Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Så avgörs det amerikanska valet

Vi bevakar de största händelserna och sänder live varje dag.

NEW YORK. Kampen om det mäktigaste ämbetet i världen är på väg att avgöras.

Men det är inte helt lätt att förstå processen som leder fram till att en ny amerikansk president tillträder i januari.

Här är Expressens genomgång av vad som egentligen händer på tisdag.

Datum: Presidentval 8 november 2016

Presidentvalet äger rum den första tisdagen efter den första måndagen i november.

I år infaller detta den 8 november. Hela landet går till val. Presidenten är den ende politiskt valde personen i USA som väljs av hela folket. Valresultaten börjar strömma in under kvällen amerikansk tid när vallokalerna stänger i östra USA. Vinnaren brukar vara klar någon gång under senkvällen amerikansk tid.

Fler primärval

Men väljarna ska inte bara rösta om en presidentkandidat. Kandidater till samtliga 435 röstberättigade platser i representanthuset (och de sex icke röstberättigade platserna) ska också väljas på tisdag. Dessa kandidater röstas om lokalt i valdistrikt över hela USA. Vidare ska också 34 av 100 platser i senaten väljas. Dessa väljs på delstatsnivå. Sist men inte minst ska 12 delstater och två territorier rösta om guvernörer.


Partierna: Demokraterna & republikanerna

Det är i praktiken två partier som kämpar om makten i USA, det gäller både Vita huset, kongressen och de olika delstaterna. Demokraterna står till vänster, republikanerna till höger. Bägge partier är dock mer högerorienterade än vad europeiska partier är. Republikanernas färg är röd och symboliseras ofta av en elefant. Demokraternas är blå och symboliseras av en åsna.

Foto: Gene J. Puskar / AP TT NYHETSBYRÅN
Foto: Jim Cole / AP TT NYHETSBYRÅN

Presidentkandidaterna: Clinton & Trump

Presidentkandidaterna utses officiellt vid partiernas respektive konvent under sommaren. Konventen är partisamlingar som följer primärval som äger rum under våren. Primärvalen – eller väljarmöten i vissa delstater – är partiernas egna val bland sina registrerade väljare. Genom detta förfarande utsågs i år Hillary Clinton som kandidat för demokraterna och Donald Trump för republikanerna.

Kampanjerna: Smutsigast

När kandidaterna utsetts inleds kampanjerna på riktigt. De två duellerar dels i en serie tv-sända debatter men lägger klart mest tid på att resa runt i USA och hålla möten med sina väljare. Viktigast är förstås att träffa så många väljare som möjligt i de delstater där många är osäkra – USA:s så kallade ”swing states”. Detta eftersom det är de staterna som spelar rollen av vågmästarstater när valdagen infaller.

Foto: Cortez Julio/AP

Elektorsrösterna avgör valet

Det är inte antalet röster som räknas, det är antalet elektorer. Demokraten Al Gore kan berätta mer. Han fick fler röster än republikanen George W Bush 2000 men förlorade ändå USA-valet.

Al Gore
Foto: Robin Van Lonkhuijsen

Varje delstat är värd ett visst antal elektorer, allt beroende på folkmängd. Kalifornien är därför viktigast eftersom en seger där ger 55 elektorer.

Stora (till ytan) men glesbefolkade Montana är värt bara tre. Det finns 538 elektorer totalt. Vinnare är den som vinner 270 elektorer eller fler. Om ingen får en egen majoritet – exempelvis på grund av att en tredje kandidat också vunnit delstater – så avgörs vinnaren av representanthuset, den ena av kongressens två kamrar. Detta har dock inte inträffat sedan valet 1824.


Foto: Paul Hennessy

Avgörande faktorer – inte väljarna

En annan anledning till att kampanjerna bygger så mycket på resor runtom i landet är att väljarnas engagemang är viktigt. USA har ett väldigt lågt valdeltagande – omkring 50 procent. Det finns med andra ord extra stort utrymme att förändra utgången av valet om en kandidat lyckas få ut fler än 25 procent av de röstberättigande i rätt delstater.


Tillträdandet: 20 januari

Installationen av den nya presidenten äger rum den 20 januari året efter presidentvalet. Om den 20:e infaller på en söndag så äger installationen rum på måndagen i stället. Vinnaren i presidentvalet svär eden framför kongressbyggnaden i Washington DC och Barack Obama lämnar över sin makt och koderna till USA:s kärnvapen. Den mest krävande valkampanjen i världen är över. Världens tuffaste jobb kan börja.


LISTA: Här är USA:s alla presidenter - känner du igen dem?

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.