

En sak är säker, det långa skägg som Sajpov nu bär, skulle ha gett honom stora svårigheter hemma i Uzbekistan om han sett sådan ut där.

När han lämnade landet 2010 så hette Uzbekistans president Islam Karimov, den diktator som styrt landet sedan självständigheten 1991. Han avled i september 2016. Och han gjorde processen kort med islamister i Uzbekistan.

Uzbekistans förra diktator – Islam Karimov.
Foto: BRENDAN SMIALOWSKI / AP/TT

Myndigheterna hade en ”svart” lista för ”religiösa extremister”, en lista som rymde upp till 18 000 namn. Uzbekistan är ett muslimskt land, där finns exempelvis de historiska städerna Samarkand och Buchara, städer med svindlande vackra moskéer från Timur Lenks tid på 1300-talet.

Men staten kontrollerar moskéerna i Uzbekistan och har noggrann koll på vad som sägs där. De som reser på pilgrimsfärd till Mecka åtföljs av statliga övervakare. Tusentals har fängslats för religiös extremism, många har torterats för sina religiösa övertygelser, några till döds.

LÄS MER: Akilovs utbrott i häktet 

Grupper ville göra Uzbekistan till en islamistisk stat

Det hör till historien att det kommunistiska Sovjet inte såg med blida ögon på en religion som islam. Så det var inte undra på att det religiösa intresset blomstrade upp efter Sovjets fall och Uzbekistans födelse som självständig stat.

Det skapades grupper som ville förvandla Uzbekistan till en islamistiskt stat, styrt enligt sharia. Det var detta Islam Karimov hänsynslöst slog ner, så hänsynslöst att de flesta islamistiska uzbekiska grupper flydde utomlands.

Uzbekistan gränsar till Afghanistan och många anslöt sig där eller i Pakistan till talibanerna. När IS sedan ryckte fram i Irak och Syrien från 2013, 2014 så omgrupperade många dit i stället.

I Uzbekistan har dock inga terrordåd ägt rum på över tio år. Det är i utlandet uzbekerna genomfört terrordåd. Det är inte hemma i Uzbekistan de lärt sig sitt dödliga värv.

Stockholm, New York, Istanbul och Sankt Peterburg drabbades – men i Uzbekistan var det lugnt.
Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Många uzbeker i USA, Ryssland och Sverige

Det är främst till Ryssland som uzbekerna flyttar.  Över två miljoner har sökt sig dit och många arbetar inom exempelvis byggindustrin. USA har också tagit emot cirka 300 000 och tusentals har också sökt sig till Västeuropa, däribland cirka 5 000 till Sverige.

Det är främst i Ryssland som rekryteringen till IS ägt rum. Och dessa rekryter används sedan i IS-propagandan för att locka till sig fler eller övertala missnöjda migranter i utlandet att slå till där. År 2015 lade IS till och med upp en film där en tioårig uzbek och en lika gammal pojke från Kazakstan avrättar en grupp kurdiska fångar.

14 personer dödades i attacken i Sankt Petersburg.
Foto: YEVGENY KURSKOV / AP/ TT

Även Ryssland drabbades av terror i fjol. Den 3 april, bara fyra dagar innan Rakhmat Akilov slog till på Drottninggatan, så dödades 14 personer i Sankt Petersburgs tunnelbana när en av passagerarna, Akbarzjon Jalilov, sprängde sig själv.

Ja, Jalilov, var också uzbek. Han var uppvuxen i centralasiatiska Kirgizistan, men hade som 17-åring flyttat med sin familj till Ryssland. Han var 22 år när han genomförde sitt terrordåd.

Akbarzjon Jalilov sprängde sig själv i Sankt Petersburgs tunnelbana.
Foto: REUTERS

Turkiet drabbades också av terrordåd utfört av en uzbek

Ett annat land med stor uzbekisk invandrargrupp är Turkiet. Uzbekiska är ett turkiskt språk. Även där slog en uzbek till 2017. Redan på nyårsnatten öppnade den 33-årige Abdulkadir Masjaripov eld på en populär nattklubb i Istanbul.

Han hann skjuta ihjäl 39 gäster innan han flydde därifrån i kaoset som uppstod. Han kunde gripas några veckor senare. Masjaripov hade även han vuxit upp i Kirgizistan men var av uzbekisk etnicitet. IS hade gett honom instruktioner på distans från Raqqa i Syrien.

39 personer dog i nyårsattacken i Istanbul.
Foto: DEPO PHOTOS/ABACA / STELLA PICTURES

Chusniddin Kutbiddinov är uzbekiskt journalist som flytt till USA. Han menar att landets historia är en del av förklaringen till att så många uzbeker lockats av IS propaganda. De har under lång tid levt med först sovjetisk propaganda och sedan med Karimovs.

De är väldigt lätta att manipulera

– Under de senaste 100 åren har uzbekerna aldrig kunnat veta vem som egentligen är fiende och vem som är vän, säger han till al-Jazeera.

– De har svårt att göra skillnad. Och de är väldigt lätta att manipulera.

Det stora flertalet av uzbekiska migranter har förstås ingenting med terrorism att göra. Men det är inte ovanligt att livet i utlandet blir hårt. En del blir isolerade, frustrerade och i värsta fall inlockade av IS eller andra extremisters propaganda.

– Det finns flera sådana här personer, säger Umid Asatullajev, statsvetare vid universitet i Tasjkent, Uzbekistans huvudstad, till den centralasiatiska nyhetssajten Caravanserai.

– Det är omöjligt att gissa vem som blir den nästa. Det är viktigare att slå till mot personer som radikaliserar andra, det är lite som att det är viktigare att ingripa mot de som producerar och distribuerar narkotika, än missbrukarna.

Abdulkadir Masjaripov.
Foto: Turkisk polis/ EPA/ TT

Inga svar på varför just uzbeker radikaliseras

John Heathershaw professor vid University of Exeter i Storbritannien är specialist på Centralasien. Han betonar också att något händer med en del uzbeker när de väl lämnat sitt land.

– Det finns en viktig geografisk skillnad här. Detta är inte en radikalisering som sker i Uzbekistan, utan av uzbeker. Det finns ett mönster av personer som lämnat Uzbekistan för flera år sedan utan att visa några tecken på extremism och som genomför terrorattacker i mer öppna länder, Ryssland, Sverige, Turkiet, New York City.

– Men varför så många uzbeker? Är det deras större antal bland migranterna? Specifika rekryteringsnätverk bland dessa migrantgrupper? Det större förtrycket på hemmaplan? Detta är frågor som jag inte tror vi har svaren på än.

Det finns dock några ljuspunkter. Uzbekistan styrs sedan 2016 av Sjavkat Mirzijojev, tidigare landets premiärminister. Han har infört en del försiktiga reformer och lättat en del på förtrycket.

Framför allt har IS under 2017 lidit svåra nederlag i Irak och Syrien. Propagandan kommer att fortsätta, men gruppen saknar den bas där de tidigare kunde producera och lägga ut lockande videos från sitt eget territorium. Videos som fann en mottaglig uzbekisk publik i fjol i bland annat Stockholm, New York och Istanbul. 

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.