Så ändrades reglerna – för att godkänna Sveriges resultat

I somras kunde Expressen avslöja att en stor mängd utrikes födda elever felaktigt plockats bort från att delta i den senaste PISA-studien, i strid med OECD:s regelverk.

Om reglerna hade följts skulle hela den av svenska politiker bejublade uppgången i resultat från förra provtillfället av allt att döma ha bytts mot en nedgång, visade Expressen.

Uppgifterna fick utbildningsminister Anna Ekström (S) att omedelbart begära att OECD, som ansvarar för PISA, på nytt skulle granska de svenska resultaten.

Nyligen kunde Expressen avslöja hur Skolverket tillåtits påverka OECD:s granskning, bland annat genom att bestämma ”innehåll, tidsram och kostnad” för arbetet.

Riksrevisionen beslutade kort därefter att inleda en egen granskning av den svenska PISA-studien.

Rapporten godkänner resultatet

Och nu har alltså OECD:s granskningsrapport överlämnats till Skolverket och regeringen.

Rapporten godkänner Sveriges resultat i PISA 2018, med reservation för att det saknas exakt data på flera områden.

Men det framgår också av rapporten att OECD nu valt att ändra sitt eget regelverk – till Sveriges fördel. Enligt de tidigare reglerna fick svenska skolor endast undanta utrikes födda elever som fått undervisning i svenska i mindre än ett år.

OECD skriver nu att Sverige i PISA 2018 fick undanta elever som då gått i svensk skola i 3,5 år. Organisationen hänvisar till att nyanlända elever i Sverige går i förberedelseklass i upp till 2,5 år innan de börjar få ordinarie undervisning.

I alla OECD:s officiella resultatrapporter, som givits ut sedan den första studien genomfördes, står att man får undanta nyanlända elever enligt följande kriterier:

”Begränsade kunskaper i instruktionsspråket – eleven har inte något av instruktionsspråken i landet som modersmål och har varit bosatt i landet i mindre än ett år”.

Skolverkets egna instruktioner till skolorna 

Skolverket har flera gånger sagt till Expressen att deras egen instruktion till skolorna varit att endast elever som fått undervisning i ämnet svenska i mindre än ett år får undantas från PISA. Skolverkets statistiker har i sina egna beräkningar utgått ifrån att endast elever som varit i Sverige i mindre än ett år och tre månader får exkluderas från PISA.

Enligt skolförordningen, som beslutats om av regeringen, måste asylsökande elever börja i skolan inom en månad efter att de kommit till Sverige.

Expressen har skickat ut en enkät till ansvariga för PISA i alla OECD-länder, för att få veta hur de tolkat reglerna. Av 36 länder har 17 svarat på enkäten. 

16 av de svarande uppger att de utrikes födda elever som exkluderades från PISA 2018 i regel hade varit inskrivna i skolsystemet mindre än 12 månader. Tre av dessa länder uppger att svaret på frågan är baserat på deras instruktion till skolorna, men att de inte har data som kan styrka det. Det 17:e landet som svarat på enkäten, Nya Zeeland, skriver att frågan är omöjlig att besvara eftersom det saknas data, men att de låtit skolorna fatta besluten.

Finland har följt reglerna 

Finland är ett av länderna som svarat att endast elever som varit inskrivna i skolsystemet i mindre än 12 månader har exkluderats.

– Vi var ganska strikta, vi sa att om det här är reglerna så ska de följas, säger Arto Ahonen, projektledare för PISA i Finland.

Han säger att han tidigare pratat med svenska Skolverket om exkluderingarna.

– Jag har diskuterat det här med mina svenska kolleger, och jag fick intrycket av att de gett skolorna för mycket av ett val över vilka elever som får exkluderas, säger Arto Ahonen.

Han menar att man i Finland försökte inkludera så många elever som möjligt.

– Vi vill ha så mycket information om skolsystemet som möjligt, framförallt om de svagaste eleverna, så att de kan få mer stöd.

Ahonen säger att han även reagerat på Kinas PISA-resultat, där endast skolor i vissa regioner deltagit och i princip endast högpresterande elever finns med i urvalet. Han menar att det därigenom kan finnas andra brister i den internationella jämförelsen.

– Men om man i stället främst använder PISA-studien för att få information om hur landets eget skolsystem fungerar, så är det Sveriges egen förlust om resultatet är missvisande, säger Ari Ahonen.

FöregåendeNästa

Stäng fullskärmsläge

I Tyskland, det land i EU efter Sverige som under flyktingkrisen beviljade flest uppehållstillstånd per capita till asylsökande, plockade man endast bort en mycket liten andel nyanlända elever i PISA 2018. 

Reaktionen från Tyskland: ”Konstigt”

En av de ansvariga för PISA i Tyskland säger att endast de utrikes födda elever som varit i skolsystemet mindre än 12 månader har exkluderats.

När personen får ta del av OECD:s nya granskningsrapport och inser att Sverige tillåtits undanta elever som gått i skolan upp till 3,5 år, säger denne:

– Gav OECD Sverige de här reglerna – är det här de regler som OECD gav Sverige inför studien?

Jag visste inte att de hade olika regler för olika länder

Nej, Sverige hade samma instruktioner som Tyskland inför provet. Den här rapporten publicerades nu.

– Nu? Det är lite konstigt. Vi känner bara till de vanliga reglerna, eftersom OECD gav de här reglerna till alla länder, som jag förstått det. Jag visste inte att de hade olika regler för olika länder.

– En av de viktigaste sakerna med en studie som PISA, där du gör en internationell jämförelse mellan olika länder, är att du använder samma metod i alla länder. Om du inte gör det, kan du inte jämföra resultaten.

Expressen förklarar att OECD nu menar att utrikes födda elever ska ha fått ordinarie undervisning i alla ämnen på svenska i ett år för att behöva skriva provet.

– Jaha, men jag kan inte läsa det i de vanliga OECD-reglerna, som vi har använt oss av.

Du tolkar det inte så?

– Gör du det? Jag kan bara säga att jag undrar varför de här reglerna endast publicerades efter studien. Det borde förklarats innan länderna gjorde urvalen.

I den nya granskningsrapporten slås också följande fast: 

Om man tillåter att Sverige exkluderade elever som vid tiden för provet hade varit inskrivna i skolsystemet i 3,5 år – vilket alltså står i strid med OECD:s eget regelverk och hur detta tolkats av minst 16 andra länder – så ser det ändå ut som att Sverige plockat bort för många utrikes födda elever.

Så mycket hade Sveriges resultat sjunkit

I en fotnot på OECD-rapportens sista sida står att Sveriges resultat skulle ha sjunkit från 506 till 501 poäng om denna grupp elever hade deltagit i PISA, förutsatt att de skulle presterat som de deltagande elever som presterade sämst. Den nedgången motsvarar nästan hela Sverige uppgång i läsförståelse sedan förra provtillfället.

Den beräkningen förutsätter alltså fortfarande att Sverige tillåtits exkludera utrikes födda elever som gått i svensk skola i upp till 3,5 år, till skillnad från övriga OECD-länder som Expressen varit i kontakt med.

Expressen har sökt Yuri Belfali, divisionschef med ansvar för PISA-granskningen på OECD, som avböjer intervju. I ett mejl till Belfali hänvisar Expressen till formuleringar i OECD:s egna resultatrapporter och till kontakter med andra deltagande länder, och frågar varför OECD nu har ändrat sina regler?

Yuri Belfali svarar med ett stycke ur rapporten, i svensk översättning:

”’…har fått mindre än ett års undervisning i instruktionsspråket’ betyder mindre än ett års undervisning i svenska i svensk kontext (och är annorlunda från att ha varit inskriven i det svenska skolsystemet i mindre än ett år).”

När Expressen på nytt hänvisar till skrivningarna i alla OECD:s egna resultatrapporter och till utsagorna från 16 andra OECD-länder, kommer inget svar.